481 Tvillingarna-T villingkristali 482 37 af kvinnkön) trillingar. Af tvillingarna vorn 3,573 (1,846 af man- och 1,727 af kvinnkön) lef-vandefödda samt 279 (167 af man- och 112 af kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 3,016 och i städerna 836 tvillingar. Af trillingarna voro 55 (28 af man- och 27 af kvinnkön) lefvandefödda samt 20 (10 af man- och 10 af kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 63 och i städerna 12 trillingar. Af de 1901-10 födda 1,403,193 barnen voro 41,016 (21,044 af man- och 19,972 af kvinnkön) tvillingar samt 659 (332 af man- och 327 af kvinnkön) trillingar och fyrlingar. Tril-lingsbördernas antal var s. å. 213 och fyrlings-bördernas 5. Af tvillingarna voro samma period 37,703 (19,188 af man- och 18,515 af kvinnkön) lefvandefödda samt 3,313 (1,856 af man- och 1,457 af kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 32,128 och i städerna 8,888 tvillingar. Af trillingar och fyrlingar voro 573 (290 af man- och 283 af kvinnkön) lefvandefödda samt 86 (42 af man- och 44 af kvinnkön) dödfödda. På landsbygden föddes 544 och i städerna 115 trillingar och fyrlingar. Tvillingarna (lat. Germini), astron. 1. Det tredje tecknet i djurkretsen (se d. o.). - 2. En stjärnbild på norra himmelshemisfären, belägen mellan 6 och 8 timmars rektascension och mellan 12 och 37 graders nordlig deklination. Den innehåller mellan 50 och 60 för blotta ögat synliga stjärnor, af hvilka de två förnämsta äro Pollux (^ Geminorum), af l:a storleken, och Castor (a. Geminorum), af mellan l:a och 2:a storleken. (B-d.) Tvillingaxel. Se Tvillingkristall. Tvillinghjul, bergsmek. Se Blåsmaskin. Tvillingkristall (K r i s t a 111 v i 11 i n g), miner., kem., kallas en lagbunden sammanväxning af två eller flera kristallindivider af samma slag. Denna sammanväxning kan ske antingen så, att de båda kristallindividerna ha parallell axelställning, såsom fig l utvisar, där två tetraedrar, en Fig. Fig. 2. positiv och en negativ (se K r i s t a 11 o g r a f i), äro sammanvuxna, eller ock på det sätt, att axelställningen icke är parallell (fig. 2). Sammanväx-ningens lagbundenhet består däri, att de två individerna ha åtminstone en liknämnd yta gemensam eller parallell. Denna yta kallas tvillingyta eller tvillingplan och är antingen en verklig eller en möjlig kristallyta. Den delar tvillingkristallen i 2 symmetriskt lika delar. Man kan föreställa sig, att tvillingen uppstått därigenom, att en kristall blifvit skuren itu af ett kristallplan samt att ena hälften af kristallen blifvit vriden 180° kring en linje, som är vinkelrät emot detta plan. Denna linje kallas tvillingaxel (ab fig. 3). Häraf följer, att tvillingplanet ej kan vara något af kristallens symmetriplan och tvillingaxcln oj en Tryckt den ->r"2 20 symmetriaxel, ty en vridning af 180° kring en symmetriaxel förändrar ej kristallens utseende. Föreställningen om 180° vridning är endast ett didaktiskt hjälpmedel, ty kristalltvillingar bilda sig ej af förut skilda individer, utan de utbildas från den allra första anläggningen såsom en dubbelindivid, hvilket visar sig af mikroskopisk undersökning. Om nu utbildningen sker så, att tvillingplanet alltjämt fortfar att vara gränsplan, såsom i Fig. 3. fig. 2, 3, 4, så blir hvar och en al individerna i och för sig att -anse som en half kristall, som visar sig förkortad i tvillingaxelns riktning och kallas sammanväxningstvilling. Om däremot tvillingplanet ej blir gräns, utan bägge individerna utveckla sig på båda sidor om detsamma, uppstå genomträngningstvillin-gar (fig. l och 5). Många af det sistnämnda slaget växa så fullständigt genom hvarandra, att de till det yttre visa sig som en enkel kristallform. Kanter och hörn, i hvilka de båda kristallindividerna sammanträffa, kallas tvillingkanter och tvillinghörn. Vinklarna äro ofta inspringande, och man skiljer i detta fall en tvillingkristall lätt .från enkla kristaller, hvilka ha endast utspringande vink- Fig. 4. lar. - I reguljära systemet uppträda ofta tvillingar med oktaederytan såsom tvillingplan (fig. 2). Axelställningen är här ej parallell såsom hos tetraedern (fig. 1). Den parallella axelställningen kan nämligen förekomma endast hos hemiedriska former. J hexagonala systemet förekomma tvillingar, som ha utseendet af enkla kristaller, men som bestå af 2 hälfter, tillhörande olika indi- Fig. 5. Fig. vider i omvänd ställning, t. ex. fig. 6, utgörande två skalenoedrar med basplanet såsom tvilling-plan och parallell axelställning. Fig. 4 visar en sammanväxningstvilling i tetragonala, fig. 3 en dylik i monoklina, fig. 5 en genomträngnings- 30 b. 16