Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 631-632 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industrier äro också spetstillverkning, särskildt i
Zwickau och Chemnitz, snörmakeri, där Barmen står
främst, och sidentillverkning, i Rhenprovinsen,
i Freiburg och i Elsass. Pappersindustrien är
högt utvecklad. Särskildt märkas tillverkning af
papperstapeter (Rhenprovinsen, Hessen, Berlin
och Hamburg), takpapp, arbeten af papier maché
och bokbinderialster. Läderfabrikationen är mest
betydande i Rhenprovinsen och södra T. Berömda för
sina lädervaror äro särskildt Mainz och Worms samt
för lädergalanteriartiklar Berlin, Erlangen, München,
Magdeburg m. fl. städer.

Handel och samfärdsel. T:s utrikeshandel
(specialhandel, guld och silfver oberäknadt)
uppskattades 1913 till ett värde af 10,770,3
mill. mark för införda och 10,096,5 mill. mark för
utförda varor. Handelsomsättningen med utlandet
fördelade sig efter varornas art sålunda:

	Införsel mill. mark	Utförsel mill. mark
Råämnen	5,003,5	1,518,0
Halffabrikat	1,238,8	1,139,4
Helfabrikat	1,478,8	6,395,8
Närings- och njutningsmedel	2,759,5	1,035,9
Lefvande djur	289,1	7,4
Guld och silfver	436,4	101,4

T:s sedan 1879 protektionistiska handelspolitik var
till Världskrigets utbrott reglerad genom den 1906
ikraftträdda tulltariffen af 1902 med på grund af
handelsfördrag med främmande nationer däri betingade
modifikationer. De viktigaste handelsartiklarna för
införseln och utförseln 1911 i mill. mk framgår af
följande öfversikt.

Varugrupper	Införsel	Utförsel
Produkter af jordbruk och skogshandtering	6,542	1,424
Mineral och fossila råämnen	900	640
Kemiska och farmaceutiska produkter	346	756
Spånadsämnen och spånadsvaror	790	1,411
Läder och läderarbeten	160	426
Papper och arbeten däraf	29	228
Böcker och taflor	46	98
Glas och glasvaror	20	108
Oädla metaller och arbeten däraf	517	1,438
Maskiner och fartyg	113	913
Skjutvapen, ur och leksaker	35	203
Total	9,706	8,106

Sjöfart. T:s handelsflotta – häri inräknade
endast ång- och motorfartyg om öfver 100
bruttoton och segelfartyg om öfver 50 nettoton –
bestod 1916 af 1,491 ång- och motorfartyg om 3,6
mill. bruttoregisterton och 1,103 segelfartyg om
365,000 nettoreg. ton och var med afseende på såväl
antal som storlek den tredje i världen, öfverträffad
endast af Storbritanniens och Förenta staternas. Till
hamnarna ankommo 114,407 fartyg om 32,5 mill. reg. ton
(1912), hvaraf 75,079 ångfartyg om 29 mill. ton. Af
dessa kommo 45,365 om 16 mill. ton från utomtyska
hamnar i Europa och 3,141 om 9 mill. ton från
utomeuropeiska hamnar. Den största trafiken egde rum
med Storbritannien (8,001 fartyg om 5,8 mill. ton). I
andra rummet kommo Förenta staterna (868 fartyg om
3,6 mill. ton) och i tredje Sverige (8,139 fartyg om
2,5 mill. ton, enligt tysk

statistik). Af de ankomna fartygen voro 87,943 om
19,4 mill. ton tyska och 26,464 om 13,1 mill. ton
främmande. T:s största sjöhamn är Hamburg
(15,774 ankomna fartyg om 13,6 mill. ton 1912);
närmast i ordningen följa Bremerhafen, Bremen,
Stettin, Rostock, Kuxhafen, Emden, Sassnitz
och Neufahrwasser, i hvilka alla det ankomna
tonnagetalet s. å. öfversteg 1 mill. Med afseende
på fartygsbeståndet är Hamburg T:s ojämförligt
viktigaste hamn. Hemmahörande där voro 416 segelf. om
240,887, 127 läktare och pråmfartyg om 40,223 och
771 ångf. om 2,5 mill. bruttoregisterton (1913).
Närmast i ordningen med afseende på tonnagets storlek
kommo s. å. Bremen, Stettin, Flensburg, Lübeck och
Bremerhafen. Handelsflottans besättning utgjorde
s. å. 77,746 personer. T:s insjöflotta bestod
1912 af 29,533 fartyg om 7,4 mill. metriska tons
lastdryghet, hvaraf 25,042 om 7,1 mill. metriska
ton segelfartyg och pråmar. Af insjöflottan kommo
14,521 fartyg om 4,66 mill. metriska ton
på Preussen. Fraktfarten inom landet belöpte sig
s. å. till omkr. 53,5 mill. ton, de sjöledes befordrade varorna
till utlandet till 17,6 och från utlandet till
22,4 mill. ton. De för sjöhandeln viktigaste
platserna äro Königsberg och Danzig i ö., Kosel
och Breslau, vid Oder, Spandau, vid Havel, Berlin
och Charlottenburg, vid Spree, Dresden, Riesa,
Hamburg och Harburg, vid Elbe, Bremen, vid Weser,
Dortmund och Emden, vid Ems, Strassburg,
Karlsruhe, Mannheim, Ludwigshafen,
Gustavsburg, Mainz, Köln, Düsseldorf, Rheinhausen,
Duisburg, som med afseende på godstrafik är
T:s största hamn, Alsum, Walsum och Frankfurt
am Main, vid Rhens flodområde, samt Regensburg,
vid Donau. – T. har några af världens största
skeppsrederier, bland dem Hamburg–Amerika-linie
(1911: 396 fartyg om 1,023,315 bruttoton), som
1914 egde världens då största fartyg ("Vaterland",
54,282 ton), och Norddeutscher Lloyd i Bremen (425
fartyg om 755,660 ton s. å.).

Järnvägarnas längd vid 1914 års slut var 63,967
km. (hvaraf 61,749 km. normalspåriga), 0,94 km. på
1,000 inv. och 118,3 km. på 1,000 kvkm. Med
afseende på deras absoluta längd öfverträffas
T. endast af Förenta staterna, med afseende på
längd per 1,000 kvkm. endast af Belgien, Schweiz
samt Storbritannien och Irland, men med afseende
på längd per 1,000 inv. kom T. först i tionde
rummet. Anläggningskostnaderna för de normalspåriga
järnvägarna uppgingo 1913 till 18,457 mill. mark, 0,3
mill. per km. Antalet lokomotiv utgjorde 28,788 vid de
normalspåriga och 528 vid de smalspåriga järnvägarna,
antalet personvagnar resp. 62,649 och 1,422 samt
antalet godsvagnar 627,403 och 11,379. Med undantag
af några lokal- och industribanor ha T:s tillika
med Österrike-Ungerns, Nederländernas, Luxemburgs,
Rumäniens samt några belgiska, ryska och bosniska
järnvägar en gemensam medelpunkt i den 1846 bildade
Föreningen af tyska järnvägsförvaltningarna (Verein
deutscher eisenbahnverwaltungen).

Post och telegraf. Förvaltningen af T:s post- och
telegrafväsen omfattade hela T. med undantag af
Bajern och Württemberg, hvilka hade själfständig
förvaltning. T. förenades med Österrikisk-ungerska
monarkien genom postfördraget af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>