statens järnvägar. Sjötrafiken inom T:s tullkammardistrikt 1916 framgår af följande tablå: <table> <td> <td 8 c>Svenska fartyg <td> <td 4 c>ång- <td 4 c>segel- <td>Ankomna <td r>861 <td c>st. <td r>1,103,501 <td c>ton <td r>41 <td>st. <td r>2,348 <td>ton <td>Afgångna <td r>849 <td c>» <td r>1,094,899 <td c>» <td r>35 <td c>» <td r>1,974 <td c>» <td> <td 8 c>Främmande fartyg <td> <td 4 c>ång- <td 4 c>segel- <td>Ankomna <td r>524 <td c>st. <td r> 630,489 <td c>ton <td r>31 <td>st. <td r>1,326 <td c>ton <td>Afgångna <td r>523 <td c>» <td r> 637,429 <td c>» <td r>33 <td c>» <td r>2,379 <td c>» </table> Skepps- och pråmfarten i hamnen af fartyg om mer än 10 nettoton utgjorde s. å. 3,892 st. om 3,706,971 ton, i hvilka siffror de svenska och preussiska statsbanornas ångfärjor å linjen T.--Sassnitz samt för samma ändamål förhyrda ångfartyg ingå med 2,454 resor om 3,297,060 ton. Varutrafiken i hamnen är mycket liflig. De 1916 lossade varorna voro förnämligast: stenkol (84,818 ton), metaller (52,503 ton), gödselmedel (13,615 ton), maskiner, redskap och verktyg (10,880 ton) samt spannmål, mjöl, kli, gryn, bröd o. s. v. (6,828 ton) och de s. å. lastade: ladugårdsalster (34,017 ton), gödselmedel (23,628 ton), fisk m. m. (23,189 ton), socker, sirap, tobak och specerier (18,754 ton), trämassa, papp och papper (12,891 ton), spannmål etc. (8,486 ton), lefvande djur (9,804 st.), hudar, hår, ben och arbeten däraf (5,933 ton) samt tändstickor (4,085 ton). De 1916 uppburna Hamnafgifterna för fartyg och varor samt grundpenningarna utgjorde 319,161 kr. 20 öre, hvaraf för varor i utrikes fart 282,706 kr. 61 öre och häraf 263,159 kr. 08 öre för varor, som forslats medelst ångfärjorna. Med afseende på hamnafgifternas storlek intog T. femte platsen i Sverige 1916. Tulluppbörden utgjorde 1918 904,928 kr., fyr- och båkafgifterna 7,209 kr. och lastpengarna 2,428 kr. T. har sjömanshus, vid hvilket 1916 i ton- och hyresafgifter uppburos 3,526 kr., samt är lotsplats i södra lotsdistriktet. I lotsafgifter erlades s. å. 37,001 kr. T. har sexklassig samskola och fem folkskolor, epidemisjukhus och länslasarett. Där finnas afd.-kontor af Skandinaviska kredit-a.-b., Skånska handelsbanken, Industribanken och Svenska landtmännens bank samt tre sparbanker (T. stads, Skytts härads och Klörupssparbanken). Två tidningar, "T:s allehanda" och "T:s-tidningen", utges, hvardera tre gånger i veckan. Genom statsbanan Malmö--T. (den i och för trafiken med Sassnitz 1898 färdigbyggda s. k. "kontinentalbanan"), T.--Rydsgårds och Lund--T:s järnvägar står T. i förbindelse med svenska järnvägsnätet. Regelbunden ångbåtsförbindelse finns med Stockholm, Göteborg och mellanliggande platser samt med Hamburg. Sedan 1898 har T. telegrafkabel med 4 ledningar till Mukran s. v. om Sassnitz på Rügen; det har äfven station för trådlös telegrafi. T. bildar jämte Maglarp ett pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. För val till riksdagens Andra kammare hör T. till Malmöhus läns södra valkrets, som 1917 valde 4 riksdagsmän. -- De äldsta säkra uppgifterna om T. äro från 1100-talets senare hälft, då 1167 ett gråbrödrakloster anlades. Under medeltiden hade Trælaborg l. Trælleborg dessutom ett slott samt två handtverkargillen, var ett par gånger bortförlänadt, bl. a. till ärkebiskopen i Lund, och stod en tid under hanseaternas välde. Plundradt under Nordiska sjuårskriget och 1617 svårt härjadt af eld; miste T 1619 sina stadsprivilegier, för att Malmö skulle gynnas, och var sedan blott en bondby, tills det 1844 blef köping, med omkr. 1,800 inv., och 1 juli 1867 stapelstad. Under Karl XII:s krig med Danmark anlades 1716 ett retranchemang vid T., och 1717 byggdes där en stark skans till hamnens skydd, hvilka befästningar dock sedan fingo förfalla. 1 maj 1897 öppnades med understöd af statsmedel postångfartygsförbindelse mellan T. och Sassnitz och 6 juli 1909 under stora högtidligheter ångfärjetrafiken. På T:s kyrkogård begrofvos 1918 ett 70-tal frigifna ryska och tysk-österrikiska krigsfångar från Världskriget, som aflidit under resan genom Sverige. Litt.: K. Enghoff, "T. i forn tid och ny tid" (1917). K. E-ff. U. G. och L. W:son M. Trälleborg--Rydsgårds järnväg (sign. T. R. J.), normalspårig (1,435 m.), 33,8 km. lång järnväg inom Malmöhus län, som eges och trafikeras af Trälleborg--Rydsgårds järnvägs-a.-b. och sträcker sig från Trälleborgs Nedre station åt ö. öfver Klagstorp, där förbindelse eger rum med Börringe--Östratorps järnväg, till Skifarp och därifrån åt n. till Rydsgårds station vid Malmö--Ystads järnvägar. För trafik öppnades sträckan Trälleborg N.--Södra Åby 17 okt. 1890, Södra Åby--Klagstorp 16 dec. 1890 och Klagstorp--Rydsgård 20 april 1895. Vid 1917 års slut utgjorde bokförda byggnads- och förrådskostnaden 1,770,009 kr , hvaraf för rullande materiel 302,847 kr., aktiekapitalet 782,500 kr. och förnyelsefonden 428,603 kr. Styrelsen har sitt säte i Malmö, som äfven är järnvägens postadress. A. d'A. Trälleborg--Sassnitz-linjen, en ångfartygs- och ångfärjeförbindelse mellan staden Trälleborg i Skåne och hamnen Sassnitz på Rügen. Redan våren 1824 upprätthölls direkt posttrafik mellan Sverige och Tyskland, i det att svenska ångfartyget "Konstitution" och preussiska "Adler" uppehöllo reguljär trafik mellan Ystad och Stralsund. Under seglationstiden 1865 underhöllos å linjen Malmö--Stralsund dagliga turer. Under vintermånaderna inskränktes turerna till två i veckan fram och åter. Restiden Stockholm--Berlin var sommartid 36 1/2 timmar och vintertid 55 timmar. 1866 blef Ystad åter utgångsstationen, men redan 1868 förlades denna återigen till Malmö. Af ekonomiska skäl inskränktes 1869 turernas antal till två à tre i veckan fram och åter under sommarmånaderna, hvaremot ingen förbindelse uppehölls under vintermånaderna. Fr. o. m. 1882 blefvo turerna emellertid dagliga, dock allt fortfarande endast sommartiden. Vintertid fanns ingen annan direkt svensk förbindelse med Tyskland än den sedan 1863 året om uppehållna förbindelsen öfver Malmö --Lübeck. I öfrigt var svenska allmänheten hänvisad till förbindelserna öfver Danmark. Restiden hade efter hand minskats så, att en resa mellan Stockholm och Berlin sommaren 1895 tog i anspråk 26 3/4 timmar. 1 maj 1897 blef en vändpunkt för trafiken mellan Sverige och kontinenten, i det att denna dag den direkta dagliga ångbåtsförbindelsen mellan Trälleborg och Sassnitz öppnades för allmän trafik. Trafiken uppehölls nu året om med en tur dagligen i hvardera riktningen. Sommaren 1898 inlades dubbla turer, och fr. o. m. 1 maj