95 Tryckpress 96 meddelas åt formarna. Några af färgvalsarna förena med rotationen äfven en "axial" rörelse åt bägge sidor. (Å fig. 7 synas några af färgvalsarna, men föga af den stora tryckcylindern bakom dem.) Vid bordfärgrifning gå valsarna i öppna lager å Fig. 6. Kombinerad bord- och cylinderfärgrifning (schematiskt tvärsnitt). Längst t. v. färglådan, därnäst färg bordet med 7 rifvalsar, t. h. därom fundamentet och däröfver 9 formvalsar, längst t. h. tryckvalsen. ett färgbord, som fäst vid fundamentet föres fram och åter under dem. (Bordfärgrifningen är allmänt antagen i England, Frankrike och Amerika.) Fig. 6 visar en kombinerad bord- och cylinderfärgrifning. Kompositionsvalsarna bestå af en järnaxel med däromkring gjuten elastisk massa af (helst enbart) gelatin och glycerin ("valsmassa"). Om tryckarens åtgärder med "lappningen" (för att få ett jämnfärgadt texttryck och å illustrationstrycket låta ljusare och mörkare tonvärden komma till sin rätt) se Upplappning. Det pålagda arket fattas af "gripare" på tryckcylindern och kommer genom dennas omvridning i beröring med formen samt tryckes, rad efter rad, hvarvid punkturerna sticka registerhål i arket. Detta föres, tryckt på ena sidan, af ett system ändlösa band fram till afläggningsbordet, där det mottages och med den tryckta sidan uppåt upplägges af " själf aflägga-ren". Äfven pneumatiskt system för arkens utförande har pröfvats. Vid iläggning för andra sidans tryckning iakttages "register" af iläggaren. Problemet att med någon mekanisk inrättning ersätta tryckarkets iläggning för hand har man under de senaste årtiondena i flera länder sökt lösa. Den bästa apparaten hittills torde vara den af E. Hallberg i Stockholm konstruerade Dux, hvari hvarje ark framfalsas af en tandad trissa och ifrån kanten på iläggningsbordet matas ned emellan två riktlin jaler direkt mot cylinderns gripare. Svensken A. Lagermans (se denne) arkiläggningsmaskin vann ock anseende. Enligt den pneumatiska metoden tryckes en suglist mot papperstrafven och för ark efter ark uppåt mot cylinderns gripare. - För att möjliggöra snabb tryckning af tidningars växande upplagor byggdes redan tidigt af König & Bauei dubbelpressar med 2 tryckcylindrar och färgverket anbragt mellan dessa samt fundamentet vid tryckningen gående under bägge cylindrarna. Vidare byggde man på 1840-talet fyrdubbla och sexdubbla pressar för samma ändamål. Dubbelpressen trycker i timmen 3,OCO, den fyrdubbla 4,800 ex. Senast har Maschinenfabrik Johannisberg i Geisen-heim konstruerat en dubbelpress med l svängande cylinder, som roterande halft åt bägge hållen trycker vid formens såväl fram- som tillbakagång och alltså arbetar dubbelt så fort som en vanlig snällpress. Den lämpar sig t. o. m. för det finaste illustrationstryck. - Medan König & Bauer raskt utvecklade sina tidigare tillverkningar, konstrue- rade Applegath & Cowper i London s. k. kompl ettmaskiner med 2 fundament, 2 tryckcylindrar samt 2 färgverk och å hvilka arket omvänds genom att af bandledning föras omkring valsar, så att både sköntrycket och vidertrycket ske i ett sammanhang. Vid vidertrycket ledes då en pappersbana mellan arket och cylindern, för att icke sköntrycket skall färga af sig. Komplettmaskinen färdigtryckte 1,000 ark i timmen och lämpade sig för tidningar med små upplagor o. d. Sedermera ha flera nyare kombinationer tillämpats å skön- och vidertrycksmaskiner. De Apple-gathska komplettmaskinerna voro de första snäll-pressar, som vunno insteg i Sverige (från 1829). Eljest togos länge de flesta pressar i vårt land från König & Bauer och från J. G. A. Eickhoffs verkstad i Köpenhamn. S. Sahlberg i Stockholm tillverkade 1851-64 ett trettiotal solida maskinpres-sar (för tidningstryck). På boktrycksmaskinernas område har Maschinenfabrik Albert & komp. i Frankenthal särskildt utmärkt sig. - Illustrations-tryckets ansenliga utveckling på senare tiden har kraft en allt kraftigare byggnad af snällpressarna, efter amerikanskt föredöme. Och för att jämväl höja tryckhastigheten byggde Cottrell & son i New York de första tvåtursmaskinerna. Å dessa rör sig tryckcylindern oafbrutet med likformig snabbhet och gör två hvarf för hvarje af tryck, andra hvarfvet medan fundamentet går tillbaka, hvarvid cylindern höjer sig; färgverket är här kombineradt af både cylinder- och bordfärgrifning. Idén till tvåturspressen hade förverkligats redan af Fr. König, i hans femte, 1817 byggda maskinpress. Annars gäller amerikanen Rob. Miehle som den egentlige konstruktören af dessa pressar (fig. 8), som vunnit en stor marknad och ha framtiden för sig. De trycka omkr. 2,500 ark i timmen. Ett motstycke till dem bilda entursmaskinerna, å hvilka dock tryckcylindern är dubbelt större och gör blott ett halft hvarf, då fundamentet förs in. samt ett halft, då det går tillbaka, hvarvid cylindern ej behöfver höja sig, enär den är på motsvarande sida afplattad. Entursmaskinerna lämpa sig för tryckning af stora format, prospekt o. d. enklare saker. En ny konstruktion för tryckhastighetens ökning är en af amerikanska firman Autopress Comp. införd snällpress (autopressen), där tryckcylindern under sin kringvridning äfven rör sig fram och tillbaka för att möta fundamentetsmotrörelser. -Uppgiften att framställa dugliga tvåfärgsmaskiner pröf-vades först af Congreve (1822) medelst tryckning å sönderdelade plattor, som passade in i hvarandra. Mera lyckad blef König & Bauers 1865 byggda tvåfärgsmaskin. Denna har två efter hvarandra liggande fundament och särskilda behållare för hvardera färgen. Tryckcylindern går två gånger omkring sin axel, för hvarje gång funda-menten, hvartdera med sin tryckform, passera under den, och trycker vid hvar omsvängning en särskild färg. Det ges äfven tvåfärgsmaskiner med 2 tvåturscylindrar (fig. 9. Se vidare nedan, sp. 98). - Digeltryckmaskiner, vanligen kallade "di-gelpressar", men af helt annan byggnad än hand-pressarna samt drifna med trampkraft, vef eller motor och mest afsedda för accidenser, ha vunnit stor användning, bl. a. de lättskötta, välkända Libertypressarna} först konstr. af Degener