Generaltullstyrelsen, de öfriga af nämnda styrelse. Jfr Tullstaten. -- 1636--85 stod tullpersonalen i riket under förmanskap af en generaltullförvaltare, som till en början egde oinskränkt makt att antaga, afskeda och efter godtfinnande aflöna tullbetjäning på alla platser, där kronans tull skulle uppbäras, samt hade åliggande att föra räkenskap, utvisande uppbörd och utgifter för hvarje plats. Efter 1050 minskades emellertid hans befogenhet. Se vidare Generaltullstyrelsen. T. J-n. Tullgarn. 1. Kungsgård och slott i Hölö socken, Södermanlands län, på en i Östersjön utskjutande udde. Kungsgården med underlydande utgör 21 7/8 mtl, med ett taxeringsvärde af 318,800 kr. och en areal af omkr. 10,46 kvkm., hvaraf mer än 340 har odlad jord. Slottet, som sannolikt urspr. uppfördes af lagmannen Karl Sture i slutet af 1500-talet, bestod vid midten af 1600-talet af en större

Fig. 1. Tullgarns slott i senare delen af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

hufvudbyggnad (fig. 1) i tre våningar, med två runda och ett fyrkantigt torn. Från hufvudbyggnaden utgingo två något lägre flyglar mot s., förenade genom en lägre byggnad, hvadan hela slottet omslöt en borggård, säkerligen i det närmaste densamma som nu.

Fig. 2. Det nutida Tullgarns slott.

Det nuv. slottet (fig. 2) fick hufvudsakligen sitt utseende genom en 1719--27 af dåv. egaren öfverstemarskalken grefve Magnus Julius De la Gardie (se d. o. 8) vidtagen omfattande reparation under ledning af en fransk "capitain" Desteng l. Destin. Det består af en 43 m. lång och 15 m. bred hufvudbyggnad samt två med densamma förenade, 35,5 m. långa och 8 m. breda flyglar, hvilka med midtpartiet bilda en rektangulär, mot sjösidan öppen borggård. Såväl hufvudbyggnad som flyglar ha 3 våningar på yttre, men endast 2 på inre sidan. Till slottet höra rik trädgård med dyrbart växthus samt en vacker, af hertig Fredrik Adolf anlagd park om 70 har, som innesluter en djurgård (med rådjur). Innan T. blef sätesgård, d. v. s. före 1400-talets slut, fanns där endast en by T., som bestod af 6 gårdar, af hvilka 3 under Nils Eriksson Gyllenstiernas (d. 1495) tid sammanslagits till en hufvudgård. De öfriga tre gårdarna i T:s by underlades hufvudgården först omkr. 1640. 1772 blef T. kungsgård och omfattade 1774 34 1/2 hemman, däraf 19 1/2 i Hölö socken. Detta hemmantal bibehölls till 1877, då från T. afsöndrades alla ej för gårdens skötsel oundgängliga hemman. -- T. omtalas med säkerhet först i början af 1400-talet. Dess första säkert kända egare voro Tord Röriksson Bonde (d. 1417) och hans son riddaren Knut Bonde, som gaf det i morgongåfva åt sin hustru, Margareta Karlsdotter (Sparre). Efter hennes andre mans död inlöstes det af hennes son i första giftet, sedermera konung Karl Knutsson, och kom genom hans äldsta dotter Kristinas giftermål med riksrådet Erik Eriksson Gyllenstierna till denna släkt samt egdes af deras sonhustru Sigrid Eskilsdotter Banér, Gustaf I:s mormor, och hennes dotter Kristina Gyllenstierna. Vid arfskiftet efter henne kom T. 1560 till sonen Svante Sture, därefter till dennes son Karl samt hans brorson Klas, hvilken 1610 erhöll frälsefrihet på allt det gods inom Hölö socken, som lydde under T., och ärfdes efter hans död (1616) af hans brorsdotter Margareta, gift med grefve Johan Oxenstierna. Efter Margaretas död (1646) tillföll T. hennes moder, fru Ebba Sture (f. Leijonhufvud), samt kom vid hennes frånfälle, efter process med grefve Oxenstierna och hans arf vingar, 1659 till grefvinnan Ebba De la Gardie (f. Brahe), Ebba Stures kusin. T. tillhörde sedan släkten De la Gardie till 1772, då det för 790,000 dal. kmt köptes på auktion af riksrådet Melker Falkenberg, som kort därefter öfverlät sitt köp på K. M:t och kronan. Det blef då kungsgård och uppläts till Gustaf III:s broder Fredrik Adolf samt 1807 till hans syster, Sofia Albertina. 1818 beslöto ständerna, att T. efter hennes död skulle tillfalla dåv. kronprinsen Oskar, som tillträdde detsamma 1829. Redan 1823 hade dock ständerna beslutit, att T. som änkesäte på lifstid skulle tillfalla hans gemål drottning Josefina, om hon öfverlefde honom. Efter hennes död, 1876, egde Oskar II enligt 1877 års riksdagsbeslut dispositionsrätten till T., men han öfverlät nyttjanderätten till dåv. kronprinsen Gustaf (V), som från 1881 har varit godsets innehafvare. Det har varit konung Gustaf V:s vanliga sommarresidens. 28 juni 1909 mottog han där besök af kejsar Nikolaus II med familj. Enl. riksdagens skrifvelse 15 maj 1885 skall T., i händelse af hans frånfälle, såsom änkesäte öfverlämnas åt hans gemål. Jfr F. U. Wrangel, "Tullgarn" (1888), och A. Hahr, "De svenska kungliga lustslotten" (1899). 2. Kronopark i Nyköpings revir af östra öfverjägmästardistriktet, Södermanlands län, har bildats af skogsmarken till Tullgarns gamla kungsgård. Areal 1,663 har (1915). 1. E. A-t. 2. S-r. Tullgren, Hugo Albert, entomolog, f. 7 sept. 1874 i Stockholm, aflade filos. kandidatexamen i Uppsala 1899, blef assistent vid Statens