- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
507-508

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyfon (Tyfaon, Tyfos, Tyfoeus, mytologi) - Tyfors - Tyfos - Tyfotoxin - Tyft - Tyfta - Tyfus - Tyfus-serum - Tyfö - Tyfös - Tyg - Tygel - Tygelsjö - Tyghus - Tyglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydligen en allegorisk skildring af ett eldsprutande berg i full verksamhet. Först efter hårdnackad strid lyckades Zeus med sin åskvigg besegra och till Tartaros nedstörta T. Enligt Homeros ligger han under jorden i arimernas land, geografiskt ej bestämbart (möjligen Cilicien), enligt Pindaros och Aischylos under Etna. Äfven till andra vulkaniska trakter (Lydien, Frygien m. fl.) har sagan förlagt denne representant för den underjordiska elden. Enligt en yngre saga vågade gudarna vid T:s angrepp icke hålla stånd, utan flydde till Egypten och dolde sig i djurskepnader, hvarför de sedan därstädes dyrkades under sådana gestalter. - Jämväl i den egyptiska mytologiens yngre tid spelar T. en betydelsefull roll som representant för mörkret, öknen och det onda. Han uppträder då jämsides med ormen Apofis. Namnet T. är hämtadt från grekiskan liksom många andra i det yngre egyptiska språket förekommande lånord. I det äldre språket har T. sin föregångare och urbild i Set, Osiris' broder och mördare, och i den af Plutarchos meddelade Osirissagan återges också Sets namn med T. (jfr Egypten, sp. 1470). - Tyfonstypen är tydligen besläktad med den inom vissa österländska religioner mötande föreställningen om ett ursprungligt ondt andeväsen (se Djäfvul). A. M. A. K. P. Tyfors. 1. Tre vattenfall i Gullspångsälfvens biflod Liälfven i Säfsnäs socken, Kopparbergs län. Flodområdets areal är 248 kvkm., hvaraf 56 kvkm. höra till Liälfvens tillflöde Röälfven, hvars vatten delvis tillgodogöres medelst en gräfd flottningskanal. Fallen ha resp. 11, 6 och 5 m. höjd, och vattenföringen är i medeltal 0,9 kbm. per sek. Vid fallen äro installerade vattenturbiner om 843 hkr dels för direkt, dels för elektrisk drift. Årsproduktionen 1916 utgjorde 720,000 kilowattimmar. Kraftanläggningen eges af Hellefors bruks a.-b. - 2. Trämassefabrik. Se Gravendal. 1. E. A-t. Tyfos. _Se Tyfon, grek. myt. Tyfotoxin. Se Ptomain. Tyft, gård på ön Tjörn, Stenkyrka socken, Göteborgs och Bohus län. Dit är förlagd Billströmska folkhögskolan och landtmannaskolan, tillkommen genom donation af Lars Billström (se denne). Folkhögskolan började sin första vinterkurs för män l nov. 1876, Öppnades 1878 äfven för kvinnor, fick särskild slöjdskola 1893, har sedan 1899 en sex veckors skolkökskurs och blef 1909 äfven landtmannaskola. Vid skolan har anordnats en 2:a årskurs för män sedan 1913 och för kvinnor sedan 1914. Elevantalet 1876 -1920 har varit 2,907. Tyfta, gård. Se Tofta 4. Tyfus (lat. typhus, grek. tyfos, namn på en ej närmare känd sjukdomsform, troligen svagsinthet), med. Om abdominaltyfus, nervfeber l. tyfoidfeber se Typhus abdominalis (om det hit hänvisade lasarettsfeber se Tyfoidfeber). - Om fläcktyfus, exantematisk tyfus, hungertyfus l. krigstyfus se Fläcktyfus. Tyfus-serum. Se Typhus abdominalis. Tyfö, holme med fyr i Roslagens skärgård, Uppsala län, utanför Norrtäljevikens mynning. N. H-m. Tyfös (nlat. typhosus, fr. typhique), som har karaktär af tyfus; förorsakad af tyfus Tyg, text., väfnad, bildad af två mot hvarandra vinkelräta trådsystem (varp och inslag) - alltså icke trikå och knypplade eller tyllartade väfnader - (se Knyppling, Tyll och Väfnad). I mera inskränkt bemärkelse vill man gärna tänka sig ordet tyg afse hufvudsakligen sådana väfnader, som användas till beklädnad eller omhölje, såsom kläder, möbeltyg o. d. Om vattentäta tyger se Appretera. G. A. W. Tygel. 1. Ridk. Se Tyglar. - 2. Zool., trakten mellan ögat och näbben hos fåglarna. 2. L-e. Tygelsjö, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 1,289 har. 1,332 inv. (1918). T. bildar med Västra Klagstorp ett pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt. Tyghus (af tyg i den äldre bet. af råämne, redskap, krigsmateriel; ty. zeughaus), urspr, förvaringsplats för artilleripjäser, numera kollektivbenämning på byggnader, som tillhöra artilleriet och i hvilka artillerimateriel och handvapen förvaras. Förenas härmed verkstäder för tillverkning och reparation af krigsmateriel, kallas tyghuset vanligen arsenal. I Sverige nyttjas dock ingendera af dessa benämningar, utan i stället tyg-, ammunitions- och gevärs-förråd. (Se Förråd.) H. W. W.* Tyglar, ridk., en del af ett betsels remtyg (se Betsel), långa läderremmar, som äro fästa vid betslets tränsbett (tränstyglar), bridong (bridongtyglar) eller stång (stångtyglar) och medelst hvilka ryttarens händer verka på bettet i hästens mun och därmed på hästens framdel, i hufvudsak återhållande. För tygelhållningen finnas flera olika principer; föreskrifterna för densamma enligt svenska arméns ridinstruktion framgå af nedanstående fig. l-4. - Stuptygel, äfven kallad

illustration placeholder Fig 1-4. Tyglarnas hållande vid ridning med träns (fig. 1), vid ridning med stång (fig. 2), vid ridning med hjälphand (fig. 3), vid ridning uteslutande med stångtyglarna (fig. 4). 1 högra bridongtygeln, 2 högra stång tygeln, 3 vänstra stångtygeln, 4 vänstra bridongtygeln. uppbindstygel (se Betsel och Sele), afser att vid körning hålla hästens hufvud i en viss upphöjd ställning, hvarigenom han förmås att icke tynga för hårdt på körsvennens hand samt tvingas in i jämviktshållning, så att herraväldet öfver honom ökas; tygeln hindrar äfven hästen, när han står stilla, att gnida hufvudet mot kamraten eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free