Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 385-386 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkiet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Asiatiska T. (turk. Anadolý) omfattar
Mindre Asien, delar af Armenien och Kurdistan, hela
Mesopotamien och Syrien med Palestina samt breda
kuststräckor af Arabien, utmed Persiska
viken, Kueit och El-ahsa, och Röda hafvet, Hedjas
och Jemen, jämte den s. k. Sinaihalfön.
Det omges i n. af Marmarasjön och Svarta hafvet, i
n. ö. af Transkaukasien, i ö. af Persien och Persiska
viken samt i v. af Röda hafvet, Sueskanalen och
Medelhafvet. I öfrigt begränsas T. af det
inre, själfständiga Arabien, som i n. går upp
i en stor båge mellan Syrien och Mesopotamien,
den s. k. syrisk-arabiska öknen, ända
till (ung.) 34° 40’ n. br., i s. ö. af Oman och
af Aden och Adenviken. Arealen är 1,766,800 kvkm.
och invånarantalet 18,709,000. Om Asiatiska
T:s orografiska och öfriga geografiska
förhållanden se Arabien, Armenien, Kurdistan,
Mesopotamien, Mindre Asien, Palestina och Syrien.

3. Afrikanska T. omfattar Egypten och den till
Egypten hörande ön Thasos. Dess areal är 994,300
kvkm. och befolkningen 12,170,000 inv. Se Egypten,
Sudan och Thasos.

Fig. 2. Turkiskt boningsrum. (Efter I. M. D’Ohssons "Tableau general de l’empire othoman", 1787–90.)

Befolkning. På grund af sitt läge inom tre världsdelar
och sin historiska utveckling har T. en till ras
och religion mycket blandad befolkning, hvars
exakta storlek ej är känd. I den europeiska delen
äro turkarna talrikast, men där bo dessutom i stort
antal greker, bulgarer, armenier, zigenare, judar,
serber, tjerkesser m. fl. folkslag. Beräkningen af
de särskilda folkslagens ungefärliga antal är ytterst
osäker. Med större
pålitlighet kan fördelningen efter trosbekännelse
anges. I Europeiska T. torde muhammedanerna, mest
turkar, utgöra (i rundt tal) 1 mill., grekiska
katoliker 700,000, romerska katoliker 100,000,
armenier 60,000, judar 25,000 och protestanter
6,000. För Asiatiska T. äro beräkningarna ännu
osäkrare; muhammedanerna torde där kunna anslås till
14 mill., armenierna till 1,240,000, andra kristna
till 2,300,000 och judarna till 560,000. Efter
rasfördelning anses som sannolikast, att turkarna
utgöra ung. 43 proc. eller 9 mill., syrer och
araber 33 proc. eller bortåt 7 mill. och resten
kurder, greker, armenier, tjerkesser och judar. För
befolkningen i Afrikanska T. se Egypten, sp. 1464,
och Kopter. – Turkarna utgöra hufvudmassan af
befolkningen i Europeiska T. och Mindre Asien. De
kalla sig med förkärlek osmaner (se d. o.), utgöra
den härskande kasten och inneha till största delen
alla ämbeten, men äro f. ö. fördelade på alla yrken,
dock sällsynt inom den egentliga grosshandeln. Till
dem räknas också kizilbasch, ett folk, som något
afviker från de förre såväl till fysik som sedvänjor
och troligen har inflyttat från Persien. De äro
mestadels jordbrukare och kalla sig själfva eski-turk (gammalturkar). I
västra och södra delen af Mindre Asien, särskildt i
Cilicien, finnas nomadiserande turkiska folkstammar,
kallade jyryk l. gyochebe, kända som kameluppfödare
och blott till namnet muhammedaner. Grekerna (rum)
bilda kärnan af stadsbefolkningen i Mindre Asien,
där de slagit under sig nästan all handel. De användas
också mycket i förvaltningen. Armenierna (ermeni)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>