Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trådlineledning (Linledning) - Trådlös telefonering - Trådlös telegrafering - Trådlöst telegram - Trådmaskar - Trådmikrometer, Hårmikrometer - Trådnät (Hårnät) - Trådpendeln - Trådräknare - Trådskorpioner - Trådspik, Trådstift - Trådväxter - Tråfva - Tråg - Trål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sion, Vattenenergi cch Vattenkraft). Linledningarna
måste arbeta med jämförelsevis stor hastighet,
10, 20 till 30 m/sek., på det att smäckra linor
och icke alltför stora skifvor må kunna komma
till användning. Vid en linhastighet af 20 m/sek,
och en skillnad mellan totala på-känningen i den
dragande och den dragna lindelen af t. ex. 10
kg. blir effekten eller den per sek. öfverförda
energien 200 mkg. eller 2 kilowatt (kw.); vid en
spänningsskillnad af 20, 30, 40 kg. blir under i
öfrigt lika förhållanden den öfverförda effekten 4,
6, 8 kw. resp. Linledningar af här be-skrifvet slag
ersättas nu alltmer med elektriska transmissioner
(se Elektrisk arbetsöf-verföring). - Ett helt
annat slag af linledningar används vid gods- och
personbefordringen i grufschakten (se Spel, sp. 643
o. f.). ö. E. W.
Trådlös telefonering. Se Telefon, sp. 714.
Trådlös telegrafering. Se T e l e g r a f,
sp. 741.
Trådlöst telegram, telegram befordradt genom
telegrafering utan tråd. Se Telegraf, sp. 741 ff.,
och Telegram, sp. 769.
Trådmaskar, zool. Se Nematodes.
Trådmikrometer, Hårmikrometer, detsamma som filarmikrometer.
Se Astronomiska instrument, sp. 297.
Trådnät (Hårnät), jys., en anordning af
samma slag som det s. k. hårkorset (se d. o.),
men bestående af flera än 2 trådar.
Trådpendeln, fys., mek. Se Pendel, sp. 389.
Trädräknare, en svagt förstorande lupp, bestående af en lins,
infattad i en hopfällbar mässingsställning,
som används vid undersökning af väfnader m. m.
Cr. L-m.
Trädskorpioner, zool. Se Gisselskorpioner, sp. 1213.
Trådspik, Trådstift. Se S pik, sp. 714.
Trådväxter, ett annat namn på
beklädnadsväxter (se d. o.).
Tråfva, socken. Se Tråvad.
Tråg, geogr., dal, som genom stark glacialerosion ombildats och antagit
en annan form, än den hade före iserosionen. De
genom rinnande vatten bildade fluviala dalarna ha i
regel öppet V-formig eller trubbvinklig tvärprofil,
under det träget har en öppet U-formig eller bågig
tvärprofil. Det glaciala tråget är också i allmänhet
rakare och enhetligare än den fluviala dalen. Ofta
stiger tråget trapplikt med hvarje trappsteg afstängdt
af en klipptröskel. Ofvanför denna ligger ofta en
sjö. Särskildt i trägets nedre parti möta ofta slutna
klippbäcken, som kunna nå betydande storlek. De kallas
i Amerika piedmont basins och i Tyskland zungenbecken;
de italienska alpsjöarna och Bodensjön m. fl. samt de
djupaste partierna af de stora norska fjordarna räknas
som sådana bäcken. Orsaken till de fluviala dalarnas
betydande ombildning är glaciärernas förmåga att
gräfva ut eller erodera berggrunden. Erosionen sker
både horisontalt och vertikalt, men hufvudsakligast
det senare. Ju kraftigare glaciären är, desto djupare
och mer markeradt blir tråget. På grund häraf eroderas
hufvuddalen också mer än bidalarna, så att dessa
förbli hängande på dalsidan öfver hufvudtrågets botten, öfver hängbranten
falla biälfvarna i branta fall.
H. A-nn.
Trål (eng. trawl), jisk., släpnät, ett i hafvet numera
mycket användt notliknande, med korta armar eller
vingar försedt fiskredskap af stora dimensioner,
som släpas fram öfver bottnen. Det började vid
midten af 1800-talet användas af engelsmän med
segelfartyg. I sin ursprungliga form, bomtrålen
(eng. beamtrawl), bestod det af en stor säck, som
vid framsläpandet hölls öppen af en 10-15 m. lång
bom. Denna fästes i hvardera ändan vid öfversidan
af en stor kraftig järnbygel, vid hvars bakre del
säckens sidor fäst-gjordes. Med kraftiga linor, som
gingo en från hvardera bygelns framsida, släpades
redskapet af segelfartyg. Byglarnas undersida var
framtill böjd som en slädmede för att lätt kunna
glida öfver bottnens ojämnheter. Bomtrålen används nu
blott af segelfartyg. Maskindrifna fartyg använda den
s. k. ottertrålen, som i st. f. bommen på hvardera
sidan har ett stort och tungt rektangulärt bord
("trålbord", "tråldörr", "trål-lamm"), som är så
fäst vid de grofva släplinorna, att de båda borden
vid framsläpandet skära isär och på det sättet
hålla redskapet öppet till hela dess vidd. Trålens
storlek varierar efter fiskefartygens. De svenska
ångtrålfartygen bruka trålar med en 28 -33 m. bred
främre öppning, under det att denna hos motorbåtarnas
trålar är 14-27 m. Trålen förfärdigas vanligen af
groft manilagarn, de mindre dock ofta af hårdtvinnadt
bomullsgarn. Maskorna äro i främre delen ganska
stora, 5-7 cm. maskstolpar, men bli bakåt allt mindre,
tills de i bakersta delen ha maskstolpar af blott 2-4
cm. längd. Ångtrålfartygen äro omkr. 45 m. långa med
ett djupgående af omkr. 4 m. och försedda med starka
maskiner. Motortrålfartygen äro i Sverige vanligen
15 å 17 m. långa med 25 ä 50 hkr motorer. Trålen
släpas fram med omkr. 3 knops fart medelst två grofva
stållinor, "trålvarp", som fastgöras en i hvartdera
bordet och intas medelst en stark vinsch. Vid fiske
är så mycket ute af varpen, som motsvarar omkr. tre
gånger djupet. (Se Fiske, fig. 2; dock äro de båda
släplinorna numera under fisket förenade i ett
schackel på samma låring af fartyget.) Trålen släpas
hvarje gång olika länge, beroende på fiskeplatsen och
det fiskslag, som eftersträfvas, vanligast dock 4 ä
6 timmar utom vid sillfiske, då hvarje hal är mycket
kortare, stundom blott 1/2 timme. Fångsten tömmes på
däcket, hvarpå den sorteras och rensas (utom sill),
för att den skall hålla sig längre, och isas i
lådor. I trålen fångas allt, som kommer i dess väg,
men man lägger framför allt vikt på att fånga kolja
och flatfisk (flundreartade fiskar). På senare åren
har det ock visat sig möjligt att med trål fånga sill,
och vissa tider på året lönar sillfisket sig bäst,
såsom vid vår västkust under aug. och sept. samt
jan. och febr.; f. ö. pågår trålfisket året om.
Trålfiskets egentliga hemort är Nordsjön, där det
foro Världskriget bedrefs mycket intensivt, framför
allt af England, Holland och Tyskland, men det har
på senare åren utsträckts till Färöarna, Island,
Baremts’ haf och Hvita hafvet, Viz-cayaviken och
marokkanska kusten, Förenta staternas, Canadas och
Japans kuster. Det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
