1877 förmådde turkiska regeringen att åt general Blum pascha uppdraga T:s modernisering och förstärkning, och denne började då bygga öfver 20 nya verk. Men dessa voro ej färdiga, när de på grund af ryska arméns oförmodadt hastiga framryckande måste öfverges. Efter krigets slut fullbordade Baker pascha de nyanlagda verken, som samtidigt förstärktes, hvarjämte ytterligare några verk byggdes och en järnväg påbörjades från stationen Hademköi mot T:s högra flygel. Detta sistnämnda arbete afstannade dock snart, och efter 1879 utfördes ej heller några vidare befästningsarbeten. T. kunde dock anses ganska stark, men dess norra flygel kan tagas i ryggen från sjön, och en afsevärd styrka måste där finnas till hands för att hindra fientlig landstigning. T. kräfver en försvarsstyrka af 100,000 man och är afsedd för en bestyckning af 250 positions- och 130 fältpjäser. 10 nov. 1912 hade spillrorna af den vid Tschalu s. m. af bulgarerna slagna turkiska östarmén samlats i T., där den med berömvärd raskhet reorganiserade sig och iståndsatte ställningen. Men 17 nov. började bulgarerna anfalla T. Efter 3 dagars blodiga strider måste de emellertid draga sig tillbaka, och senare af dem förnyade anfallsförsök misslyckades äfven. Konstantinopel var räddadt, och vapenstillestånd ingicks 3 dec. (Jfr Nazim pascha.) Från början af mars till 14 april 1913 stodo emellertid nya strider vid T., hvarvid än bulgarerna, än turkarna vunno fördelar. Efter freden 30 maj kvarstodo turkarna emellertid i T., och sedan andra Balkankriget utbrutit, ryckte de i juli 1913 fram därifrån med Adrianopel som mål. I den nya fred med Bulgarien, som afslöts 29 sept., återfick Turkiet bl. a. Adrianopel. -- Under Världskriget bombarderades T:s högra flygel samt kustfortet Kara Burun 3 maj 1915 af ryska Svarta hafsflottan. L. W:son M. Tschatyr-dag, bergsplatå. Se Tjatyr-dag. Tschaun, flod i Sibirien. Se Tjaun. Tschausch, turk., underofficer, rättstjänare; i Persien en person, som tar på entreprenad en pilgrimskaravan; i Serbien den professionelle lustigkurren vid bröllopsfester. Tschau-tschóu (Schau-tschau), stad i kinesiska prov. Kwang-tung, vid början af Han-kiangs delta, öppnades för europeiska köpmän enligt fördraget i Tien-tsin (1858). Men då T. är endast med svårighet tillgängligt från hafvet, är hela den utländska handeln samlad i Swa-tow (se d. o.), som ligger 27 km. utanför den förra. Omkr. 500,000 inv. Katolsk och protestantisk mission. (H. W-k.) Tschebyschew, tysk skrifform för T j e b y s j e v (se d. o.). Tschechow, tysk skrifform f or T j e c h o v (se d. o.). Tschedrin, tysk skrifform för Stjedrin (se Saltykov, M. I.). Tsche-dschu (off. Cheh-ju], tysk skrifform för koreansk-japanska namnet på ön Q u e l p a r t (se d. o.) och dess största stad (öfver 50,000 inv.). Tscheduba, ö. Se Ch ed u b a. Tsche-fu. Se Tschi-fu. Tscheidze, N. S. Se Tjeidze. Tsche-kiang (eng. Cheh-kiang), provins i östra Kina, begränsad i n. af Kiang-su, i v. af Ngan-hwei och Kiang-si, i s. af Fukien och i ö. af hafvet. Areal 91,200 kvkm. T. är den minsta bland provinserna. Omkr. 14 mill. inv. En nordlig del är slättland, med stora städer, sådana som Hu-tschóu, Hang-tschóu-fu, Tschau-hing och Ning-po. N. ö. om den sistnämnda ligga Tschu-san-öarna (se d. o.). Det öfriga, som i n. afvattnas af Tsin-tang-kiang och i s. af Ta-tsche, är ett i allmänhet mycket naturskönt bergland med synnerligen bördiga dalar. Bergstrakterna lämna te, kustslätten silke och ris. Kol brytes vid Hu-tschóu. Hufvudstad är Hang-tschóu-fu. Fördragshamnar, öppna för utrikeshandeln, äro Wön-tschou (vid sydkusten), Ning-po och den nyssnämnda, som är sydlig slutpunkt för Kejsarkanalen. H. W-k. Tscheleken, tysk skrifform för T j el ek en (se d. o.). Tscheljabinsk, tysk skrifform för T j e l j a-b i n s k (se d. o.). Tscheljuskin, tysk skrifform för T j e l j u s k i n (se d. o.). Tsche-mul-p-ho (Che-mul-p-ho, Tsje-mul-p-ho, Jinsen l. Ningseng), stad på ön Kokva, på Koreas västkust, vid floden Hans mynning i Gula hafvet, 40 km. v. om Söul och genom järnväg förbundet därmed. 29,203 inv. (1910). Det består af en inhemsk, en japansk, en kinesisk och en främlingsstad och är den viktigaste af Koreas traktatshamnar. Sjöfarten är liflig och främjas genom de fr. o. m. 1912 utförda stora hamnanläggningarna, hvaribland en våtdocka, som samtidigt rymmer tre ångfartyg om 4,500 ton. Importen, hufvudsakligen bomulls- och sidenvaror, metaller, järnvägsmateriel och petroleum, uppgick 1900 till 10 mill. kr., exporten, ginseng, ris, bönor, hudar, hvete, papper m. m., till 7,6 mill. kr. Regelbunden ångbåtsförbindelse eger rum med Söul, Fusan, Nagasaki, Vladivostok och Schang-hai, och telegrafförbindelse finns med Söul, P-hjöng-yang, Mukden och Tien-tsin. T. öppnades 1881 för den japanska och 1883 för den internationella handeln. På dess redd stod 1894 ett sjöslag mellan Kina och Japan, och under rysk-japanska kriget landsattes 9 febr. 1904 vid T. en japansk arméfördelning. E. A-t. Tschenab, flod. Se Chenab. Tscheng (eng. cheng], mus., urgammalt kinesiskt blåsinstrument, som genom sina beståndsdelar lifligt påminner om senare tiders orgel. Stomme var nedre delen af ett kalebasspumpe-skal (se Lag e-naria med fig.), täckt med lufttätt slutande lock, hvari hål voro borrade, och i dessa voro i rundel insatta uppstående pipor (12-25) af olika storlek. Genom en nedtill på skalets sida utskjutande, S-formig pip inblåstes luft till piporna, och de af dem, som icke skulle ljuda, tilltäpptes vanligen af ett slags träventiler nedtill, regerades med snören, de senare fästa i pinnar, som kunde verkställa haf stångsrörelse. Förutom pipor, som voro uppskurna nära nedre ändan för spelluftens brytning, torde ha förekommit andra, försedda med frisväfvande tungor (alltså både "labialstämmor" och "rörverk"; jfr Orgel, sp. 866). Tschengri, turkisk stad. Se Kiangri. Tschenstochaii', tysk skrifform för C z e s t o-c h o w a (se d. o.) Tscherdyn, tysk skrifform f or T j er dyn (se d. o.). Tscheremisserna. Se Tjeremisserna.