stäpp- och sumpmarkslandskap i nordöstra Tibet, inemot 3,000 m. ö. h., utgör ett af Kwen-lun i s., Altyn-tag och Nanschan i n. omslutet bäckenområde. Namnet T. betecknar också ett där befintligt saltträsk (2,70O m. ö. h.). Söder om detta passerade Sven Hedin i okt. 1896 på väg från Tarim-bäckenet genom nordöstra Tibet och södra Mongoliet till Peking. Se Hedin, ”En färd genom Asien” (1898). H. W--k. Tsana (Tana l. Dembea), sjö i Abessiniens högland, mellan 11° 35′ och 12° 15′ n. br., på en höjd af 1,760 m. Den är 70 km. lång i n. och s., 60 km. bred, har en areal af omkr. 3,000 kvkm. och ett största djup af omkr. 100 m. Sjön omges af 2,000--3,000 m. höga berg samt odlade högslätter, har flera öar af basalt, den största benämnd Deg, och är rik på fisk och flodhästar. Vid stränderna finnas varma källor. Utom ett stort antal mindre tillflöden mottager den fr. s. Abai, som i s. ö. åter lämnar sjön och längre ned får namnet Bahr el-asrak (”Blå floden”, ”Blå Nilen”; se Nilen, sp. 1014). (H. W--k.) Tsang, provins i Tibet (se d. o., sp. 1249). Tsang-kia-kou, stad. Se Kalgan. Tsang-po, namn på Brahmaputras öfre lopp. Se Brahmaputra. Suppl. Tsang-renn, namn på Kina (se d. o., sp. 26). Tsankov (Zankov), Dragan, bulgarisk statsman, f. 1830 i Svistov, d. 1913 i Sofia, uppsatte i Konstantinopel 1860 tidningen ”Bolgarija”, hvari han ifrade för kyrklig union med Rom, anställdes i turkisk kanslitjänst och blef 1873 lärare i bulgariska språket vid kejserl. ottomanska lyceet och censor för bulgariska tryckskrifter. Under rysk-turkiska kriget 1876--77 blef han den förste bulgariske civilguvernören i Svistov, sedan i Tirnovo. Jämte Karavelov bildade han 1879 det liberala partiet, blef Bulgariens första sändebud i Konstantinopel och 1880 ministerpresident och utrikesminister, men råkade i konflikt med furst Alexander och internerades en tid i Vratsa. 1883 blef han åter ministerpresident, men måste 1884 lämna rum för Karavelov. Efter Alexanders fall slog han sig ned i Petersburg, där han med ryska subsidier organiserade det ryssvänliga parti, som fick hans namn, men leddes af Benderev och Grujev. Sedan Stambolov 1894 störtats, fick T. återvända till Sofia och försonade sig med fursten. Han var många år riksdagsman, men spelade icke längre någon ledande roll, icke ens då den ”tsankovistiska” ministären Danev bildades 1902. Han författade Polititjeskt katichizis (1905). A--d J. Tsar (ry. tsar_j, po. czar; af lat. caesar). slav., härskare, var urspr. den slaviska beteckningen på bysantinske kejsaren (däraf Tsar-grad, kejsarstaden = Konstantinopel), men användes som härskartitel äfven af serbiska och bulgariska regenter under medeltiden och är nu den bulgariske konungens officiella titel. I Ryssland kom ordet i bruk genom Ivan III:s giftermål med en grekisk kejsardotter och antogs som officiell titel af Ivan den förskräcklige (IV), 1547; Peter den store utbytte 1721 tsar mot imperator. Bland de ryske kejsarnas officiella titlar förekom tsar i förbindelse med följande länder: Moskva, Kiev, Vladimir, Novgorod, Kazan, Astrahan, Polen (”tsar polskij”), Sibirien, Tauriska Chersonesus och Grusien. Folkpoetiskt brukades till våra dagar termen bjelyj tsar (”den hvite tsaren”). -- Tsarevitj, tsar-son, prins. -- Tsarevna, prinsessa. -- Tsaritsa, tsarens gemål, drottning. -- Tsesarevitj, ryske tronföljarens officiella titel, införd af Paul I 1797 och först förlänad hans son Alexander (sedermera kejsar Alexander I). -- Tsesarevna, kronprinsessa. A--d J. Tsarev, stad i ryska guv. Astrahan, omkr. 75 km. ö. om Tsaritsyn, vid Achtuba, biflod till Volga. Omkr. 6,000 inv. T. ligger i närheten af ruinerna af Sarai (se d. o.), kanernas i Gyllene horden residens, som 1480 förstördes af ryssarna. (H. W--k.) Tsarevitj och Tsarevna. Se Tsar. Tsargrad (”kejsarstaden”), ryska namnet på Konstantinopel. Tsaritsyn, stad i ryska guv. Saratov, på högra stranden af nedre Volga, där denna gör sin sista, tvära vändning mot s. ö., endast 65 km. från floden Don. Staden har omkr. 100,000 (vid folkräkningen 1897 56,000, 1899 67,650) inv. Distriktet T., omfattande staden med närmast omkringliggande område, hade 1915 259,000 inv., hvaraf emellertid 138,700 bodde på landsbygden. Befolkningens antal är störst om sommaren, då en massa lösa arbetare samlas där. T. är ändpunkt för den i n. v.--s. ö. löpande järnvägslinje, som börjar vid Riga och som skär alla hufvudlinjer, hvilka utgå från Moskva söderut. Därifrån utgår ock en järnväg till Tjirsk vid Don, där varor, som flodledes komma från Azovska sjön, omlastas och vidare befordras till T. Vid T. finnes ett stort och gifvande naftabäcken. Staden drifver liflig handel med trävaror, spannmål, senap, fisk och meloner, nafta, ull och salt; fisket på platsen är betydande. T. är särskildt kändt för sin melonodling. På platsen finnas riksbanksfilial, goss- och flickgymnasium, teknisk skola och meteorologisk station. -- T. anlades på 1500-talet och befästes under 1600-talet med en stark vall jämte graf, af hvilken lämningar ännu äro synliga. H. W--k. H. T--e. Tsaritsyno, kejserligt lustslott, vid en sjö, 12 km. s. om Moskva, med hvilken stad det är förenadt genom järnväg. Det anlades af Potemkin för kejsarinnan Katarina II i storartad stil, men har aldrig blifvit fullbordadt. (H. W--k.) Tsar[j]-kolokol. Se Kolokol. Tsar Nikolaus II:s land, ett i Norra Ishafvet, n. om Kap Tjeljuskin beläget land. Det genomdrages af 100° ö. lgd fr. Gr. och 80° n. br., är bergigt samt bebodt af ren, fjällämmel och isbjörn och upptäcktes 20 aug. 1913 af ryske kaptenen B. A. Vilkizki på transportångf. ”Taimyr” under en expedition tills. med ångf. ”Vajgatj”, hvilken afsåg att från Berings sund i västlig riktning kringsegla Asien. E. A--t. Tsar-pusjka, en jättekanon på Moskvas Kremlj, som göts 1586 af mästaren Andrej Tjochov och har en vikt af 2,400 pud. A--d J. Tsarskoje Selo (”tsarbyn”), förr kejserligt lustslott och sommarresidens, 25 km. s. ö. om Petersburg, uppstod af en liten anläggning, som Peter den store där gjorde för sig och sin gemål. Där låg först en finsk by, Saari-mois, hvars russifierade namn, Sarskoja, 1716 förändrades till Tsarskoje. Kejsarinnan Elisabet uppförde det nuv.