483 Tvillinglokomotiv -Twist 484 tvilling i rombiska och fig. 7 en sammanväxnings-tvilling i triklina systemet, alla med icke parallella axelställningar. Om tvillingbildningen upprepas, så att en tredje eller fjärde individ förenar sig med de föregående, kallas tvillingbildningen p o l y-syntetisk och kännetecknas hos en del fältspat genom tvillingstreckningen. - Med tillhjälp af molekylarteorien har Tschermak gett en förklaring af tvillingbildningen såsom en af vissa omständigheter beroende kristalltillväxt. Då molekylen vid kristallisation öfvergår från flytande till fast tillstånd, förlorar den småningom sin hastighet, så att denna till slut upphör och den ena molekylen bindes af den andra. Förrän detta sker, ha molekylerna verkat orienterande på hvarandra och sökt ställa sig parallellt med likartade molekylar-linjer. Dessa bägge moment inträda antingen efter hvarandra, d. v. s. molekylen fäster sig, först sedan den blifvit fullt orienterad, eller ock ingripa momenten i hvarandra, d. v. s. molekylen fixeras, innan den hunnit orientera sig. Orienteringen utgår från alla molekylarlinjer, dock äro vissa företrädesvis verksamma. Af dessa kunna tre, a, b och c (fig. 8), som ej ligga i samma zon, betraktas såsom resultanter af alla verkande orienterande krafter, så att riktningen och storleken af den starkaste kraften betecknas med a och af den svagaste med c. Har orienteringen fullständigt gått för sig, så ha molekylerna ställt sig i parallellt läge, såsom i fig. 8 A anges, och en enkel kristall uppstår. A B l b Men om orienteringen ej fullständigt medhunnits och molekylerna icke kunnat genomföra alla vändningarna, blir parallellställningen endast delvis genomförd. Och då förekomma tre särskilda fall. 1) a och b äro i bägge molekylerna parallella, men ej c. Detta kan åskådliggöras genom fig. B. Om man här föreställer sig, att den andra molekylen vrides 180° kring en axel, vinkelrät mot papperets plan, så erhåller man samma parallellställning som i fig. A. 2) Tänker man sig, att båda molekylerna ha endast a och planet ab parallella, så uppstår läget C, som återföres i det normala A-läget genom den andra molekylens vridning 180° kring a. 3) På samma sätt kan det i D betecknade läget, där bägge molekylerna ha a och ab parallella, men a-axeln liggande i en motsatt riktning, återföras till det normala läget genom en vridning af 180° kring en i papperets plan liggande, mot a vinkelrät linje. De tre med B, C och D betecknade lägena motsvara tvillingbildningen och de olika sätt, på hvilka densamma förekommer. Ant. Sj.* Tvillinglokomotiv, mek. Se Lokomotiv, sp. 1008. Tvillingmaskiner, maskinb. Se S l i d r e g l e-r i n g, sp. 1450. Tvillingplan. Se Tvillingkristall. Tvillingyta. Se T v i 11 i n g k r i st a 11. Twills ]Wls], tygsort. Se T w i 11. Tving, socken i Blekinge län, Medelstads härad. 15,007 har. 3,231 inv. (1918). T. bildar med Eringsboda (som dock l maj 1920 frånskiljes) ett pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt. Tvinning, text., sammansnoning af två eller flera trådar till en, göres af olika anledningar: antingen vill man af enkla garner bilda starkare, tjockare eller jämnare trådar, eller ock vill man genom sammantvinning af olikfärgade garner eller sådana af olika material eller finlek åstadkomma nya effekter. Dessutom kan man medelst t vinning framställa s. k. knutgarn, öglegarn, spiralgarn och andra fantasi- eller effektgarner, som ofta användas att utsira eller ge mera lif åt ett i öfrigt slätt eller ensartadt tyg. G. A. W. Tvinnknut. Se Knut, sp. 416. Tvinsot, med. Se A t r o f i och F t i s i s. Twiss [tö>i;s], sir Travers, engelsk rättslärd, f. 19 mars 1809 i London, d. där 14 jan. 1897, var professor i nationalekonomi vid Oxfords universitet 1842-47, i internationell rätt vid King's college (London) 1852-55 och därefter i civilrätt i Oxford. Dessutom utöfvade han som advokat en synnerligen omfattande praktik vid de kyrkliga domstolarna, blef bl. a. generalvikarie för ärkebiskopen i Canterbury 1852, kansler för Londons biskopsstift 1858 och drottningens generaladvokat 1867 samt adlades s. å. Han nedlade 1872 på grund af husliga sorger alla sina sysslor och egnade sig sedan åt vetenskapligt arbete, framför allt grundliga folkrättsstudier. Emellertid åtog han sig vice-presidentskapet i L'institut de droit internationel (stift. 1872) och i Association for the reform and codification of the law of nations (st. 1873). På begäran af konung Leopold II af Belgien utarbetade T. 1884 en konstitution för fristaten Kongo, och på Kongokonferensen i Berlin 1884-85 var han en bland Englands delegerade. Han författade bl. a. The relation of the duchies oj Schleswig and Holstein to the crown of Den-mark and the Germanic confederation (1848), The law of nations in peace (1861; 3:e uppl. 1884) och Law of nations in times of war (1863; 2:a uppl._1875). (V.S-g.) Twist [töj^st], eng., snoddstyrka hos garn, d. v. s. hvarfantal på en viss längd ; maskinspun-nct bomullsgarn. G. A. \v.