Turcilinger, östgermanskt folk, som urspr. bodde i Pommern och som omnämnes i sammanhang med Attilas rike. Efter dettas fall bodde folket vid mellersta Donau och gaf sig 476 e. Kr. under Odovakar. Turcoing [tyrkwå], stad. Se Tourcoing. Turcos [tyrkå], fr. Se Turkos. Turdetaner, fornfolk i Spanien och Portugal, i romerska prov. Bætica, på båda sidor om floden Bætis (Guadalquivir) ända ned till Andalusien och Algarve. Turdetanerna kommo tidigt i beröring med fenicierna, som kallade dem och landet för Tarschisch (grek. Tartessos; jfr Tarsis); där funnos silfver och andra metaller. Turdetanerna ha f. ö. efterlämnat många spår, såsom begrafningsplatser m. m. Af fenicierna lärde de sig skriften och åtskilliga handtverk. Hufvudorterna voro Gades (Cádiz) och Hispalis, senare Colonia Julia Romula (Sevilla). J-C. Turdidæ, zool. Se Trastfåglar. |

Tureholms slott från norr. Turduler, fornfolk i södra Spanien ö. om turdetanerna (se d. o.), voro jämförelsevis civiliserade; deras förnämsta stad hette Corduba (se Córdoba 2). Turdus, zool. Se Trastsläktet. Turdus merula, zool. Se Trastsläktet. Turdus Merula, pseudonym. Se under Qvanten, E. von. Turdus viscrvorus, zool. Se Dubbeltrasten. Turefossen. Se Stjördalselven. Tureholm (Thureholm), gods i närheten af Trosafjärden, i Trosa landsförsamling, Hölebo härad, Södermanlands län, 2,5 km. v. om Trosa, omfattar med underlydande i Trosa landsförsamling samt i Vagnhärads, Tystberga, Västerljungs och Bälinge socknar 9 5/8 mtl med 427,500 kr. tax.-v. (1919), hvaraf 41/8 mtl, tax.-v. 328,700 kr. under eget bruk. Arealen utgör 8,304,2 har, hvaraf 1,584,6 har odlad jord. Den på en höjd belägna huvudbyggnaden anlades på 1720-talet på platsen för det gamla, från 1300-talet stammande, af ryssarna 1719 nedbrända Gäddeholm och är ett trevånings stenhus med långpartiernas midtfasader markerade genom pilastrar och lågspetsiga gafvelfrontoner i takfoten samt södra sidans midtparti framdraget framom fasadlinjen. Huset omges af en hög borggårdsterrass med två flyglar, till hvilken från n. leder en monumental, delvis på hvalf murad sluttande uppfartsväg, närmast terrassen flankerad af två låga flyglar (se fig.). På slottets södra sida ligger en i fransk stil anlagd trädgård med terrasser och häckar. I slottet finnas rikt bibliotek, en mängd släktporträtt m. m. Största delen af den på T. förr befintliga rustkammaren med rikhaltiga samlingar af vapen och svenska krigsminnen ända från slutet af 1500-talet, införlifvades 1916 genom enskilda donatorers frikostighet med Lifrustkammaren, som förut egde en hel del af de dyrbaraste föremålen, hvilka grefve A. Bielke redan 1877 donerat till staten, hvadan den således nu i sin helhet tillhör staten. Fem på T. förvarade gobelänger från 1690-talet förvärfvades 1914, delvis genom enskildas (konsul G. Zätterströms m. fl:s) bidrag, för Stockholms nya stadshus. T:s forna arkiv är införlifvadt med Riksarkivet. - T. tillhörde på 1300-talet riddaren Nils Gisedda, hvaraf dess första namn, kom genom gifte till riksföreståndaren Svante Sture och genom hans sonsons dotter Sigrids giftermål med Ture Bielke (1562) till denna släkt, hvilken det alltsedan tillhört. Under ett besök af Adolf Fredrik blef det på hans begäran 1761 kalladt T. efter dåv. egaren riksrådet grefve Ture Bielke. Vid den store konstkännaren och samlaren grefve A. Bielkes död (1877) tillföll T. hans brors- och systerbarn och såldes af dem 1915 till häradshöfding Kn, Tillberg, som 1916 sålde hufvudgården med en del underlydande i Trosa socken till nuv. egaren ryttmästaren grefve Ture Bielke. E. A-t. Ture Jönsson, rikshofmästare. Se Tre rosor 1. Turell (fr. tourelle), bygnk., litet hörntorn på ett större torn eller på en annan byggnad; äfven Tureller på Nassanerhof i Nürnberg.