Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckpress, boktr. - Cylinderpressen (i dagligt tal mest kallad snällpress) - Rotationsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Tryckpress
i New York i slutet af 1840-talet. På de
flesta di-gelpressar är fundamentet upprätt-och
stillastående, digeln lutar framåt, och vid trycket
viker den sig upp emot fundamentet, färgvalsarna
gå för hvarje tryck fram och tillbaka öfver
färgbordet och formen. A. Lagermans (se ofvan)
1902 konstruerade digeltryckmaskin med automatisk
pappersmatning och afläggning är sinnrik och arbetar
väl. Kraftiga digelpressar med cylinderfärgverk likt
snällpressar-nas ha i alltjämt förbättrad tillverkning
framställts af amerikaner och tyskar. Dit höra äfven
de för illustrationstryck använda tyska digelpressarna
Fig. 10. Digelpresseu Phönix.
Phönix (fig. 10) och Victoria, tillverkade af
J. G. Schelter & Giesecke i Leipzig och Rockstroh &
Schneider i Dresden-Heidenau. Digeltryckmaski-nerna
motsvara numera höga anspråk, öfverträffa betydligt
handpressarna i leveransförmåga och äro enklare att
sköta än snällpressarna.
Ett modernt boktryckeri är i regel försedt med
tvåturspressar och digeltryckmaskiner såsom varande
de mest gifvande och konkurrenskraftiga.
De stora tidningarnas behof af snabbt tryckta
jätteupplagor framkallade rotationsmask
i-ner (roterande pressar), där form-
och tryckcylindrarna röra sig i oafbruten
omvridning. Snäll-pressfundamentets fram- och
återgående rörelse hindrade en ökning af hastigheten,
hvilket åter förde tanken på att (såsom redan
Nicholson ämnat) sätta formen på en cylinder. Hoe &
comp. i New York (1847) och senare i London lyckades
konstruera roterande tryckmaskiner. Hoe anbragte
en stor horisontal formcylinder; hvarje stilsida
slutades i en ram, som fastskrufvades på cylindern
efter dennas längdriktning, och stilytans böjning
åväga-bragtes därigenom, att typerna götos kilformiga
och spaltlinjerna gjordes bredare upptill och smalare
nedtill, hvarjämte titellinjerna voro böjda. Den
största maskinen af detta slag fick ända till tio
tryckcylindrar (hvar med sitt färgverk) placerade
kring formcylindern och trycker 19-20 tusen ex. i
timmen. Applegath & Cowpers roterande press
Tryckt den 28/io 19
(1848) fick lodrät formcylinder, på hvilken
stil-kolumnerna voro fästa så, att cylinderns yta
bildade en månghörning i st. f. en ren cirkel, och
åtta däromkring stående tryckcylindrar. H. Marinoni
(se denne) i Paris ställde sig tidigt i främsta
ledet genom sina enkla och sinnrika tryckmaskiner
för tidningar. - Alla dessa maskiner, i hvilka arken
inläggas ett efter ett, voro för dyra och erfordrade
många arbetare. Dessa olägenheter öfvervunnos
till stor del genom pappersstereotypiens framsteg
(se Stereotypi), som gjorde det möjligt att gjuta
stereotypplattorna böjda efter formcylindern,
och genom införande af papper i långa banor. Å
nyare tryckmaskiner, i synnerhet för tidningstryck,
frammatas papperet från haspeln (rullen) åt pressen,
som själf afvecklar det. W. Bullock i Philadelphia
åvägabragte denna förbättring (1865). De flesta
roterande tryckpressar för ändlöst papper äro byggda
för ett bestämdt format, och å de flesta skäras
arken efter tryckningen. Det ändlösa papperet blir
af rotationspressen afveckladt (fuktadt), indraget
mellan de dubbla tryck- och formcylindrarna,
tryckt på bägge sidor och deladt i ark, dessa
falsade (vikta), klistrade och upplagda i stapel med
exemplarens antal räknadt af en räkneapparat. Hvarje
tryckande cylinderpar består af en formcy-liLder,
hvars stereotypplattor få färg från ett särskildt
färgverk, samt en tryckcylinder med elastiskt
öfverdrag. Tidningen "Times"’ Walterspress gick i
spetsen på detta område. Vidare märkas Marinonis (se
ofvan) billiga roterande pressar, bland hvilka den
största åstadkom 40.000 tidningsexemplar i timmen,
Maschinenfabrik Augs-burgs tillverkningar, König &
Bauers rotationspres-sar (sedan 1870), Eickhoffs
(i Köpenhamn) pressar. Snart sagdt alla större
tryckmaskinfirmor i Europa och Amerika bygga numera
sådana pressar för tidningstryck, men äfven för verk-
och illustrations-tryck. De i Amerika samt af König
& Bauer och Vogtländische maschinenfabrik i Plauen
m. fi. byggda tvillingrotationsmaskinerna (fig. 11)
ha 2 tryckapparater samt gemensam falsapparat och
arbeta med 2 pappersrullar, ja ända till 8 rullar och
kunna då leverera 48,000 sextonsidiga tidningsex. i
timmen. 1908 byggde R. Hoe & komp. i London för
"Lloyd’s weekly news" en jättemaskin, som från 8
rullar af dubbel bredd (4 anbragta vid hvar-dera
ändan af maskinen) och 8 stereotyperingar trycker
50,000 färdiga ex i timmen; genom att fördubbla
stereotypplattornas antal kan samma maskin frambringa
100,000 ex. och genom att ytterligare fördubbla
falsnings- och uppläggningsapparaterna 200,000 ex. i
timmen (jfr ock fig. 11). När rotationspressen
är konstruerad så, att den är ställbar för olika
stora format, skares ofta den enda pappersbanan af
ställbara skärcylindrar till ark, som medelst olika
anordningar föras fram igenom maskinen. - Äfven för
tvåfärgstryck har man lämpat rotationsmaskinen. Den
får då 4 cylindrar för text eller illustrationer och
2 dubbelt så omfångsrika tryckcylindrar. Trycket
utföres från stereotypplattor, hvari de i texten
förekommande klichéerna inlödas. Utvecklingen har
gått vidare till dylika maskiner för fler färgstryck,
hufvudsakligen beräknade för tryckning af tidskrifter,
kataloger och reklamsaker. En hufvuduppgift där liksom
vid alla maskiner för illustratioustryck är att
30 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
