Tysk bezoar, farm. Se Bezoar. Tysk boxer, zool. Se Hunden, sp. 1315. Tysk-demokratiska partiet (ty. Die deutsche demokratische partei), bildadt efter den tyska revolutionen i nov. 1918 och i hufvudsak bestående af medlemmar af det gamla framstegsvänliga folkpartiet. Det har, med undantag för ett par månader efter Versaillesfredens afslutande, i förening med centerpartiet och majoritetssocialisterna bildat det regeringsblock, som stödt ministärerna Scheidemann och Bauer. ^L--ts. Tysk dogg, zool. Se Hunden, sp. 1314. Tysk ebenholts, bot. Se Idegran, sp. 350. Tysk-franska kriget 1870--71. Se Fransk-tyska kriget 1870--71. Tysk-frisinnade partiet (ty. Die deutschfreisinnige partei), ett parti inom tyska riksdagen, som bildades 1884, då återstoden af Fortschrittspartiet (se d. o.) förenade sig med den partigrupp ("secessionisterna"), som 1880 brutit sig ut ur det nationalliberala partiet. Det sprängdes 1893 i två nya partier: Tyska frisinnade folkpartiet och Frisinnade föreningen, hvilka emellertid ånyo förenades 1910 och tills. med "sydtyska folkpartiet" bildade Framstegsvänliga folkpartiet (ty. Fortschrittliche volkspartei). (^L--ts.) Tysk gran, bot., ett hos oss ofta brukligt namn på Araucaria excelsa, hvaraf plantor importeras från Tyskland. ^{G. L--m.} Tyskhärd, metall., härd, hvari den i Sverige intill början af 1850-talet mest brukliga järnfärskningsmetoden, tysksmidet, utfördes. Se Tysksmide. ^{F. S--e.} Tysk-katolicismen, ett rationalistiskt kyrkosamfund, som 1845 utträdde ur romersk-katolska kyrkan. Den tysk-katolska rörelsen hade samband med 1840-talets frihetsrörelser på det politiska och teologiska området. Inom den katolska kyrkan gick strömmen i allmänhet i ultramontanistisk riktning. Men tendenser åt motsatt håll förspordes äfven. Särskildt bemärkt gjorde sig Johannes Ronge (f. 1813, d. 1887), kaplan i Grottkau i Schlesien, sedermera en tid lärare i Laurahütte i Schlesien. På grund af sina artiklar mot Rom suspenderades han af domkapitlet i Breslau och drabbades af exkommunikation, när han 1844 uppträdde mot biskopen i Trier, som låtit utställa Jesu kjortel (se Trier). Ronge utvecklade liflig agitation, så mycket mer som likartade frihetsrörelser framträdde här och där. På ett möte i Leipzig 1845 sökte man förena alla element i en tysk-katolsk kyrka. Olika ståndpunkter gjordes där gällande. Somliga opponerade endast mot de påfliga maktsträfvandena, andra, såsom Ronge själf, intogo en avancerad teologisk och religiös ståndpunkt. Så hade Ronge i sin församling infört ett moderniseradt apostolicum. De närmaste åren firade Ronge, som var en lidelsefull agitator, stora triumfer. Tysk-katolska församlingar bildades, hvilkas medlemsantal 1846 uppgick till omkr. 60,000. Liberala universitetsmän och politiker intresserade sig för rörelsen och uppmuntrade den. Preussiska regeringen bland andra ställde sig tolerant till en början, men skarpa mothugg kommo från de bajerska och österrikiska regeringarna. Mest ödesdigert verkade emellertid splittringen inom de egna leden och den ringa religiösa intensiteten. Redan 1847 började tysk-katolicismen gå tillbaka, och denna tillbakagång kunde icke hejdas genom de lättnader i yttre hänseende, som blefvo en följd af revolutionsåret 1848. Ultramontanismen gick segerrikt fram. Ronge själf, som deltagit i den demokratiska rörelsen och varit medlem af "vorparlamentet" 1848, måste på grund af ett öppet bref till konung Fredrik Vilhelm IV af Preussen vistas utom Tysklands gränser 1849--61. Han dog glömd. Vid hans död fanns det icke mycket kvar af den tysk-katolska kyrkan. Sedan 1859 förenade man sig nästan öfverallt med de rationalistiska fria församlingarna, som uppstått gjenom separation från den evangeliska kyrkan. I dessa äro således våra dagars tyskkatoliker att finna. Blott i Sachsen finnas tyskkatoliker med bibehållet namn och själfständig organisation. Deras antal beräknades 1909 till ungefär 2,000. ^{E. M. R.} Tysk-katolska rörelsen. Se Tysk-katolicismen. Tysk-konservativa partiet (ty. Die deutsche konservative partei), bildades 1876 och afsåg att samla de konservativa elementen i Tyska riket till gemensamt arbete på att enligt stiftelseuppropet af 12 juli 1876 i nationell mening stärka och utbygga den vunna enheten på riksförfattningens grund. Partiet, som framför allt i Preussen såsom företrädare för de storagrariska intressena ända till kejsardömets sista dagar kom att ha den ledande rollen, sträfvade efter att på grundvalen af kristlig lifsåskådning bedrifva nationell politik, gynna jordbruk, industri och kolonialpolitik samt motarbeta socialdemokrati och anarkism. Inom riksdagen sjönk dess inflytande i samma mån, som socialdemokraternas steg. Sedan det genom sin utmanande hållning mot mellanpartierna omöjliggjort en borgerlig samling mot socialisterna, sprängt Bülows nationella block 1909 och lidit en kännbar valmotgång vid det sista riksdagsvalet under kejsartiden 1912, blef dess ställning ytterligare undergräfd under Världskriget, då dess politik alltför nära sammanföll med det annexionistiska och starkt imperialistiska alltyska partiets. Det trängdes efter den nya, af centern, framstegspartiet och socialdemokraterna bestående riksdagsmajoritetens konstituerande och fredsresolutionen af 19 juli 1917 alltmer i bakgrunden och sökte förgäfves motarbeta den öfverhandtagande inre upplösningen. Efter revolutionen 1918 upplöstes partiet, men fortsätter under den nya regimen sin verksamhet inom det s. k. tysk-nationella folkpartiet. ^L--ts. Tyskland<footnote>Artikeln är en redogörelse för Tyskland 1914 före Världskrigets utbrott. I afd. Historia framföres dock skildringen till början af 1920. En artikel om det genom 1918 års revolution och fredsslutet i Versailles 28 juni 1919 ombildade T. skall ingå i Suppl.</footnote>, ty. Deutschland, Tyska riket, ty. Deutsches reich, förbundsstat i Mellan-Europa, hvaraf det omfattade större delen, sträckte sig mellan 5° 52' 4" (byn Isenbruch i reg.-omr. Aachen) och 22° 53' 26" ö. lgd (byn Schilleningken i prov. Ostpreussen) samt 47° 16' (Algaualperna) och 55° 53' 46" n. br. (byn Nimmersatt, n. om Memel). Afståndet från Tilsit till Metz är 1,305 och från Hadersleben till Kempten, vid