är dock, att fruktodlingsdistrikten (i synnerhet de i trakten af Niagara samt i British Columbia) producera så stora mängder af frukt, att en betydande export möjliggöres. -- I Australien har man under de senare årtiondena anlagt vidsträckta fruktodlingar, mest af äpplen efter amerikanskt mönster. De största odlingarna finnas i Tasmanien och Viktoria. Ännu torde importen vara lika stor som exporten, men inom kort skall säkerligen den senare vida öfverstiga den förra. -- Intresset för trädgården ur estetisk synpunkt lär i intet land vara större än i Japan (se Trädgårdskonst). Lika anmärkningsvärd är japanernas konstnärliga användning af blommor till prydnad af boningsrummen. Befolkningens förkärlek för vegetabiliska födoämnen gör produktionen af grönsaker till en viktig näringsgren. Fruktodling skulle säkerligen också bedrifvas i stor skala, om icke det fuktiga klimatet medförde svåra olägenheter därför. Plantskoleskötseln står högt, och förutom produktionen af träd och buskar af mera vanlig typ lägger man mycken vikt vid att uppdraga de bekanta japanska dvärgträden (se d. o.). Blomsterodlingen är ock af stor betydelse, och Japan exporterar bl. a. liljelökar, dels uppdragna i handelsträdgårdar, dels insamlade från vildmarken. Litt.: E. Lindgren, A. Pihl och G. Löwegren, "Handbok i svenska trädgårdsskötseln" (9 afd., 1872--84, vissa afd. i flera upplagor), L. Helweg, "Nordisk illustreret havebrugsleksikon" (3:e uppl. 1919), N. Sonesson, "Handbok för trädgårdsodlare" (1919), och Ch. Baltet, "L'horticulture dans les cinq parties du monde" (1895). C. G. D. Trädgårdsranunkler, bot., namn på odlade former af Ranunculus asiaticus. Trädgårdssax, trädg. Se S e k a t ö r. Trädgårdsskolor, undervisningsanstalter för utbildning af trädgårdsmästare, äro i Sverige Alnarps trädgårdsskola (Åkarp), Adelsnäs (Åtvidaberg), Landtbruksakad:s (Experimentalfältet), Norrlands (Härnösand) och Bergianska stiftelsens (Vet. akad.). Vid de fyra förstnämnda, som åtnjuta statsanslag af 10,000--12,000 kr. årligen, bedrifves undervisningen under Landtbruksstyrelsens öfverinseende enligt af K. M:t fastställdt reglemente. Skolornas ord. lärokurs är tvåårig, och i hvarje kurs antas högst 12 elever, som ej behöfva ega annan teoretisk underbyggnad än folkskolekurs, men som måste ha deltagit minst tre år i praktiskt trädgårdsarbete. De erlägga ingen afgift för undervisning och uppehälle, men äro skyldiga att deltaga i praktiskt arbete i skolornas trädgårdar. Kortare specialkurser af olika slag anordnas årligen, mest afsedda för fruktodlarföreningars trädskötare och för personer, som ej utöfva yrkesmässig trädgårdsskötsel. För Bergianska stiftelsens trädgårdsskola, som ej åtnjuter statsunderstöd, gälla i viss mån afvikande bestämmelser. Fredrika-Bremerförbundets fruktodlingsskola vid Apelryd (Båstad), som åtnjuter understöd af statsmedel (f. n. 8,000 kr.), utbildar unga flickor med hufvudsakligt ändamål att dessa skola lära sig sköta egen mindre trädgård. I kursen meddelas teoretisk och praktisk undervisning under en tid af åtta månader. Kurser i trädgårdsskötsel för kvinnliga deltagare anordnas dessutom vid Fredrika-Bremerförbundets landthushållningsskola vid Rimforsa och vid Fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala landtgård Brogård (Vattholma) samt vid vissa folkhögskolor. C. G. D. Trädgårdsskyffel. Se Skyffling. Trädgårdsskötsel. Se Trädgård och Trädgårdsodling. Trädgärdssmultron, bot. Se F ra gar i a. Trädgärdssnäckan, zool., liktydigt med den i art. H e l i x omtalade Helix hortensis. Trädgårdssofvaren, Eliomys l. Myoxus quercinus, zool., är en liten gnagare, nära besläktad med den äfven i Sverige förekommande hasselmusen (se Hasselmössen). Från denna skiljer den sig genom betydligare storlek samt afvikande tandbyggnad och färgteckning. Öfre kroppssidan är gråbrun, med rödaktig anstrykning; den undre är hvit. På hvardera sidan är ett svart band, som omger ögat och därifrån löper nedåt halsen. Arten förekommer i mellersta och södra Europa, företrädesvis i dess västra del, vanligen i skogstrakter, men ock i trädgårdar och invid boningshus. Den förtär frön, frukter, insekter, fågelägg och unga fåglar. Den bygger ett rundt, fristående bo mellan några trädgrenar, eller ock inkräktar den en ekorres eller någon större fågels bo. Lika litet som hasselmusen blir den i fångenskap riktigt tam. L-e. Trädgårdsstad (eng. garden city, fr. cité-jardin), ett samhälle, där hela befolkningen eller största delen däraf är bosatt i hus, till hvilka höra större eller mindre ekonomiträdgårdar. Redan i början af 1800-talet framlade engelske samhällsreformatorn R. Owen förslag till ett samhälle af detta slag. Idén tog fart i England först i senare delen af 1800-talet, då dels Cadburys chokladfabrik, dels tvålfirman Lever brothers för sina arbetare anordnade två trädgårdsstäder (Bournville utanför Birmingham och Port Sunlight vid Liverpool). En fastare form för trädgårdsstäder utarbetades af tidningsmannen E. Howard 1898, och enligt hans principer skulle en trädgårdsstad indelas i särskilda områden för industri och handel, andra afsedda endast för bostäder, mest enfamiljshus, i begränsadt antal per ytenhet, vidare ett bälte af småbruk rundtorn staden och därutanför större åkrar, äng och skog. Inuti staden skulle allt göras för att befordra prydlighet, hygien och social trefnad. Spekulation i hus och tomter skulle förebyggas. En mönsterstad Letchworth (se d. o.) började 1903 byggas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med dessa principer, och dess invånarantal hade stigit till 14,000. I utkanterna af många engelska städer, såsom London, Hull m. fl., har man efter ungefär samma grunder anordnat trädgårdsförstäder (eng. garden suburbs), bland hvilka den vid Hampstead i nordvästra London torde vara mest bekant. Medan de flesta öfriga trädgårdsstäder äro afsedda hufvudsakligen för industriarbetare, har man i Hampstead med afsikt vid samma gator uppfört dels enkla hus för kroppsarbetare, dels äfven lämpliga bostäder för den burgnare medelklassen. Äfven i Tyskland finnas åtskilliga trädgårdsförstäder, t. ex. vid Karlsruhe, Magdeburg och Berlin, samt åtminstone en verklig trädgårdsstad, Hellerau nära Dresden. I Frankrike finnas några trädgårdsstäder, andra finnas i Holland, och i Belgien ämnar man anlägga sådana