- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
477-478

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tver - Tvered (Tverred) - Tveritinov, Dmitrij Jevdokimovitj - Tverred - Twesten, August Detlev Christian - Tvestjärtar - Tveta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viktigaste kulturväxterna. Af landarealen äro omkr. 1/4 åker, 1/3 skogsmark, det öfriga äng, beten och improduktiv jord. Från den nordligare delens barrskogar försiggår en betydande timmerflottning på floderna. Hemindustri idkas (träarbeten och smidesvaror). Som storindustri drifves tillverkning af textilvaror, läder, tändstickor och papper, och på grund af industriens betydelse som näringsgren inom guv. brukar detta räknas till Moskvas "manufakturområde". -- 2. Hufvudstad i nämnda guv. samt ärkebiskopssäte, vid Volga och dess förening med Tvertsa, som här är segelbar, samt vid Moskva--Petersburgbanan. 64,100 inv. (1915). Staden är enkelt bebyggd och efter en stor brand 1763 mycket regelbunden. T. består af den eg. staden på högra sidan af Volga och en af floden från densamma skild förstad. Bomullsindustri samt tillverkning af stickade varor, glas- och lädervaror samt olja och terpentin m. m. Skeppsbyggen. Garnisonsort; riksbanksfilial. Prästseminarium samt goss- och flickgymnasier finnas i staden. Handeln är högst liflig. Volgaångbåtarna gå ända upp till T., och varor kunna fraktas från Volga till Östersjöstäderna och tvärtom å Tvertsa, Vysjnevolotsk-kanalen, Ilmens tillflöde Msta och Volkov. -- T. leder sitt ursprung från ett fäste, som 1180 anlades vid Tvertsas mynning för att skydda furstendömet Suzdal (se d. o.) mot Novgorod. På 1200-talet blef det hufvudstad i ett särskildt furstendöme, som 1490 förenades med Moskva. 1570 lät Ivan den förskräcklige mörda 90,000 inv. i furstendömet. 1 o. 2. H. W-k. H. T-e. Tvered (T v er re d). Se T var red. Tveritinov [-nåff], Dmitrij Jevdokimo-v i t j, rysk sekterist under Peter den stores regering (födelse- och dödsår ej kända), fick 1700 anställning vid Rysslands första enskilda apotek, inrättadt i Moskvas "tyska" förstad (sloboda) af Gregori, gjorde bekantskap med protestantismens läror och stiftade en sekt, som fick många anhängare. Han förnekade den kyrkliga traditionens auktoritet, underverk och sakramenten, i hvilka han såg endast symboliska handlingar, samt motsatte sig all helgondyrkan och fastor. Jämte sin kusin barberaren Forna Ivanov blef T. af Stefan Javor-skij fängslad 1713 och anklagad för kätteri. Ivanov brändes på bål 1714 i Moskva, men T. lössläpptes 1718, sedan han lefvat bot och bättring, och 1723 upphäfdes bannlysningen. A-d J. Tverred. Se T v ä r r e d. Twesten, August D et le v Christian, tysk protestantisk teolog, f. 11 april 1789 i Gliick-stadt (Holstein), d. 8 jan. 1876 i Berlin, studerade i Kiel och Berlin. Lärjunge af Schleier-macher, hyste han städse för honom den största beundran och vördnad, men som teolog närmade han sig mera till den positivt kyrkliga ståndpunkten, än denne gjort, och blef sålunda en af "förmedlingsteologiens" främsta män. 1814 blef han e. o. professor i filosofi och teologi i Kiel och 1819 ord. professor i teologi där. 1835 kallades han till Berlin som Schleiermachers efterträdare. 1852-74 var han därjämte medlem af evangeliska öfverkyrkorådet. T. var en afgjord vän af unionen mellan den lutherska och den reformerta kyrkan. Han ansåg, att ingendera kyrkan därför behöfde uppoffra sin bekännelse. Man måste blott "skilja mellan det, som tjänar till församlingens uppbyggelse, och det, som är skolans sak". Det förnämsta bland T:s teologiska arbeten är det oaf-slutade Vorlesungen uber die dogmatik der evan-gelisch-lutherischen kirche (bd I, 1826, 4:e uppl. 1838; bd II, afd. l, 1837). T. utgaf äfven betydande arbeten i logik: Logik, insbesondere die ana-lytik (1825) och Grundriss der analytischen logik (1834). Tvestjärtar, Forjicuflidce (äfven kallade Der-maptera 1. Dermatoptera), zool., insektfamilj af rätvingarnas ordning, utmärkt af den långsträckta, nedplattade kroppsformen, de korta täckvingarna, som i form och ställning erinra om en kort-vingad skalbagges, samt framför allt af den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets. Flygvingar finnas hos en del arter, men saknas hos andra. De veckas och hopläggas på ett högst inveckladt sätt för att kunna döljas under de små täckvingarna. Hopläggningen sker med tillhjälp af den nämnda tången. Yttersta spetsen af flygvingarna räcker emellertid alltid fram bakom täckvingarnas kant, och denna oskyddade del af flygvingarna är ej hinnartad som öfriga delar, utan af en fastare hornartad beskaffenhet, erinrande om täckvingarnas. - Familjen är talrikt representerad i tropiska länder. Från Sverige känner man blott 4 arter, tillhörande släktet Forficula. Allmännast är den från landets södra hälft allbekanta vanliga tvestjärten, F. auricularia, hvilken kan tjäna som typ för lefnadssätt. Om dagen döljer den sig under stenar och andra dylika mörka och fuktiga platser, medan den om natten ströfvar omkring och ej sällan intränger i bostäderna. Den lefver af mjuka, saftiga frukter och andra växtdelar, i synnerhet sådana, som redan förut lidit skada, såsom maskätna äpplen och päron m. m. Hanne och hona skiljas genom formen på tången, hvars skänklar hos honan äro på insidan raka, så att kanterna i hvila nästan beröra hvarandra, medan de hos hannen äro starkt bag-böjda. Hos denna senare växlar längden af tången hos olika individer från 21/» mm. ända till 9 mm. Honan visar prof på ett slags yngelvård, i det hon med sin kropp skyddar icke blott äggen, utan äfven de nykläckta ungarna, som rätt länge under uppväxten hålla samman i familjer. G. A-z. Tveta. 1. Socken i Kalmar län, Aspelands härad. 7,675 har. 890 inv. (1918). Annex till Mörlunda, Linköpings stift, Aspelands kontrakt. - 2. Socken i Stockholms län, öknebo härad. 4,543 har. 890 inv. (1918). Annex till Södertälje stad, Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. - 3. Socken i Värmlands län, Näs härad. 7,503 har. 1,072 inv. (1918). Annex till Kila, Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. - 4. Härad i Jönköpings län, ingår i Tveta, Vista och Mo domsaga och fögderi snmt dessa härads tingslag och omfattar socknarna Tvestjärten Labidura riparia, hanne (Europa, dock ej Skandinavien.) Något för storad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free