- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
89-90

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckfrihetskommittén. Se Kommitterade för tryckfrihetens vård - Tryckfrihetsombud - Tryckfärg, boktr. - Tryckfördelare, mek. Se Lokomotiv, sp. 1011 - Tryckförlust, fys. Se Brandväsende, III, sp. 1488-89 - Tryckgas, tekn. Se Suggas - Tryckglas, med. Se Ljusbehandling, sp. 893 - Tryckgradient, meteor. Se Gradient - Tryckhållfasthet, tekn. Se Hållfasthet, sp. 54 - Tryckknappsmanövrering, tekn. Se Hiss, sp. 762 - Tryckkurva, artill. - Trycklampor, tekn. Se Lux, sp. 1 - Tryckledningar, tekn. Se Lysgas, sp. 107, samt Vattenledning - Tryckluft, Pressluft l. Komprimerad luft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

89 Tryckfrihetskommittén-Tryckluft 90 Tryckfrihetskommittén. Se Kommittera-de för tryckfrihetens vård. Tryckfrihetsombud, ombud i orterna, genom hvilka chefen för Justitiedepartementet öfvar tillsyn öfver tryckta skrifters lofliga allmängörande. Se Tryckfrihetsförordningen. Tryckfärg, boktr., sådan färg, som används vid bok-, illustrations-, tidnings- eller accidenstryck. Den är antingen svart eller kulört och framställes mestadels i särskilda fabriker; förr kokades den i tryckerierna själfva. Den svarta tryckfärgen ("trycksvärta") utgöres i regel af kimrök (se d. o.) eller (för finare tryck) lampsot i sorgfällig blandning med bindemedlet linoljefernissa (16 proc. kimrök, 84 proc. fernissa). Den finaste svärtan, gärna begagnad för illustrations- och prakttryck, lämnas af gassot, som i stor myckenhet framställes i Nord-Amerika genom förbränning af de kolvätegaser, som i bergoljedistrikten strömma ut från marken. I st. f. linoljefernissa nyttjas till enklare tryck surrogatfernissor, beredda af linolja, kolo-foiiium, hartsoljor e. d., och till billigt tidnings-tryck blandas kimröken med hartsoljor, mineral-eller tjäroljor. Tryckfärg kan göras djupsvart eller "skönas" genom tillsats af blåa färgämnen. Kulörta tryckfärger äro: 1) oorganiska färg-stofter, s. k. mineralfärger, såsom blyhvitt, zink-hvitt, cinnober, ultramarin, kromgult, berlinerblått m. fl., sammanrifna med linoljefernissa eller andra bindemedel; 2) organiska, af hvilka man numera hufvudsakligen nyttjar tjärfärger (se d. o.). De kunna icke omedelbart utrifvas med bindemedlet, utan måste först förvandlas till lackfärger (se d. o.). En mycket stor mängd af de vanligen brukade färgtonerna kan fås genom blandning af ett fåtal kulörta tryckfärger. - De vid tygtryck (se d. o.) använda färgerna äro färgarfärger (se E ä r g, sp. 271). Tryckfördelare, mek. Se Lokomotiv, sp. 1011. Tryckförlust, fys. Se Brandväsende, III, sp. 1488-89. Tryckgas, tekn. Se Sug gas. Tryckglas, med. Se Ljusbehandling, sp. 893. Tryckgradie'nt, meteor. Se G ra d i en t. Tryckhållfasthet, tekn. Se Hållfasthet, sp. 54. Tryckknappsmanövrering, tekn. Se Hiss, sp. 762. Tryckkurva, artill., kurva, som grafiskt anger det tryck, som krutgasen vid skottlossning utöfvar mot ett eldrörs väggar (och sålunda äfven mot projektilen) på olika afstånd från loppets bakre begränsningsyta (stötbottnen). Kurvan har vanligen den form fig. å sp. 90 utvisar, där O betecknar stötbottnen samt ordinatorna till p1} p2, o. s. v. utgöra mått på tryckets storlek (per ytenhet) i det ögonblick, då projektilen befinner sig med sitt bak-plan i punkterna l, 2 o. s. v. Af fig. synes, att trycket mycket fort, sedan projektilen börjat sin rörelse framåt, springer upp till sitt högsta värde, maximitrycket, Pmax., detta beroende på, att utrymmet för gasens utbredning i början är ringa i förhållande till den gasmängd, som utvecklas. Svårigheten är just att finna ett krut, som ger lågt maximitryck i förhållande till det fordrade medeltrycket. Detta vinnes, om krutet har sådana egenskaper, att det under första momenten efter an-tändningen utvecklar relativt liten gasmäi 7 2 3^5 6 7 Tryckkurva. O betecknar stötbottnen, O-X vapnets kärn linje. men därefter förmår successivt öka denna, i den mån projektilen drifves framåt. Detta kan i sin tur åstadkommas genom successiv ökning dels af den brinnande krutytan, dels af krutets förbränningshastighet (progressiva krut). Maximitrycket uppgår vanligen vid gevär och kulsprutor till 3,000 ä 4,000 och vid artilleripjäser till 1,500 a 2,500 atmosfärer. Kännedom om trycket, synnerligast om maximitrycket, måste ligga till grund för hvarje eldrörs konstruktion, så att tillräcklig hållbarhet erhålles. Jfr S t y r k e k u r v a. G. af Wdt. Trycklampor, tekn. Se L u x, sp. 1. Tryckledningar, tekn. Se L y s g a s, sp. 107, samt Vattenledning. Tryckluft, Pressluft l. Komprimerad luft, används i flera fall af öfverföring af mekanisk energi eller mekaniskt arbete. Den atmosfäriska luften, som därvid kommer till användning, sammantryckes antingen i de mera vanliga, såsom kolfmaskiner, kapselhjul eller centrifugalventilatorer anordnade luftkompressorerna (se d. o.) eller i hydrauliska luftkompressorer. I de senare insuges luften genom ett stort antal smäckra rör i en långsamt fallande vattenmassa och blandas med vattnet i form af små blåsor, som sammantryckas alltmer, i den mån vatten- och luftemulsionen nedsjunker i komprimeringsledningen. Vid denna lednings nedre del är en luftklocka anordnad, och i densamma utfälles den komprimerade luften ur emulsionen; luften afledes vid klockans öfre del och vattnet vid den nedre. Komprimeringsledningen neddrages vanligen djupt under den lägre nivåytan af det vattenfall, som används för ändamålet, och djupet är beroende af det öfvertryck, som luften skall erhålla. För hvar tionde m. af detta djup erhålles ett trycktillskott af 1 kg. per kvcm. hos luften. Bortsedt från pådragnings- och afstängningsanordningarna förekomma icke några andra rörliga delar i dessa kompressorer än vattnet och luften. Något behof af smörjmedel finnes där ej; ej heller förekommer där något slitage, och den erforderliga skötseln är dessutom helt obetydlig. Verkningsgraden är emellertid låg, då luftens tryck stegras i ansenlig grad. En af sevärd del af det uppoffrade arbetet omsättes nämligen i värme, som upptas af vattnet, detta arbete förloras;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free