- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
317-318

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tungbenet - Tungblomstrig - Tungbokstäfver - Tunge - Tungel - Tungel, 1. Lars Nilsson - Tungel, 2. Nils Nilsson - Tungelfelt, Nils - Tungelsta - Tungenes - Tunggroddjur - Tung-hai - Tung-hwang, Tuen-hang l. Tun-huang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

317 Tungblomstrig -Tung-hwang 318 nen med sköldbrosket genom eu membran, mot sidorna förstärkt med band till broskets horn. Från ändarna af "kroppen" och dess gräns mot stora hornen utgår på hvardera sidan ett litet ben- eller broskstyeke, de små hornen, hvilka genom band och en svag muskulatur sammanhänga med och uppbäras af pelarutskottet på tinningbenets pyramid (se Hufvudskål, fig. 7, pu). Hornen äro icke sällan ledade mot kroppen. - Tungbenet tjänar som fäste för en del muskler, som sträcka sig dels uppåt in i tungan, dels nedåt till sköldbrosket och bröstkorgen. - Hos fiskarna har tungbensapparaten företrädesvis blifvit sätet för andningsfunktionen. Den har därigenom hos dem fått en starkare utveckling och en mera invecklad byggnad än hos andra ryggradsdjur; jfr F i s k a r, sp. 411 och fig. 3 o. 7. G. v. D.* Tungblomstrig, bot. Se Strålblomstrig. Tungbokstäfver. Se Dental, Kakumina-ler, Palataler. Tunge. 1. Härad i Göteborgs och Bohus län, ingår i Sunnervikens domsaga, tingslag och fögderi samt omfattar socknarna Foss, Svarteborg och Håby. 27,459 har. 7,346 inv. (1918). - 2. Socken i Älfsborgs län, Ale härad. 2,009 har. 788 inv. (1918). Annex till Skepplanda, Göteborgs stift, Domprosteriets Norra kontrakt. Tungel (isl. tungl), ett gammalt svenskt ord för himlakropp, särskildt för månen (månsken). Äfven tiden från en nymåne till den näst följande, en lunation, kallas ett tungel. Tungel. 1. Lars Nilsson T. (lat. Laurentius Nicolai], diplomat, f. 1582, d. 21 (20?) okt. 1633 i Dresden, var son till hertig Karls räntmästare, sedermera kammarrådet Nils Larsson. Han studerade flera år vid tyska universitet, hvarunder han till beskyddare hade hertig Johan af Östergötland. Efter dennes död vände han sig till Axel Oxenstierna för att få någon anställning i sitt fädernesland. Hemkommen 1621, blef han också genast anställd som sekreterare i kansliet, där dåmera under Oxenstiernas ledning ämnes-svenner började utbildas för den diplomatiska och statsmannabanan. Där väckte han snart uppmärksamhet genom sin språkkunskap och sina studier i öfrigt, sin förmåga att behandla svenska språket och kanske äfven genom sin fina, karakteristiska handstil. Inom kort användes han i åtskilliga diplomatiska uppdrag: vid fredsunderhandlingarna i Livland samt i beskickningar till Danmark och till Frankrike. Till sistnämnda land afsändes han 1628 och 1630. Han hade vid det senare tillfället i uppdrag att redogöra för den felslagna underhandlingen med Charnacé i Sverige, att söka få reda på nämnda sändebuds verkliga instruktioner och slutligen, i fall någon invit gjordes från franska hofvet, afsluta traktaten mellan Sverige och Frankrike. Sistnämnda del af sitt uppdrag kom han aldrig i tillfälle att fullgöra, då hvarken Ki-chelieu eller någon annan icke ens genom minsta antydan inbjöd honom därtill. De uppdrag, som han fått, visa emellertid, att han då hörde till Gustaf II Adolfs högtbetrodda diplomater. Efter slaget vid Breitenfeld (1631) sändes han som resident till det kurfurstliga hofvet i Sachsen, i mer än ett afseende den tiden en af de viktigaste posterna för den svenska diplomatien. Hans de- pescher därifrån vittna för eftervärlden örn hans begåfning och rättfärdiga det rykte han åtnjöt som en af samtidens bästa stilister på svenska. De lämna en åskådlig bild af det dåvarande sachsiska hofvet och dess jämmerliga politik. Särskild betydelse ha de fått genom de upplysningar de ge om de hemliga underhandlingarna mellan Wallen-stein och svenskarna alltifrån 1631, i hvilka T. var fullt invigd, liksom om de bömiske emigranternas intriger. Hans verksamhet blef emellertid snart afbruten genom döden. Han var vid sin död utsedd att öfvertaga Salvius' plats i Hamburg, själfva medelpunkten för den svenska diplomatien i Tyskland under kriget. T:s koncept och dagböcker stannade efter hans död i Tyskland, där de slutligen hamnade uti biblioteket i Hannover. För såvidt de röra underhandlingarna med Wallenstein och hvad därmed sammanhänger, äro de af Inner publicerade i "Die verhandlungen Schwedens und seiner verbiindeten mit Wallenstein und dem kaiser" (3 dlr, 1888-91), sedan E. Hildebrand förut bekantgjort en del af dem efter originalen (i "Hist. tidskr.", 1883). I sin helhet äro dessa T:s papper (koncept för 1632, dagbok 1633 och registratur 1633) utgifna af P. Sondén i "Hist. handl.", d 22, 1907-09). Af Gustaf II Adolf upphöjd i adligt stånd, blef han genom sin dotter stamfader för ätten Tungelfel t, som 1751 utslocknade på svärdssidan. - 2. Nils Nilsson T., den föregåendes broder, hofkansler, f. 1592, d. 1665, spelade en tvetydig roll i hofintrigerna under drottning Kristinas tid och var sannolikt icke heller oemottaglig för främmande makters guld, liksom han äfven i sedligt hänseende genom sitt lefnadssätt väckte anstöt. Efter 1654 synes han ej ha haft någon större politisk betydelse, och 1661 fick han afsked. Den rätta arten af hans verksamhet torde emellertid ännu ej vara fullständigt utredd. Hans son Gustaf T., slutligen generalmajor och landshöfding (d. barnlös 1699), fick friherrlig värdighet. 1-2. Ehd.* Tungelfelt, Nils, tecknare, dottersons son af Lars Tungel (se d. o. 1), f. omkr. 1683, d. 1721, blef ritare vid Antikvitetsarkivet och erhöll efter Brenners död (1717) uppdraget att i miniatyr måla vapenbilderna i de adliga sköldebrefven, hvilka vid den tiden voro särdeles många, -rn.* Tungelsta, by i Västerhaninge socken, Stockholms län (Södertörn). Dit är förlagd Södra Stockholms läns folkhögskola, som började sin verksamhet 1 nov. 1915. Tungenes, inseglingsfyr af första klassen vid Stavanger, Norge. Hvitt och rödt ljus med ljus-styrkor om 400 och 100 normalljus och ljusvidder på 11,5 och 8 kvadratmil. Nordväst därom vid grundet "Svenderne" en ljudboj. K. G. G. Tunggroddjur, Phaneroglossa, zool. Se A m f i-bier, sp. 833. Tung-hai, kin., "östra hafvet", östkinesiska hafvet. SeKinesiskahafvet. Tung-hwang, Tuen-hang l. Tun-huang, oas i Öst-Turkestan, ö. om Lop-nor, bekant genom de arkeologiska och andra fynd, som där gjordes af M. A. Stein och M. Pelliot på en forskningsresa 1906--08. Spår af bosättning från 100-talet f. Kr., rester af en kinesisk mur med vakttorn samt manuskript på kinesiska, hinduiska m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free