301 Tulsi Das-Tumberg 302 vägen. Vattnet innehåller de i Sveriges surbrunnar förekommande beståndsdelarna, nämligen kar-bonat af kalk, talk och järnoxidul, kalksulfat, klor-natrium och klorkalium, kiselsyra, fosforsyrad lerjord samt organiska ämnen. 1,000 gr. vatten innehålla enligt analys O,me gr. fasta beståndsdelar, hvaraf 0,0055 beräknats vara järnmonokarbonat. Brunnen eges af ett bolag; anordningarna äro ganska goda. Frekvensen är omkr. 500-600 pers. om sommaren. Tulsi Das. Se Tulasi-Dasa. Tultscha, stad. Se T u l c e a. Tulu l. Tuluva, ett litet dravidiskt folk i Indien (omkr. 1/3 mill.), på Deccans västkust, beboende ett distrikt omkring staden Mangalore mellan Malājālam- och Kanara-området och bestående mest af jordbrukare. Till religionen äro de hinduiserade. Tulu-språket (jfr Dravida) intar jämte brahui en särställning inom dravida-språken. Bl. a. eger det en fullständig negativ konjugation med alla tempora (jfr Tamil). Det eger ingen litteratur och använder ej något alfabet. Nya testamentet finnes öfversatt, men tryckt med kanaresiska typer. Grammatik af Brigel, "Grammar of the Tulu language" (1872); "English-german canarese-tulu-malayalam vocabulary" (1880). K. F. J. Tulu'bb (ry. tulu'p, fårskinnspäls), en lång och vid pälsfodrad öfverrock. Tuluniderna, dynasti. Se E y p t e n, sp. 1486. Tuluva. Se Tulu. Tum, detsamma som A tum (so d. o.). Tum (fsv. þumi, da. tomme, ty. zoll, eng. inch, fr. pouce, lat. di'gitus, grek. da'ktylos), ett äldre längdmått, lånadt antagligen från bredden af en manstumme (ty måttet hette tidigast "fingerbredd"), var enligt duodecimalsystemet (verktum) = 1/12 fot = 12 linjer (= 2,47 cm.), enligt decimalsystemet (decimaltum) = 1/10 fot = 10 linjer (= 2,97 cm.). Ehuru ordet "tum" finnes användt i Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades måttet på 1600-talet (och ända till k. förordningen af 1737) toll (efter ty. zoll). Tumaco, stad i dep. Nariño, i sydamerikanska republiken Colombia, på en liknämnd kustö i Stilla hafvet. Omkr. 2,600 inv. Öster därom ligger en 30 km. lång bukt med samma namn. T. har ångbåtsförbindelse med Guayaquil i s. och Panama i n. samt exporterar vegetabiliskt elfenben. E. A-t. Tumäle, negerstam. Se Nuba, sp. 99. Tuman, by. Se B elu ts j i st an, sp. 1305. Tumba, mlat. (grek. ty'mbos, grafhög), graf; grafvård i form af en fritt stående sarkofag; relikskrin. Tumba. 1. Riksbankens pappersbruk, i Botkyrka socken, Stockholms län, nära T. station å Västra stambanan samt vid en från sjön Uttran kommande å, som faller ut i Tullingesjön samt genom denna och Albysjön medelst en gräfd kanal har aflopp till Mälaren, hvarigenom en från bruket till Stockholm beredd sjöväg begagnades före järnvägens tillkomst. Medelst en smalspårig järnväg står bruket numera i förbindelse med T. station. T. omfattar fastigheterna Öfver-Tumba 1/3 mtl, pappersbruk, samt hemmanet Lill-Tumba Hågelby 1/4 mtl. Större om- och nybyggnader vid bruket ha före tagits 1801--15 och 1830--33. Sedan en af fabriksbyggnaderna 1875 i grund nedbrunnit och 1875--77 ånyo uppförts, pågick tillverkning af handgjordt papper vid 4 kypar, till dess en 1866--87 utförd tillbyggnad möjliggjorde tillverkning vid 7 kypar. Efter riksdagens beslut uppfördes 1916--18 en ny fabriksbyggnad för tillverkning af handgjordt papper vid 9 par kypar eller 18 enkelkypar. Kraft erhålles dels från eget ångkraftverk, dels från statens Älfkarleönät, dels från eget vattenverk, drifvet af Tumbafallet i den från Kvarnsjön, Uttran och Utterkalfven till Tullingesjön ledande Tumbaån, hvars fallhöjd är 11 m., vattenområde 30 kvkm., hvaraf 4 kvkm. sjöar, och medelvattenmängd 0:45 sekundkbm. (15 sekundl. per kvkm.) med en styrka af omkr. 50 hkr. Bruket har egen folkskola. 1890 formades vid T. 558,900 ark sedelpapper för Riksbanken, 1,242,000 ark sådant för andra banker och 1,795,050 ark annat papper. 1900 voro motsvarande siffror 1,413,900, 1,790,550 och 1,032,450. 1918 formades vid T. 4,414,450 ark sedelpapper för Riksbanken och 1,119,850 ark annat papper. Värdet af tillverkadt papper utgjorde 1890 187,158,33 kr., 1900 330,185,32 kr. och 1918 637,826,95 kr. Antalet arbetare är f. n. 130; hela befolkningen vid bruket utgöres af 277 personer. Bruket står under Fullmäktiges i Riksbanken styrelse. -- 1684 kom T., då ett frälsehemman, genom byte till kronan, men öfvergick snart i enskild ego, och där funnos vid midten af 1700-talet klädesvalk, en såg och två mjölkvarnar. 29 juli 1755 inköptes det för Riksbankens räkning för tillverkning af dess sedelpapper, och arbetet började 1758; den första arbetarstammen utgjordes af holländare. I början af 1800-talet hade verksamheten nått den omfattning, att allt för Riksbanken, Riksgäldskontoret och Charta-sigillataverket behöfligt papper där tillverkades, och bruket kunde gå äfven andra kunder till handa, såsom åtskilliga af de sedelutgifvande svenska privatbankerna samt danska, norska och finska banker m. fl., och fortfarande tillverkas vid T. papper till obligationer och aktiebref för bolag m. fl. Jfr Sv. Palme, "Vid invigningen av den nya fabriksbyggnaden vid T. bruk den 15 april 1918". -- 2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 28 okt. 1904) i Botkyrka socken, Stockholms län, beläget vid linjen Stockholm--Saltskog af Statens järnvägar, 23 km. från Stockholm och 15 km. från Södertälje. 71 har. 911 inv. (1918). Taxeringsvärdet af bevillningsskyldig fast egendom var 1918 1,359,900 kr., den tax. inkomsten af kapital och arbete 616,210 kr.; i municipalskatt uttaxerades 1912 2,00 kr. per 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt 6,00 kr.). Vid 1917 års slut upptogos samhällets tillgångar till 42,457 och dess skulder till 25,029 kr. Platsen har apotek, extra provinsialläkare, afdelningskontor af Södermanlands enskilda bank samt åtskilliga handlande och handtverkare. Af industriella anläggningar finnas två elektricitetsverk, två mejerier, däribland Hamra (se d. o.), tillhörigt A.-b. Separator, två mekaniska verkstäder, torfströfabrik samt Riksbankens pappersbruk. 1. J. V-n. 2. L. Wll. Tumba, sjö. Se Mantumba. Tumbaån. Se Tum bal. Tumberg, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 1,400 har. 312 inv. (1917). Annex till Al-gutstorp, Skara stift, Kullings kontrakt.