Iller, 860 km. I n. gränsade T. till Nordsjön, Danmark och Östersjön, i ö. till Ryssland, Polen och Galizien, i s. till Österrike (från Weichsel i ö. till Bodensjön i v.) och Schweiz, i v. till Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna (se vidstående färglagda karta öfver Tyskland före 1914). Arealen var, oberäknadt kustvattnen i Nordsjön (2,654) och Östersjön (4,054) samt T:s andel af Bodensjön (309 kvkm.), 540,857,6 kvkm., fördelade på följande stater: <table r> <td> <td l>Stater<td> Storlek i kvkm.<td>Folkmängd 1910<td>Inv. på 1 kvkm. <td l>Konungariken <td l>Preussen<td> 348,779,9<td>40,165,219<td> 115,2 <td> <td l>Bajern<td> 75,870,2<td> 6,887,291<td> 90,8 <td> <td l>Sachsen<td> 14,992,9<td> 4,806,661<td> 320,6 <td> <td l>Württemberg<td> 19,507,3<td> 2,437,574<td> 125,0 <td l>Storhertigdömen<td l>Baden<td> 15,070,3<td> 2,142,833<td> 142,2 <td> <td l>Hessen<td> 7,688,4<td> 1,282,051<td> 166,8 <td> <td l>Mecklenburg-Schwerin<td> 13,126,9<td> 639,958<td> 48,8 <td> <td l>Sachsen-Weimar<td> 3,610,0<td> 417,149<td> 115,6 <td> <td l>Mecklenburg-Strelitz<td> 2,929,5<td> 106,442<td> 36,3 <td> <td l>Oldenburg<td> 6,429,1<td> 483,042<td> 75,1 <td l>Hertigdömen <td l>Braunschweig<td> 3,672,0<td> 494,339<td> 134,6 <td> <td l>Sachsen-Meiningen<td> 2,468,3<td> 278,762<td> 112,9 <td> <td l>Sachsen-Altenburg<td> 1,323,5<td> 216,128<td> 163,3 <td> <td l>Sachsen-Koburg o. Gotha<td>1,976,8<td> 257,177<td> 130,1 <td> <td l>Anhalt<td> 2,299,4<td> 331,128<td> 144,0 <td l>Furstendömen <td l>Schwarzburg-Sondershausen<td>862,2<td> 89,917<td> 104,3 <td> <td l>Schwarzburg-Rudolstadt<td> 941,0<td> 100,702<td> 107,0 <td> <td l>Waldeck<td> 1,121,0<td> 61,707<td> 55,0 <td> <td l>Reuss-Greiz<td> 316,3<td> 72,769<td> 230,1 <td> <td l>Reuss-Schleiz-Gera<td> 826,7<td> 152,752<td> 184,8 <td> <td l>Schaumburg-Lippe<td> 340,3<td> 46,652<td> 137,1 <td> <td l>Lippe<td> 1,215,2<td> 150,937<td> 124,2 <td l>Fria städer <td l>Lübeck<td> 297,7<td> 116,599<td> 391,7 <td> <td l>Bremen<td> 256,4<td> 299,526<td>1,168,2 <td> <td l>Hamburg<td> 414,5<td> 1,014,664<td>2,447,6 <td l>Rikslandet <td l>Elsass-Lothringen<td> 14,521,8<td> 1,874,014<td> 129,0 <td> <td>Summa<td> 540,857,6<td>64,925,993<td> 120,0 </table> I storlek öfverträffades T. bland Europas stater af Ryssland och Österrike-Ungern, i folkmängd af Ryssland och i befolkningstäthet af Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Italien. Kust. Af T:s omkr. 7,350 km. långa, gräns utgjorde kustlinjen 1,665 km., hvaraf 300 km. vid Nordsjön och 1,365 vid Östersjön. I den grunda, på goda hamnar fattiga Nordsjökusten bilda Dollart med Ems' mynning, på gränsen mot Nederländerna, Jade samt Weser-, Elbe- och Eidermynningarna de enda större inskärningarna, med de i rad från v. till ö. liggande ostfrisiska öarna utanför, bland hvilka Borkum, Juist, Norderney, Baltrum, Langeoog, Spiekeroog och Wangeroog äro de största. Norr om den långa, breda Elbemynningen ligga utanför Holsteins och Schleswigs västkust de nordfrisiska öarna, bland dem Nordstrand, Pellworm, Amrum, Föhr, Sylt och, längst i n., Röm. Flerstädes på dessa öar, såsom utanför Eiders mynning, på Amrum och Sylt, ligga kända fyrtorn, öarna äro bildade af sanddyner, uppkastade af hafvet och sedan af detta genombrutna och särklufna. En ständigt fortgående förstöring af fastlandsstränderna eger rum genom hafvet, och stora öfversvämningar ha i historisk tid timat, såsom 1277, då Dollart bildades. Sanden kringgärdar hela Nordsjökusten, så att tillträde till hamnarna är omöjligt utan lots. Omkr. 45 km. från fastlandet, n. v. om Elbes mynning, ligger ön Helgoland. Tidvattnet stiger i Jade och vid Bremerhafen 3,5--4 m., vid Hamburg 1,8--2 m. Den i n., i Schleswig-Holstein, natursköna Östersjökusten har vikarna -- här kallade förde -- vid Hadersleben, längst i n., Apenrade, Flensburg, Schleswig -- Schlei kallad --, Eckenförde och Kiel samt, längst i s., den breda Lübeck- l. Neustadtbukten. Utanför ligga öarna Als i n. och Femern i s. ö., som i ö. begränsar den öppna Kielbukten. Längre åt ö. ligga Pommerska bukten, med Rügen i v. samt i s. Usedom och Wollin, hvilka i n. begränsa Stettiner haff, Danzigbukten, som, s. om halfön Hela, åt v. bildar Putziger wiek och i s. ö. genom Frische nehrung skiljes från Frisches haff, och Kurisches haff, genom Kurische nehrung skild från Östersjön. Bland de många fyrarna på denna kust märkas Kekenishöi på Als, Puttgarden på Femern, Arkona på Rügen samt Rixhöft och Hela vid Danzigbukten. ^{E. A--t.} Naturbeskaffenhet. Geologi. Med hänsyn till sin geologiska byggnad och därmed till sin fysiska beskaffenhet består T. af två helt olika områden, den nordtyska lågslätten, i stort sedt af enhetligt ursprung, och de mellan- och sydtyska bergstrakterna af ganska skiftande uppbyggnad. På nordtyska slätten bildas berggrunden hufvudsakligen af en mosaik af skollor af olika ålder, hvilka genom förkastningar, väsentligen i riktningen n. v.--s. ö., blifvit förskjutna i nivåförhållande mot hvarandra. Den fasta berggrunden går endast obetydligt i dagen; den täckes till största delen af lösa jordlager, hufvudsakligen bildade under istiden. Genom en serie förkastningar i samma riktning, som från Fennoskandias randzon öfver Skåne och Bornholm sträcker sig ned till berget Lysa Gora i sydliga Polen, afgränsas detta "saxoniska" mosaiklandskap från den baltisk-ryska plattan, där berggrunden utgöres af flackt liggande, orubbade sedimentära aflagringar. De mellan- och sydtyska bergen äro till största delen rester af den under slutet af den paleozoiska tiden uppresta variskiska bergskedjan (se d. o.); till en mindre del, i södra Bajern, höra de till Alpernas under tertiärperioden uppveckade bergskedjesystem. Harz är ett under slutet af kritperioden genom saxoniska, äfven hercyniska benämnda, veckningar och förkastningar upprest berg, som skjuter upp öfver den nordtyska lågslätten. Rhendalens lågslätt utgör en under äldre tertiärtid bildad grafsänka mellan Vogeserna och Schwarzwald. Den bajerska högslätten utgör en fortsättning mot n. af Alperna. Under de olika geologiska perioderna har T. undergått tämligen omfattande förändringar, och land och haf ha på