Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bästa produktionsorter och i n., Westfalen, T:s
största stenkolsbäcken. Nordöst därom märkes det
isolerade Vogelsberg, med Taufstein (770
m.), genom Fuldas dal i ö. skild från Rhön, med
Wasserkuppe (950 m.), som genom Werra i ö.
skiljes från det skogklädda Thüringerwald,
af hvars toppar märkas Inselsberg (914 m.),
Grosser Beerberg (983 m.) och Schneekopf (978 m.).
Norr därom begränsas högslätten i n. af det malmrika
isolerade Harz, med Brocken l. Blocksberg (1,142
m.). Väster om Harz ligga de s. k. Wesergebirge,
ur hvilka Weser ofvanför Minden bryter fram genom
Porta westphalica. Mellan Weser i ö. och Ems
i v. sträcker sig den smala Teutoburgerwald,
som kulminerar i Völmerstod (468 m.), Lippes källa. I
ö. sammanhänger Thüringerwald genom Frankenwalds
platå med Fichtelgebirge. Denna grupp af berg,
upptagande hvad som etnologiskt kan kallas
T:s hjärta, bildar en hydrografisk medelpunkt,
från hvilken Naab flyter åt s. till Donau, Main åt
v. till Rhen, Saale åt n. och Eger åt ö. till Elbe.
I n. ö. sammanhänger Fichtelgebirge med
Erzgebirge, på gränsen mot Böhmen, af hvars sidor
den södra är brant, men den norra sakta sluttar
mot Leipzigs slätter. Detta tätt befolkade berg,
där en blomstrande industri växt upp, fortsättes
i ö. af Sachsiska Schweiz, en för sina pittoreska
konturer bekant sandstensplatå, där bl. a. Elbes djupa
ravin är märklig, och af de låga Lausitzbergen.
Öster därom, mellan Schlesien och Böhmen, ligga
grupperna Isergebirge, med toppen Hinterberg
(1,126 m.), och Riesengebirge, med Schneekoppe
(1,603 m.), mellersta T :s högsta berg. Längre
åt ö. äro bergen grupperade kring Glatzdalen,
hvarifrån Neisse rinner österut till Oder.
Denna dal begränsas i ö. af de s. k. Sudeterna,
hvilka i Altvaterbergen kulminera med toppen Altvater
(1,490 m.). – Norr om dessa bergskedjor utbreder
sig den föga omväxlande nordtyska slätten, afbruten
af en rad låga med dem parallella åsar, till hvilka
bl. a. hör det vidsträckta stenkolsbäckenet
i sydöstra Schlesien. Norr om mellersta Elbe
sträcker sig landryggen Fläming, med högsta punkten
Hagelsberg (201 m.) i n. v., fortsatt åt n. v.
af den 80–120 m. höga Lüneburgheden, mellan Elbe
och Aller. Längst i n. går rundt Östersjön, men
utan att nå kusten, en på småsjöar rik platå, den
s. k. baltiska platån, genom Oder och Weichsel skuren
i tre delar, af hvilka den östligaste, den s.
k. preussiska sjöplatån, innesluter Spirdingsjön
och Mauersjön, de största af de s. k.
Masuriska sjöarna, den mellersta, Pommerska
sjöplatån, mellan Weichsel och Oder, v. om Danzig
i Turmberg (331 m.) når sitt kulmen och
den västligaste, Mecklenburgska sjöplatån, som går
från s. ö. till n. v., innesluter T:s största insjö,
Müritzsjön, som genom Elde afflyter till Elbe.
De vackra skogbevuxna höjderna omkring vikarna på
Holsteins och Schleswigs östkust kunna anses som
en fortsättning af baltiska sjöplatån. De lägsta
delarna af nordtyska slätten, utom hafskusten, äro
de centrala områdena mellan 52° och 53° n. br., där
Weichsel, Netze, Warthe, Oder, Spree och Havel
bilda stora, sumpiga lågland (brüche), hvilka dock
sedan mer än hundra år tillbaka betydligt reducerats
genom anläggning af kanaler och genom odling –
förbättringar, som till stor del härröra från Fredrik
II. Spreewald, s. ö. om Berlin, där Spree delar sig
i ett oräkneligt antal grenar, som omsluta skogiga
öar, är en af T:s egendomligaste trakter. Väster om
Berlin vidgar sig Havel till de s. k. Havelsjöarna,
hvilka ge Potsdams omgifningar deras förnämsta
behag. Odlingen af jorden på den nordtyska slätten,
i allmänhet föga bördig, kräfver nästan öfverallt
strängt och ihärdigt arbete. I stora trakter däraf,
särskildt de västligare, Oldenburg och Ostfriesland,
bildar torfupptagning ur de där vidsträckta mossarna
befolkningens förnämsta sysselsättning. Slätten
innehåller äfven trakter af stor bördighet, såsom
vid mellersta Elbe samt marsklanden på Holsteins
västra och Hannovers östra kust, i Oldenburg och
Ostfriesland.
Floder. Af T:s 150 floder bilda 9 oberoende
flodsystem: Memel, Pregel, Weichsel, Oder, Elbe,
Weser, Ems, Rhen och Donau, och af dem höra Weser
och Ems ensamma helt till T. samt Oder till allra
största delen. De fyra första gå till Östersjön,
de öfriga till Nordsjön utom Donau, som går till
Svarta hafvet. Till Östersjön gå äfven kustfloderna
Passarge, Stolpe, Persante, Peene, Recknitz,
Warnow och Trave samt till Nordsjön Eider. Af den
på tysk mark upprinnande Donaus lopp hör endast
1/5 (570 km., däraf 356 km. segelbara, med ett
flodområde af 56,100 kvkm.) till T. Af dess bifloder
fr. h. inom T. äro Lech, Isar och Inn segelbara samt
fr. v. Altmühl. Rhen, hvars källor och mynning ligga
utanför T., tillhör detta med 721 km. af sitt lopp,
efter att ha bildat gräns mot Schweiz mellan Konstanz
och Basel, från det sistnämnda till Emmerich, nära
Nederländerna. Af dess bifloder inom T. äro Neckar,
Main, Lahn, Ruhr och Lippe fr. h. samt Ill och Mosel
fr. v. segelbara större eller mindre sträckor af
sitt nedre lopp. Till Maas i Nederländerna flyta från
T. högerbifloderna Roer och Niers. I Dollart utmynnar
Ems, hvars flodområde i T. är 12,450 kvkm. och som
är segelbar 241 km. från Greven. Fulda, segelbar 104
km. från Mecklar, och Werra, segelbar 58,5 km. från
Wanfried, bilda den 451 km. långa Weser, som upptar
den segelbara Aller fr. h. och Hunte fr. v. Stora
ångare kunna ej gå upp ens till Bremen, hvarför denna
stora handelsstad har sin uthamn vid Bremerhafen,
Elbe, som vid Herrnskretschen träder in i Sachsen
från Böhmen, har inom T. en längd af 742 km. och ett
flodområde af omkr. 96,300 kvkm. Från h. mottager
den Schwarze Elster, Havel, med Spree, Elde och
Stör, fr. v. Mulde, Saale, Jeetze och Ilmenau,
alla till en del segelbara. Oder, som faller ut
i det till Stettiner haff hörande Papenwasser,
blir segelbar vid Ratibor, kort efter sitt inträde
på tyskt område. Dess inom detta segelbara längd är
741 km. och flodområdet 109,830 kvkm. Dess största
bifloder äro Bartsch, Obra (som med en arm förenar
sig med Warthe), Warthe och Ihna fr. h. samt de båda
Neisse fr. v. Af Weichsel tillhör endast nedre loppet
(239 km.) T., med ett flodområde af 34,300 kvkm. Från
h. upptar den Drewenz, från v. Brahe. Pregel, som
faller ut i Frisches haff, med Deime i Kurisches haff,
har en längd af 125 km. och ett flodområde af 19,230
kvkm. Den är segelbar från Insterburg, och äfven
dess biflod Alle är trafikabel. Memel l. Njemen är
segelbar under hela sitt lopp i T. (112 km.), från
ryska gränsen till Kurisches haff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
