bästa produktionsorter och i n., Westfalen, T:s största stenkolsbäcken. Nordöst därom märkes det isolerade Vogelsberg, med Taufstein (770 m.), genom Fuldas dal i ö. skild från Rhön, med Wasserkuppe (950 m.), som genom Werra i ö. skiljes från det skogklädda Thüringerwald, af hvars toppar märkas Inselsberg (914 m.), Grosser Beerberg (983 m.) och Schneekopf (978 m.). Norr därom begränsas högslätten i n. af det malmrika isolerade Harz, med Brocken l. Blocksberg (1,142 m.). Väster om Harz ligga de s. k. Wesergebirge, ur hvilka Weser ofvanför Minden bryter fram genom Porta westphalica. Mellan Weser i ö. och Ems i v. sträcker sig den smala Teutoburgerwald, som kulminerar i Völmerstod (468 m.), Lippes källa. I ö. sammanhänger Thüringerwald genom Frankenwalds platå med Fichtelgebirge. Denna grupp af berg, upptagande hvad som etnologiskt kan kallas T:s hjärta, bildar en hydrografisk medelpunkt, från hvilken Naab flyter åt s. till Donau, Main åt v. till Rhen, Saale åt n. och Eger åt ö. till Elbe. I n. ö. sammanhänger Fichtelgebirge med Erzgebirge, på gränsen mot Böhmen, af hvars sidor den södra är brant, men den norra sakta sluttar mot Leipzigs slätter. Detta tätt befolkade berg, där en blomstrande industri växt upp, fortsättes i ö. af Sachsiska Schweiz, en för sina pittoreska konturer bekant sandstensplatå, där bl. a. Elbes djupa ravin är märklig, och af de låga Lausitzbergen. Öster därom, mellan Schlesien och Böhmen, ligga grupperna Isergebirge, med toppen Hinterberg (1,126 m.), och Riesengebirge, med Schneekoppe (1,603 m.), mellersta T :s högsta berg. Längre åt ö. äro bergen grupperade kring Glatzdalen, hvarifrån Neisse rinner österut till Oder. Denna dal begränsas i ö. af de s. k. Sudeterna, hvilka i Altvaterbergen kulminera med toppen Altvater (1,490 m.). -- Norr om dessa bergskedjor utbreder sig den föga omväxlande nordtyska slätten, afbruten af en rad låga med dem parallella åsar, till hvilka bl. a. hör det vidsträckta stenkolsbäckenet i sydöstra Schlesien. Norr om mellersta Elbe sträcker sig landryggen Fläming, med högsta punkten Hagelsberg (201 m.) i n. v., fortsatt åt n. v. af den 80--120 m. höga Lüneburgheden, mellan Elbe och Aller. Längst i n. går rundt Östersjön, men utan att nå kusten, en på småsjöar rik platå, den s. k. baltiska platån, genom Oder och Weichsel skuren i tre delar, af hvilka den östligaste, den s. k. preussiska sjöplatån, innesluter Spirdingsjön och Mauersjön, de största af de s. k. Masuriska sjöarna, den mellersta, Pommerska sjöplatån, mellan Weichsel och Oder, v. om Danzig i Turmberg (331 m.) når sitt kulmen och den västligaste, Mecklenburgska sjöplatån, som går från s. ö. till n. v., innesluter T:s största insjö, Müritzsjön, som genom Elde afflyter till Elbe. De vackra skogbevuxna höjderna omkring vikarna på Holsteins och Schleswigs östkust kunna anses som en fortsättning af baltiska sjöplatån. De lägsta delarna af nordtyska slätten, utom hafskusten, äro de centrala områdena mellan 52° och 53° n. br., där Weichsel, Netze, Warthe, Oder, Spree och Havel bilda stora, sumpiga lågland (brüche), hvilka dock sedan mer än hundra år tillbaka betydligt reducerats genom anläggning af kanaler och genom odling -- förbättringar, som till stor del härröra från Fredrik II. Spreewald, s. ö. om Berlin, där Spree delar sig i ett oräkneligt antal grenar, som omsluta skogiga öar, är en af T:s egendomligaste trakter. Väster om Berlin vidgar sig Havel till de s. k. Havelsjöarna, hvilka ge Potsdams omgifningar deras förnämsta behag. Odlingen af jorden på den nordtyska slätten, i allmänhet föga bördig, kräfver nästan öfverallt strängt och ihärdigt arbete. I stora trakter däraf, särskildt de västligare, Oldenburg och Ostfriesland, bildar torfupptagning ur de där vidsträckta mossarna befolkningens förnämsta sysselsättning. Slätten innehåller äfven trakter af stor bördighet, såsom vid mellersta Elbe samt marsklanden på Holsteins västra och Hannovers östra kust, i Oldenburg och Ostfriesland. Floder. Af T:s 150 floder bilda 9 oberoende flodsystem: Memel, Pregel, Weichsel, Oder, Elbe, Weser, Ems, Rhen och Donau, och af dem höra Weser och Ems ensamma helt till T. samt Oder till allra största delen. De fyra första gå till Östersjön, de öfriga till Nordsjön utom Donau, som går till Svarta hafvet. Till Östersjön gå äfven kustfloderna Passarge, Stolpe, Persante, Peene, Recknitz, Warnow och Trave samt till Nordsjön Eider. Af den på tysk mark upprinnande Donaus lopp hör endast 1/5 (570 km., däraf 356 km. segelbara, med ett flodområde af 56,100 kvkm.) till T. Af dess bifloder fr. h. inom T. äro Lech, Isar och Inn segelbara samt fr. v. Altmühl. Rhen, hvars källor och mynning ligga utanför T., tillhör detta med 721 km. af sitt lopp, efter att ha bildat gräns mot Schweiz mellan Konstanz och Basel, från det sistnämnda till Emmerich, nära Nederländerna. Af dess bifloder inom T. äro Neckar, Main, Lahn, Ruhr och Lippe fr. h. samt Ill och Mosel fr. v. segelbara större eller mindre sträckor af sitt nedre lopp. Till Maas i Nederländerna flyta från T. högerbifloderna Roer och Niers. I Dollart utmynnar Ems, hvars flodområde i T. är 12,450 kvkm. och som är segelbar 241 km. från Greven. Fulda, segelbar 104 km. från Mecklar, och Werra, segelbar 58,5 km. från Wanfried, bilda den 451 km. långa Weser, som upptar den segelbara Aller fr. h. och Hunte fr. v. Stora ångare kunna ej gå upp ens till Bremen, hvarför denna stora handelsstad har sin uthamn vid Bremerhafen, Elbe, som vid Herrnskretschen träder in i Sachsen från Böhmen, har inom T. en längd af 742 km. och ett flodområde af omkr. 96,300 kvkm. Från h. mottager den Schwarze Elster, Havel, med Spree, Elde och Stör, fr. v. Mulde, Saale, Jeetze och Ilmenau, alla till en del segelbara. Oder, som faller ut i det till Stettiner haff hörande Papenwasser, blir segelbar vid Ratibor, kort efter sitt inträde på tyskt område. Dess inom detta segelbara längd är 741 km. och flodområdet 109,830 kvkm. Dess största bifloder äro Bartsch, Obra (som med en arm förenar sig med Warthe), Warthe och Ihna fr. h. samt de båda Neisse fr. v. Af Weichsel tillhör endast nedre loppet (239 km.) T., med ett flodområde af 34,300 kvkm. Från h. upptar den Drewenz, från v. Brahe. Pregel, som faller ut i Frisches haff, med Deime i Kurisches haff, har en längd af 125 km. och ett flodområde af 19,230 kvkm. Den är segelbar från Insterburg, och äfven dess biflod Alle är trafikabel. Memel l. Njemen är segelbar under hela sitt lopp i T. (112 km.), från ryska gränsen till Kurisches haff.