475 Tweeddale-Tver 476 1823 i New York, d. där 1878, var ursprungligen möbelarbetare, blef populär som stiftare och ledare af en frivillig brandkår och vann först som skicklig agitator, sedermera som kommunal partiledare allt större inflytande i sin födelsestad, i synnerhet sedan han svingat sig upp till högste ordförande (grand sachem) i den mäktiga Tammany society (se d. o.)- T. blef 1852 som "ålderman" medlem af stadsstyrelsen, var 1853-55 led. af kongressens representanthus och 1867-71 af staten New Yorks senat. T. erhöll till följd af sin ställning som det demokratiska partiets organisationsledare ("boss") i New York det ena kommunala förtroendeuppdraget efter det andra och blef till sist 1870 ledare af stadens offentliga arbeten. Denna ställning, vunnen delvis genom valsvek och bevarad genom mutor, missbrukade han till att plundra stadskassan på millioner i samband med de tomt jobberier och kommunala leveranser, genom hvilka T. och hans närmaste vänner ("the T. ring") fingo tillfälle att rikta sig. I det längsta förmådde T. nedtysta presskritiken genom mutor, men hösten 1871 brast bubblan: T. häktades (okt.) och ställdes under åtal för underslef. Han lyckades bli frigifven mot borgen, och den första domen (1873), som lydde på 12 års tukthus, blef genom hans vänners inverkan upphäfd af formella skäl. Undan en senare dom 1875 (till ett års fängelse) flydde T. till Spanien, men blef 1876 utlämnad. Ur stånd att utbetala det skadestånd på 6 mill. dollars, som T. dömts att lämna staden New York, kvarhölls han i fängelse till sin död. V. S-g. Tweeddale [tw^déil]. 1. Grefskap. Se Pee-blesl. - 2. I vidsträcktare mening äfven delar af grefsk. Selkirk och Koxburgh. Tweeddale [tolMéil], markiser af. Se Hay, sp. 135. Tweedie [toi'di], James, skotsk hortikultör, forskningsresande, f. 1775, d. 1862 i S:ta Cata-lina (Argentina), var öfverträdgårdsmästare vid botaniska trädgården i Edinburgh och ledde på ett framgångsrikt sätt skogsplanteringen på de stora skotska godsen. 1825 flyttade han till Argentina, där han likaledes verkade för skogsanläggningar, och företog 1832, 1835 och 1837 botaniska resor i Argentina, Uruguay och Brasilien. C. Lmn. Tweedmouth [töiiMmath], Edward Marjo-r i banks, lord T., engelsk politiker, f. 8 juli 1849, d. 15 sept. 1909 i Dublin, var 1880-94 liberal medlem af underhuset, ärfde 1894 sin faders titel (baron T.) och plats i öfverhuset. 1892-94 var T. parlamentssekreterare vid skattkammaren och liberalernas förste "inpiskare", 1894 -95 i ministären Eosebery lord privy seal och kansler för hertigdömet Lancaster. Dec. 1905- april 1908 var T. förste amiralitetslord i ministären Campbell-Bannerman. I febr. 1908 erhöll T. ett privatbref från kejsar Vilhelm om Tysklands och Englands flottpolitik, och ogrundade rykten om, att bref vet skulle ha påverkat ministärens flottpolitik, vållade i mars åtskillig uppståndelse samt försvagade T:s ställning. Han blef april s. å. lordpresident i Asquiths ministär och utträdde på grund af svår sjukdom i sept. s. å. ur ministären. V. S-g. Tvegifte, B i gam i, jur., eger rum, då en gift person ingår ett nytt äktenskap, medan det äldre äktenskapet ännu består. Äro båda parterna gifta, föreligger s. k. dubbelt tvegifte. Straffet för tvegifte är i svensk lag straffarbete, i svårare fall upp till 6 år. J. H-r.* Tveit, härad och pastorat i Västagder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt), Norge, ö. om Kristiansund, 111,69 kvkm. 1,677 inv. (1916). K. G. G. Tveitekvitingen, ett 1,276 m. högt, vackert formadt fjäll s. ö. om Bergen, Norge, delvis snö-höljdt hela året. Från dess topp särdeles vidsträckt, praktfull utsikt. K- G- G. Tveiten, Ivar Petterson, norsk politiker, f. 1850 i Fyresdal (Telemarken), tog seminarieexamen och verkade i sin hembygd 1869-82, blef sedan jordbrukare och fick många förtroendeuppdrag inom och utom kommunen. T. var direktör för dess första sparbank och föreståndare för dess konsumtionsförening. 27 år gammal invaldes han i häradsstyrelsen, hvaraf han därefter ständigt varit ledamot, medlem af amtskolstyrelsen, ordf. i taxeringsnämnden, ordf. i pröfningsnämnden m. m. Han deltog ifrigt i de politiska rörelserna på 1890-talet, blef ordf. i vänsterföreningen och, sedan han flera valperioder varit suppleant, 1903 stortingsman. T. är en af tingets mest framstående vänsterbönder, ordf. i dess vänsterförening, d. v. s. vänsterns parlamentariska ledare. Han har dock i synnerhet intresserat sig för landsmålssaken och nykterhetsrörelsen. Stortingspresident var han 1917-19. A. S-en. Tveitsund, strandplats vid södra ändan af Nisser-sjön, Telemarks fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge. Ändpunkt för järnvägen från Arendal och Grimstad. K. G. G. Tvekamp. Se Duell, Envig, Holmgång och Orda Ii er, sp. 813. Twelfth-cake [twerlfth kéik], en kaka, som används i England på trettondagen (Twelfth-day). Tver. 1. Guvernement i mellersta Ryssland (det s. k. Moskvalandet), på ömse sidor om öfversta Volga, begränsadt af Pskov och Novgorod i v. och n., Jaroslavl och Vladimir i ö., Moskva och Smolensk i s. Areal 64,683 kvkm. 2,402,900 inv. (1915) eller pr kvkm. 35,6, nästan uteslutande storryssar (92,9 proc.); 6,8 proc. af befolkningen utgöres af finnar. Med afseende på religionen tillhörde (1915) 97,58 proc. grekisk-katolska kyrkan, 0,86 proc. romersk-katolska, 0,46 proc. voro protestanter, 0,89 proc. judar och 0,2 proc. muhammedaner. Af befolkningen egna sig (1915) 81 proc. åt landtbruk, boskapsskötsel samt jakt och fiske samt 7,7 proc. åt industrien. Beläget s. och ö. om Valdaiplatån, tillhör T. Volgas och Dünas källområden (se Düna). Omkr. 600 km. af Volgas lopp falla inom guv., och inom detta mottager floden många tillflöden, såsom från vänster Selizjarovka (där skeppsfarten börjar) och Tvertsa, från höger Vasusa, Sjusja och Dubna. Nordvästra T. är ett 200--300 m. högt platåland, täckt af moränaflagringar från istiden och af dem uppdämda kärrtrakter och sjöar, bland hvilka Seligersjön (se d. o.), en af Volgas källor. Mot s. ö. och ö. sänker sig landet till 100--150 m. höjd. Enär jorden är tämligen mager och boskapsskötseln här lönar sig bättre än sädesodling, måste en väsentlig del af befolkningens brödsädsbehof hämtas söderifrån. Råg, hafre och lin äro de