Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träsnittskonst l. Xylografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Träsnittskonst
190
material, som mycket lätt kunde bearbetas med
grafsticklar. Dessa stockar blefvo utomordentligt
hållbara och tilläto därtill gravering af de finaste
detaljer. Bilderna framställdes med streckningar
och punkter, som i aftrycket framstodo hvita mot
svart botten (fig. 3). I denna egenskap voro de
Bewickska trästicken besläktade med de tidigare
s. k. "schrotblättern". Den Bewickska metoden
utvecklade sig småningom till det maner, som
under lång tid framåt kom att bli förhärskande
inom illustrationsområdet, tonsticket (tonsnittet,
tonträsnittet). Detta sträfvade till en
Fig 4. Detalj af tonstick 1. tonsnitt.
starkare omväxling af ljus och skugga, det ville
genom användningen af mera komplicerade streck-lag
åstadkomma en rikare, fylligare verkan, som mera
närmade sig måleriet. Skuggpartierna utfördes med
jämlöpande streckningar, halftoner och öfvergångar
bildades genom gröfre eller finare korsande
inskärningar däri och dagrarna genom borttagande af
de uppkomna strecklagen (fig. 4). De grafsticklar,
som användes, voro af flera olika slag och fästa vid
ett rundt handtag, som under
Fig. 5. Grafstickel (den kanske mest nyttjade typen
däraf).
arbetet hvilade mot handens insida (fig. 5). Vid
utgraverandet af teckningar utförda i streckmaner
närmade sig tekniken mera de gamla formsnitten. Här
gällde det att så troget och fullständigt som
möjligt återge teckningens drag i all deras skärpa
samt med bibehållande af det för hvarje konstnär
karakteristiska och egendomliga ("faksimilestic-ket").
Då stocken eller "formen" af träsnidaren
färdigskurits eller färdiggraverats, tar tryckningen
sin början. Bildytan på stocken öfverdrages med
tryckfärg, och aftrycket tages medelst klappning med
en borste eller läderboll eller ock genom gnidning
med ett glatt trä eller benföremål. Så gick man till
väga i äldre tider, och samma förfarande ("handtryck")
tillämpas än i dag vid det moderna originalträsnittet,
då det gäller smärre upplagor. Under trästickets tid
och tidigare tog
man på detta sätt proftryck af den nyskurna stocken
(afklappning). - Vid tryckning af större upplagor
eller då träsnittet används i tidnings-eller boktryck,
nyttjas boktryckarpressen. Det är just denna egenskap
hos träsnittet, att kunna tryckas på samma sätt och
samtidigt med tryckstilen, som utgör ett af dess
stora praktiska företräden, den egentliga grundvalen
för dess under tidernas lopp kolossala användning som
illustrationsmedel. För att vid presstrycket ett jämnt
tryckresultat skall erhållas, används "lappning",
d. v. s. motlägg af papperslappar af passande form,
hvilka anbringas antingen på stockens undersida
eller på tryckpressens däckel. För att spara stocken
eller då man ville ha denna mångfaldigad, togs af
densamma en eller flera klichéer, som i stället för
stocken användes vid tryckningen. Vid tryckningen af
de moderna
Fig. 6. Tallen, nyare svenskt
originalträsnitt af Hj. Strååt.
originalträsnitten (jfr fig. 6) använder man
ett flertal olika tillvägagångssätt, mer eller
mindre invecklade, alltefter det färgmaterial, som
begagnas. Våra träsnittskonstnärer nyttja nämligen
ej blott vanlig tryckfärg, utan både akvarell- och
oljefärger ha kommit till användning. På senare
tid ha därtill särskilda träsnittfärger börjat
tillverkas. - Om klärobskyr- 1. ljusdunkelsnitt
och camaieutryck se F ä r g g r a v y r, sp. 284,
och Ljusdunkel. Träsnittet är, som ofvan nämnts, den
äldsta af d) grafiska konsterna. Redan egypter och
baby-lonier kände till konsten att i trä utskära
stämplar, som vid tryckningen öfverdrogos med
färg. I Kina utöfvades träsnittskonsten redan vid vår
tidräknings början. Arabiska träsnitt (skrifter med
ornament) finnas bevarade från 900-talet, och i Japan
använde man på 1100-talet träsnittet till anspråkslösa
andakts- och minnesbilder, liksom i Europa 300 år
senare. När konstarten först uppträdde i Europa,
är ovisst. Dock har man urkunder i behåll, som visa,
att träsnittsskärare voro verksamma på 1300-talet. Det
tidigaste daterade europeiska träsnitt man känner (en
madonnabild) bär emellertid årtalet 1418 (i Bruxelles*
bibliotek). De första europeiska träsnitten, som voro
ytterst enkla och anspråkslösa, skuros af munkar
i klostren. Snart nog kom dock yrket i händerna
på mera konstmässiga utöfvare (formskärarna), och
konstarten uppdrefs under 1400- och 1500-talen till
hög konstnärlighet i Tyskland under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
