Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
301
Tulsi Das-Tumberg
302
vägen. Vattnet innehåller de i Sveriges surbrunnar
förekommande beståndsdelarna, nämligen kar-bonat af
kalk, talk och järnoxidul, kalksulfat, klor-natrium
och klorkalium, kiselsyra, fosforsyrad lerjord samt
organiska ämnen. 1,000 gr. vatten innehålla enligt
analys O,me gr. fasta beståndsdelar, hvaraf 0,0055
beräknats vara järnmonokarbonat. Brunnen eges af ett
bolag; anordningarna äro ganska goda. Frekvensen är
omkr. 500-600 pers. om sommaren.
Tulsi Das. Se Tulasi-Dasa. Tultscha, stad. Se T u l
c e a.
Tulu l. Tuluva, ett litet dravidiskt
folk i Indien (omkr. 1/3 mill.), på Deccans
västkust, beboende ett distrikt omkring staden
Mangalore mellan Malājālam- och Kanara-området och
bestående mest af jordbrukare. Till religionen
äro de hinduiserade. Tulu-språket (jfr
Dravida) intar jämte brahui en särställning inom
dravida-språken. Bl. a. eger det en fullständig
negativ konjugation med alla tempora (jfr
Tamil). Det eger ingen litteratur och använder ej
något alfabet. Nya testamentet finnes öfversatt,
men tryckt med kanaresiska typer. Grammatik af
Brigel, "Grammar of the Tulu language" (1872);
"English-german canarese-tulu-malayalam vocabulary"
(1880). K. F. J.
Tulu’bb (ry. tulu’p, fårskinnspäls), en lång och vid
pälsfodrad öfverrock. Tuluniderna, dynasti. Se E y
p t e n, sp. 1486. Tuluva. Se Tulu. Tum, detsamma
som A tum (so d. o.).
Tum (fsv. þumi, da. tomme,
ty. zoll, eng. inch, fr. pouce, lat. di’gitus,
grek. da’ktylos), ett äldre längdmått, lånadt
antagligen från bredden af en manstumme (ty måttet
hette tidigast "fingerbredd"), var enligt
duodecimalsystemet (verktum) = 1/12 fot =
12 linjer (= 2,47 cm.), enligt decimalsystemet
(decimaltum) = 1/10 fot = 10 linjer (=
2,97 cm.). Ehuru ordet "tum" finnes användt i
Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades måttet
på 1600-talet (och ända till k. förordningen
af 1737) toll (efter ty. zoll).
Tumaco, stad i dep. Nariño, i sydamerikanska
republiken Colombia, på en liknämnd kustö i
Stilla hafvet. Omkr. 2,600 inv. Öster därom
ligger en 30 km. lång bukt med samma namn. T. har
ångbåtsförbindelse med Guayaquil i s. och Panama
i n. samt exporterar vegetabiliskt elfenben.
E. A-t.
Tumäle, negerstam. Se Nuba, sp. 99. Tuman,
by. Se B elu ts j i st an, sp. 1305.
Tumba, mlat. (grek. ty’mbos, grafhög), graf; grafvård i
form af en fritt stående sarkofag; relikskrin.
Tumba. 1. Riksbankens pappersbruk, i Botkyrka socken,
Stockholms län, nära T. station å Västra stambanan
samt vid en från sjön Uttran kommande å, som faller
ut i Tullingesjön samt genom denna och Albysjön
medelst en gräfd kanal har aflopp till Mälaren,
hvarigenom en från bruket till Stockholm beredd
sjöväg begagnades före järnvägens tillkomst. Medelst
en smalspårig järnväg står bruket numera i förbindelse
med T. station. T. omfattar fastigheterna Öfver-Tumba
1/3 mtl, pappersbruk, samt hemmanet Lill-Tumba Hågelby
1/4 mtl. Större om- och nybyggnader vid bruket ha
före tagits 1801–15 och 1830–33. Sedan en af
fabriksbyggnaderna 1875 i grund nedbrunnit och
1875–77 ånyo uppförts, pågick tillverkning
af handgjordt papper vid 4 kypar, till dess en
1866–87 utförd tillbyggnad möjliggjorde tillverkning vid
7 kypar. Efter riksdagens beslut uppfördes
1916–18 en ny fabriksbyggnad för tillverkning
af handgjordt papper vid 9 par kypar eller
18 enkelkypar. Kraft erhålles dels från eget
ångkraftverk, dels från statens Älfkarleönät, dels
från eget vattenverk, drifvet af Tumbafallet
i den från Kvarnsjön, Uttran och Utterkalfven till
Tullingesjön ledande Tumbaån, hvars fallhöjd är
11 m., vattenområde 30 kvkm., hvaraf 4 kvkm. sjöar,
och medelvattenmängd 0:45 sekundkbm. (15 sekundl. per
kvkm.) med en styrka af omkr. 50 hkr. Bruket har
egen folkskola. 1890 formades vid T. 558,900 ark
sedelpapper för Riksbanken, 1,242,000 ark
sådant för andra banker och 1,795,050 ark annat
papper. 1900 voro motsvarande siffror 1,413,900,
1,790,550 och 1,032,450. 1918 formades vid
T. 4,414,450 ark sedelpapper för Riksbanken
och 1,119,850 ark annat papper. Värdet af
tillverkadt papper utgjorde 1890 187,158,33 kr.,
1900 330,185,32 kr. och 1918 637,826,95 kr.
Antalet arbetare är f. n. 130; hela befolkningen
vid bruket utgöres af 277 personer. Bruket står
under Fullmäktiges i Riksbanken styrelse. – 1684
kom T., då ett frälsehemman, genom byte till kronan,
men öfvergick snart i enskild ego, och där funnos
vid midten af 1700-talet klädesvalk, en såg och
två mjölkvarnar. 29 juli 1755 inköptes det
för Riksbankens räkning för tillverkning af dess
sedelpapper, och arbetet började 1758; den
första arbetarstammen utgjordes af holländare.
I början af 1800-talet hade verksamheten nått
den omfattning, att allt för Riksbanken,
Riksgäldskontoret och Charta-sigillataverket
behöfligt papper där tillverkades, och bruket
kunde gå äfven andra kunder till handa,
såsom åtskilliga af de sedelutgifvande svenska
privatbankerna samt danska, norska och finska
banker m. fl., och fortfarande tillverkas vid
T. papper till obligationer och aktiebref för
bolag m. fl. Jfr Sv. Palme, "Vid invigningen
av den nya fabriksbyggnaden vid T. bruk den 15
april 1918". – 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 28
okt. 1904) i Botkyrka socken, Stockholms län,
beläget vid linjen Stockholm–Saltskog af
Statens järnvägar, 23 km. från Stockholm och
15 km. från Södertälje. 71 har. 911 inv. (1918).
Taxeringsvärdet af bevillningsskyldig fast egendom var
1918 1,359,900 kr., den tax. inkomsten af kapital och
arbete 616,210 kr.; i municipalskatt uttaxerades
1912 2,00 kr. per 100 kr. inkomst
(förutom kommunalskatt 6,00 kr.). Vid 1917 års
slut upptogos samhällets tillgångar till 42,457
och dess skulder till 25,029 kr. Platsen har
apotek, extra provinsialläkare, afdelningskontor
af Södermanlands enskilda bank samt åtskilliga
handlande och handtverkare. Af industriella
anläggningar finnas två elektricitetsverk,
två mejerier, däribland Hamra (se d. o.),
tillhörigt A.-b. Separator, två mekaniska verkstäder,
torfströfabrik samt Riksbankens pappersbruk.
1. J. V-n. 2. L. Wll.
Tumba, sjö. Se
Mantumba. Tumbaån. Se Tum bal. Tumberg, socken
i Älfsborgs län, Kullings härad. 1,400 har.
312 inv. (1917). Annex till Al-gutstorp, Skara
stift, Kullings kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
