Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschataldschalinjen (Tjekmedjelinjen) - Tschatyr-dag - Tschaun - Tschausch - Tschau-tschou (Schau-tschau) - Tschebyschew - Tschechow - Tschedrin - Tsche-dschu - Tscheduba - Tsche-fu - Tscheidze - Tsche-kiang - Tscheleken - Tscheljabinsk - Tscheljuskin - Tsche-mul-p-ho (Che-mul-p-ho, Tsje-mul-p-ho, Jinsen l. Ningseng) - Tschenab - Tscheng - Tschengri - Tschenstochau - Tscherdyn - Tscheremisserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1877 förmådde turkiska regeringen att åt general Blum
pascha uppdraga T:s modernisering och förstärkning,
och denne började då bygga öfver 20 nya verk. Men
dessa voro ej färdiga, när de på grund af ryska
arméns oförmodadt hastiga framryckande måste
öfverges. Efter krigets slut fullbordade Baker pascha
de nyanlagda verken, som samtidigt förstärktes,
hvarjämte ytterligare några verk byggdes och en
järnväg påbörjades från stationen Hademköi mot T:s
högra flygel. Detta sistnämnda arbete afstannade dock
snart, och efter 1879 utfördes ej heller några vidare
befästningsarbeten. T. kunde dock anses ganska stark,
men dess norra flygel kan tagas i ryggen från sjön,
och en afsevärd styrka måste där finnas till hands
för att hindra fientlig landstigning. T. kräfver
en försvarsstyrka af 100,000 man och är afsedd
för en bestyckning af 250 positions- och 130
fältpjäser. 10 nov. 1912 hade spillrorna af den
vid Tschalu s. m. af bulgarerna slagna turkiska
östarmén samlats i T., där den med berömvärd raskhet
reorganiserade sig och iståndsatte ställningen. Men
17 nov. började bulgarerna anfalla T. Efter 3
dagars blodiga strider måste de emellertid draga sig
tillbaka, och senare af dem förnyade anfallsförsök
misslyckades äfven. Konstantinopel var räddadt,
och vapenstillestånd ingicks 3 dec. (Jfr Nazim
pascha.) Från början af mars till 14 april 1913
stodo emellertid nya strider vid T., hvarvid än
bulgarerna, än turkarna vunno fördelar. Efter freden
30 maj kvarstodo turkarna emellertid i T., och sedan
andra Balkankriget utbrutit, ryckte de i juli 1913
fram därifrån med Adrianopel som mål. I den nya
fred med Bulgarien, som afslöts 29 sept., återfick
Turkiet bl. a. Adrianopel. – Under Världskriget
bombarderades T:s högra flygel samt kustfortet
Kara Burun 3 maj 1915 af ryska Svarta hafsflottan.
L. W:son M.
Tschatyr-dag, bergsplatå. Se Tjatyr-dag.
Tschaun, flod i Sibirien. Se Tjaun.
Tschausch, turk., underofficer, rättstjänare;
i Persien en person, som tar på entreprenad en
pilgrimskaravan; i Serbien den professionelle
lustigkurren vid bröllopsfester.
Tschau-tschóu (Schau-tschau), stad i kinesiska
prov. Kwang-tung, vid början af Han-kiangs delta,
öppnades för europeiska köpmän enligt fördraget
i Tien-tsin (1858). Men då T. är endast med
svårighet tillgängligt från hafvet, är hela den
utländska handeln samlad i Swa-tow (se d. o.), som
ligger 27 km. utanför den förra. Omkr. 500,000
inv. Katolsk och protestantisk mission.
(H. W-k.)
Tschebyschew, tysk skrifform för T j e b y s j e v
(se d. o.).
Tschechow, tysk skrifform f or T j e c h o v (se
d. o.).
Tschedrin, tysk skrifform för Stjedrin (se Saltykov,
M. I.).
Tsche-dschu (off. Cheh-ju], tysk skrifform för
koreansk-japanska namnet på ön Q u e l p a r t (se
d. o.) och dess största stad (öfver 50,000 inv.).
Tscheduba, ö. Se Ch ed u b a.
Tsche-fu. Se Tschi-fu.
Tscheidze, N. S. Se Tjeidze.
Tsche-kiang (eng. Cheh-kiang), provins i östra Kina,
begränsad i n. af Kiang-su, i v. af Ngan-hwei och
Kiang-si, i s. af Fukien och i ö. af hafvet.
Areal 91,200 kvkm. T. är den minsta bland
provinserna. Omkr. 14 mill. inv. En nordlig del är
slättland, med stora städer, sådana som Hu-tschóu,
Hang-tschóu-fu, Tschau-hing och Ning-po. N. ö. om den
sistnämnda ligga Tschu-san-öarna (se d. o.). Det
öfriga, som i n. afvattnas af Tsin-tang-kiang
och i s. af Ta-tsche, är ett i allmänhet mycket
naturskönt bergland med synnerligen bördiga
dalar. Bergstrakterna lämna te, kustslätten silke
och ris. Kol brytes vid Hu-tschóu. Hufvudstad
är Hang-tschóu-fu. Fördragshamnar, öppna
för utrikeshandeln, äro Wön-tschou (vid
sydkusten), Ning-po och den nyssnämnda,
som är sydlig slutpunkt för Kejsarkanalen.
H. W-k.
Tscheleken, tysk skrifform för T j el ek en (se
d. o.).
Tscheljabinsk, tysk skrifform för T j e l j a-b i n
s k (se d. o.).
Tscheljuskin, tysk skrifform för T j e l j u s k i n
(se d. o.).
Tsche-mul-p-ho (Che-mul-p-ho, Tsje-mul-p-ho,
Jinsen l. Ningseng), stad på ön Kokva, på Koreas
västkust, vid floden Hans mynning i Gula hafvet,
40 km. v. om Söul och genom järnväg förbundet
därmed. 29,203 inv. (1910). Det består af en inhemsk,
en japansk, en kinesisk och en främlingsstad och är
den viktigaste af Koreas traktatshamnar. Sjöfarten
är liflig och främjas genom de fr. o. m. 1912
utförda stora hamnanläggningarna, hvaribland en
våtdocka, som samtidigt rymmer tre ångfartyg om
4,500 ton. Importen, hufvudsakligen bomulls- och
sidenvaror, metaller, järnvägsmateriel och petroleum,
uppgick 1900 till 10 mill. kr., exporten, ginseng,
ris, bönor, hudar, hvete, papper m. m., till 7,6
mill. kr. Regelbunden ångbåtsförbindelse eger rum med
Söul, Fusan, Nagasaki, Vladivostok och Schang-hai,
och telegrafförbindelse finns med Söul, P-hjöng-yang,
Mukden och Tien-tsin. T. öppnades 1881 för den
japanska och 1883 för den internationella handeln. På
dess redd stod 1894 ett sjöslag mellan Kina och
Japan, och under rysk-japanska kriget landsattes
9 febr. 1904 vid T. en japansk arméfördelning.
E. A-t.
Tschenab, flod. Se Chenab.
Tscheng (eng. cheng], mus., urgammalt kinesiskt
blåsinstrument, som genom sina beståndsdelar lifligt
påminner om senare tiders orgel. Stomme var nedre
delen af ett kalebasspumpe-skal (se Lag e-naria med
fig.), täckt med lufttätt slutande lock, hvari hål
voro borrade, och i dessa voro i rundel insatta
uppstående pipor (12-25) af olika storlek. Genom
en nedtill på skalets sida utskjutande, S-formig
pip inblåstes luft till piporna, och de af dem,
som icke skulle ljuda, tilltäpptes vanligen af ett
slags träventiler nedtill, regerades med snören,
de senare fästa i pinnar, som kunde verkställa haf
stångsrörelse. Förutom pipor, som voro uppskurna
nära nedre ändan för spelluftens brytning, torde ha
förekommit andra, försedda med frisväfvande tungor
(alltså både "labialstämmor" och "rörverk"; jfr Orgel,
sp. 866).
Tschengri, turkisk stad. Se Kiangri.
Tschenstochaii’, tysk skrifform för C z e s t o-c h
o w a (se d. o.)
Tscherdyn, tysk skrifform f or T j er dyn (se d. o.).
Tscheremisserna. Se Tjeremisserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
