99 Tryckpump-Trycksinnet 100 inrätta ett kompliceradt färgverk af bästa beskaffenhet. Emellertid är det i vanliga snäll-pressar åstadkomna illustrationstrycket merendels of ver lagset det i rotationspressar framställda. I det föregående har det varit tal om idel hög-try cks-iorm&T. l motsats till dessa äro formarna för det nymoderna djuptrycket (fotogravyr, se d. ö., nyare "koppartryck") så beskaffade, att de tryckande 1. färgafgifvande ställena här ligga dju pare än de icke tryckande. En säregen specialitet för illustrationstryck (i tidskrifter med stora upplagor o. d.) är rotationspressen för djuptryck. Två stora järnvalsar med tunn galvanisk kopparbeläggning, på hvilka såväl bilderna som äfven hela texten äro inetsade (se nedan), inf argas af en färgvals, och den öfverflödiga färgen bortskrapas automatiskt af en stålklinga, så att färg stannar endast i fördjupningarna. Det ändlösa papperet går öfver första kopparvalsen och mottar sköntrycket, fortsätter därefter öfver en med ånga upphettad vals samt vidare öfver en bana för torkning af färgen, hvarefter vidertrycket sker från andra kopparvalsen i maskinens motsatta ända och papperet omedelbart därifrån går in i skärnings- och falsverket. Metodens ömtåligaste del är graveringen af kopparvalsen. Sedan valsen glatt afslipats, fästes på den en med papper klädd kromgelatin-hinna, på hvilken den fotografiska bilden öfver-förts* medelst raster efter autotypimetod. (Dessförinnan har på valsen inetsats texten, likaledes öfverförd på en kromgelatinhinna medelst autotypimetod.) Efter det att papperet länge fuktats med hett vatten, dragés det af, och den på gelatinhinnan tecknade ljusbilden sitter då starkt fäst på valsen, som efter torkning etsas i järn-klorid. Enär den sålunda graverade valsen har mera grunda fördjupningar för de ljusare bildställena och starkare för de mera kraftiga ställena, blir färglagret på motsvarande sätt olika tjockt på papperet, så att trycket företer noggranna förtoningar ända ned till mättadt mörka skuggpartier. Valsarna kunna efter användningen afslipas för att upptaga nya bilder. Djuptrycksrotationspressen infördes i Sverige 1914. Äfven snällpressar för djuptryck förekomma. - Från nämnda djuptryck-föifarande skiljer sig den Faberska högtryckmetoden, som möjliggör att på rotationsmaskin trycka autotypier samtidigt med tidningstrycket och i samma eller annan boktrycksfärg. I maskinens inre inbygges ett enkelt tryckverk af några nakna cylindrar och färgvalsar, som fullständigt anpassar sig efter texttrycket och arbetar lika snabbt som detta (12,000 aftryck i timmen). Jämsides med de i vår tid alltjämt fortgående förbättringarna och modifikationerna i snällpressar-nas inrättning (t. ex. kullager för axlar o. d.) vidtagas sådana i ännu större utsträckning å rotations-pressarna. Dessas bandledning för arken och å falsapparaterna har numera ersatts med andra, mera betryggande anordningar. Färgtrycksförmågan har alltmera fullkomnats. Och man bygger t. ex. maskiner, där enfärgs- och tvåfärgstryck eller olika formattryck kunna samtidigt fortgå oberoende af hvarandra. Då det ofta gäller att i sista stund före tidningars tryckning införa färskt ankomna meddelanden af vikt, har man funnit på att någon viss stereotypplatta lämna rum för s. k. depeschintrycksapparater, bestående af koniskt formade stilrader, som anbringas i små slutna formar och på några minuter kunna infogas i plattan samt t. o. m. kunna tryckas med annan färg från sitt eget lilla färgverk. - En kombination af snällpress och rotationspress är den i Heidelberg byggda maskinen Heureka, där stilsatsen med formar för både skön- och vidertryck står på ett rörligt funda-ment, hvarifrån trycket först öfverföres på en med gummiduk klädd cylinder och vidare på en andra dylik samt därifrån på papperet, som ändlöst går mellan denna och en glatt stålcylinder. Om den närbesläktade offset-pressen se Offset-tryck. - Det för tryck å konservdosor, skyltar och plakat erforderliga blecktrycket sker först på en med kautschuk beklädd cylinder, hvarifrån en ny cylinder öfverför trycket på det därför beredda blecket. Stentryckspressar (se Litografi) för flera färger, betydligt starkt byggda och med särskildt fuktverk försedda snällpressar, ha med framgång byggts af Smart i England (1846), Sigl i Berlin, Schmiers, Werner & Stein i Leipzig, Maschinen-fabrik Johannisberg m. fl. Liknande äro pressarna för ett annat "flattrycksförfärande", näml. ljus-tryck (se d. o.). Plattor af zink, aluminium eller förnickladt järn kunna ersätta den litografiska stenen efter att ha behandlats enligt litografiens metoder, och för tryck från sådana plattor ha äfven rotationsmaskiner byggts, där plattorna spännas på en cylinder. Rotograf kallas en maskin för litogra-fiskt tapettryck; detta sker från stenvalsar på ändlös pappersbana, med tillhjälp af tryckcylinder. Om tillvägagångssättet vid tryckning af kopparstick och etsningar se Koppartryck. Tack vare förbättradt pappers- och färgmaterial åstadkomma boktryckerierna numera fint tryck på torrt papper och ha därför öfvergett det gamla förfaringssättet, att tryckpapperet före tryckningen fuktades för att bli mera mottagligt för färgen, genom att antingen hastigt dragas igenom vatten i "fuktfat" eller duschas medelst fuktmaskiner eller å den roterande pressen gå öfver valsar med fina hål, genom hvilka vatten eller ånga utträngde. I senare fallet innehöll själfva pressen äfven särskilda satineringsvalsar, emedan det fuktade papperet måste ånyo satineras före tryckningen. Litt.: Nordin, "Handbok i boktryckarekonsten" (1881), Franke-Waldow, "Katechismus der buch-druckerkunst" (6:e uppl. 1894), Pilz, "Die rota-tionsschnellpresse" (1892), Southward, "Practical printing" (2 bd, 1900) och "Modern printing" (s. å.), Hoe, "A short history of the printing press" (1902), C. T. Jacobi, "Printing" (5:e uppl. 1913), A. W. Unger, "Lehrbuch fur buch-drucker. Druck" (2:a uppl. 1915), samt tidskrifterna "Nordisk boktryckarekonst" (Stockholm, 1900 ff.), "The printing world" (London), "The printing art" (Cambridge, Massachusetts), "The inter-national printer" (Philadelphia) m. fl. E. F-t. Tryckpump, mek. Se Pump, sp. 586. Tryckpunkt, elektrot. . Se Elektricitetsverk, sp. 217, och Ledningsnät. Tryckregulätor, tekn. Se Lysgas, sp. 106. Trycksaker, postv. Se Korsband, sp. 1084. Trycksinnet, fysiol, o. psyk., det sinne, medelst hvilket vi uppfatta, att föremål beröra eller utöfva