men bördig och tätt bebyggd trakt. Stadsområdet omfattar 984 har. Taxeringsvärdet af fastigheter uppgick 1917 till 28,482,200 kr., hvaraf 7,491,400 å bevillningsfria. Folkmängden, som 1870 utgjorde 1,993 personer, uppgick 1918 till 10,965, och folkökningen 1907--17 var 232 proc. (7,722 pers.), den största i någon svensk stad. Stadens tillgångar voro 1915 bokförda till 4,743,168 kr. och dess skulder till 3,734,405 kr. Inkomsterna utgjorde s. å. 1,086,119 och utgifterna 948,317 kr. I kommunalskatt utdebiterades kr. 6: 14 pr 100 kr. inkomst, och den beskattningsbara inkomsten utgjorde 13,618,413 kr. 1918. -- T. har i sin äldre del en ålderdomlig prägel, med små, låga hus samt krokiga och trånga gator mellan byggnadskvarteren. Parallellt med stranden går från ö. till v. hufvudgatan, med många moderna, prydliga hus. Vissa delar af de på senare tid inkorporerade områdena äro tätt bebyggda, men andra bära ännu prägel af landsbygd med en eller annan väderkvarn bibehållen. Bland byggnader märkes främst kyrkan (fig. 3),

Fig. 3. Kyrkan.

som anses ha tillhört ett 1532 till hospital förvandladt gråbrödrakloster och 1884 färdigbyggdes i sitt nuv. skick. Den är enskeppig, med kvadratiska tillbyggnader i n. och s. samt ett utbyggdt sidoskepp i n. och försedd med gafvelrösten. F. ö.

Fig. 4. Posthuset.

märkas samskolan (från 1909), posthuset (fig. 4), Nedre järnvägsstationen (fig. 5), stadens sparbank, Skytts härads sparbank, stadshotellet och lasarettet, i en vacker park, samt försörjningsinrättningen och ö. om denna stadsparken. I T. funnos 1915 97 handlande med en bevillningstaxerad inkomst af 2,065,275 kr., och fabriksindustrien omfattade 41 arbetsställen med 1,204 arbetare samt 31,362,700

Fig. 5. Nedre järnvägsstationen.

kr. tillverkningsvärde och 1,794,529 kr. bevillningstaxerad inkomst (1916). I industriellt afseende intar T. 12:e platsen bland Sveriges städer. Främst bland fabriker kommer råsockerbruket (med 406 arb.), och vidare märkas en gummifabrik (med 309 arb.), 7 mekaniska verkstäder (med 169 arb.), hvaribland J. C. Petersens mek. verkstad för tillverkning af ang- och motorfartyg, ångpannor, brobyggnader, järnvägsmateriel m. m. (tillv.-v. omkr. 1,500,000 kr.) samt A.-b. Allvelo verkstäder för arbetsmaskiner, velocipeder m. m., en ångkvarn (med 63 arb.), 2 cementgjuterier, 3 färg- och fernissfabriker, 3 snickerifabriker, 1 kemisk-teknisk fabrik, 3 tegelbruk, bryggeri och mejeri. Staden har egna gas- och elektricitetsverk. -- Sjöfarten är mycket liflig tack vare den utmärkta hamnen. Denna påbörjades 1860, har fullbordats med statsbidrag för att tjäna som utgångspunkt för svenska statens ångfartygs- och färjeförbindelse med Tyskland (se Trälleborg-- Sassnitz-linjen), omfattar 15 har med ett medeldjup af 6,5 m. och omslutes af två åt s. gående pirer. På den östra af dessa uppfördes 1897 ett 15,e m. högt fyrtorn af järn, hvitmåladt med svart midtbälte, inrymmande en linsapparat af 4:e ordningen och visande intermittent sken med två korta, tätt på hvarandra följande förmörkelser hvarje half minut. Fyrlågans höjd är 16,9 m., dess ljusstyrka för hvitt sken 880, för rödt 95 och för grönt 48 hefnerljus samt dess lysvidder resp. 11, 8 och 6 latitudsminuter. Västra pirhufvudet har en linsfyr af 6:e ordningen med agabelysning och rödt blixtsken, uppsatt 1909. Dessutom finnas 2 spegelfyrar på hamnens lastbrygga, den ena visande grönt, den andra rödt sken, 3 agalysbojar vid Inseglingsrännans östra sida samt 2 ledfyrar vid hvartdera ångfärjeläget. Under tjocka signaleras med kanon, elektrisk mistsiren och ringklocka. Vattenståndet i hamnen signaleras från fyren på östra pirhufvudet om dagen med ballonger och om natten med olika färgade sken samt raketer. 1916 voro i T. hemmahörande 11 ångf. om 7,738 nettoton, hvaraf 2 ångfärjor om 2,818 ton och 1 ångf. om 154 ton tillhörde