Tschang-pai-schan, berg. Se Korea, sp. 1025. Tschang-scha (eng. Chang-sha), hufvudstad i kinesiska prov. Hunan, vid Jang-tse-kiangs biflod Hsiang-kiang, af ålder en hufvudväg mellan centrala och södra Kina, nu delvis ersatt genom Kanton--Hankou-banan. Folkmängden uppges till 300,000 pers. Liflig industri. Fördragshamn. Utanför stadsmuren ligger den förr berömda högskolan Yolo. (H. W-k.) Tschang-te, stad i kinesiska prov. Hunan, vid floden Huang-kiang och nära Tung-tingsjön samt n. v. om provinsens hufvudstad Tschang-scha. Liflig handelssjöfart. H. W-k. <img/> Tschang-tschi-tung, kinesisk statsman, f. 1834 eller 1837 i Nan-pi, prov. Tschi-li, d. 4 okt. 1909 i Peking, var son till en taotai, som stupat i strid mot röfvare inom sitt förvaltningsområde. Själf blef T. vid unga år bemärkt genom sin stora lärdom; 1865 blef han domare i Kwang-tung och 1868 skattmästare i prov. Kiang-su. Senare var han universitetslärare, fäste 1880 uppmärksamheten vid sig genom en protestskrifvelse till kejsaren mot det fördrag, som ståthållaren öfver Mandschuriet 1879 ingått med Ryssland (jfr H. Cordier, "Histoire des relations de la Chine avec les puissances occidentales", II), blef 1880 vice inspektör öfver Kinas skolväsen och utsågs 1882 till guvernör öfver prov. Schan-si samt 1884 till vicekonung öfver prov. Kwang-si och Kwang-tung. På denna post visade han sig som ihärdig motståndare till fransmännen i Tonkin. 1889--1907 var T. vicekonung öfver Hu-kwang (provinserna Hupe och Hunan) och verkade där särskildt för folkundervisningens främjande på klassisk kinesisk grund. Han ville, att kineserna skulle tillegna sig västerlandets tekniska erfarenheter, men mot införande af konstitutionella institutioner ställde han sig däremot afvisande. Under boxarupproret 1900 inlade han stor förtjänst om bevarandet af fred och lugn i Jang-tse-dalen. T. blef 1901 medlem af höga rådet och 1902 öfverkommissarie för handelsärenden samt kallades 1907 af änkekejsarinnan Tse-hsi till Peking, där åt honom anförtroddes en rad höga ämbeten, bl. a. högsta ledningen af undervisningsväsendet. I motsats mot Juan-schi-kai lade T. mindre vikt vid arméns än vid folkundervisningens reformering. En af honom härom affattad skrift, hvari Kong-fu-tses morallära framhålles som undervisningens orubbliga grundval, är öfversatt till franska af J. Tobar (Exhortations à l'étude, Schang-hai, 1898). Efter änkekejsarinnans och kejsar Kuang-sus död 1908 stödde T. kraftigt den nye regenten prins Tschun och blef efter Juan-schi-kais aflägsnande (jan. 1909) prinsens främste rådgifvare. T. skildras som en hederlig och obesticklig ämbetsman, till en viss grad reformvänlig, men till följd af sin ensidigt klassiska och teoretiska bildning rätt doktrinär. Kärleken till Kinas klassiska kultur var den drifvande motorn i hela hans offentliga verksamhet. V. S-g. Tschang-tschóu (eng. Chang-chow). 1. Välbyggd stad i kinesiska prov. Fukien, vid Kiu-lung-kiang (Tsiu-lung-kiang), 70 km. innanför östaden Amoy. Betydande handel och industri, främst sidentillverkning. Omkr. 1 mill. inv. -- 2. Handelsstad i prov. Kiang-su, vid Kejsarkanalen, s. ö. om Nanking. Omkr. 200,000 inv. 1--2. H. W-k. Tschang-tschun (eng. Chang-chun) l. Kwang-tschöng-tse (eng. Kwang-cheng-tsze), stad i kinesiska bilandet Mandschuriet, prov. Kirin, vid den af Ryssland till Japan 1905 afträdda järnvägen Port Arthur--Tschang-tschun, hvilken fortsätter norrut till Charbin på den rysk-mandschuriska järnvägen samt sedan 1912 från T. äfven österut till provinshufvudstaden Kirin. Omkr. 80,000 inv. H. W-k. Tschantabun (eng. Chantabun), hamn- och handelsstad i Siam, vid en flodmynning nära Siamviken och Kambodjas gräns. Icke fullt 10,000 inv. Den har rika fisken samt drifver exporthandel från de sydöstra provinserna. I närheten af staden ädelstensgrufvor (rubiner och safirer). Vid skilda tider har T. varit besatt af fransmännen. (H. W-k.) Tschany, saltsjö. Se Tjany. Tschao-hing (Schao-hing, Schau-hsing), stad i kinesiska prov. Tsche-kiang, invid hafvet och kustkanalen Ning-po--Hang-tschóu-fu. Omkr. 500,000 inv. Sidenindustri. H. W-k. Tscha-o-hsien, kinesiskt namn på Korea (se d. o., sp. 1025). Tscharatschoto (mongol., "svarta staden"), ruiner på tanguternas område i sydvästra Mongoliet vid floden Edsingol. Staden var hufvudort i tangutiska riket (urspr. kalladt Hsihsia), under kinesisk öfverhöghet. Själfständigt 1034, kufvades det af Djingis-kan, men själfva staden fanns kvar ett par århundraden. Ruinerna genomforskades 1908--09 af ryske öfversten P. K. Koslov. Tschardschui, tysk skrifform för Tjardsjui (se d. o.). Tscharklik, ort. Se Tjarklik. Tscharschaf, turk., "tältduk", de turkiska kvinnornas stundom genomskinliga slöja, af siden för de förnämligare, af bomull hos andra. Tscharta, stad. Se Tschorlu. Tschataldscha, stad (omkr. 1,000 inv.) och hufvudort i turkiska sandjaket T., som omfattar östligaste delen af Europeiska Turkiet (utom vilajetet Konstantinopel), med 2,615 kvkm. och omkr. 78,000 inv. Tschataldschalinjen, äfven kallad Tjekmedjelinjen, en 40 km. v. om Bosporen och 225 km. ö. om Adrianopel belägen turkisk försvarslinje, som afskär den 33 km. breda landtungan mellan Marmarasjön och Svarta hafvet. T. har sedan urminnes tider vid behof anlitats, då Konstantinopel hotats. F. n. sträcker sig T. från Tjekmedjesjön (vid Böjuk Tjekmedje) till fort Kara Burun, d. v. s. till Derkos salta sjö, som genom ett något öfver 2 km. bredt näs är skild från Svarta hafvet. Den genom en ravin flytande Karasudereströmmen med sina kring nedre loppet sumpiga stränder bildar ett utmärkt fronthinder, och småningom hade öfver 100 jordverk uppkastats i försvarslinjen, hvars taktiska fördelar