industrier äro också spetstillverkning, särskildt i Zwickau och Chemnitz, snörmakeri, där Barmen står främst, och sidentillverkning, i Rhenprovinsen, i Freiburg och i Elsass. Pappersindustrien är högt utvecklad. Särskildt märkas tillverkning af papperstapeter (Rhenprovinsen, Hessen, Berlin och Hamburg), takpapp, arbeten af papier maché och bokbinderialster. Läderfabrikationen är mest betydande i Rhenprovinsen och södra T. Berömda för sina lädervaror äro särskildt Mainz och Worms samt för lädergalanteriartiklar Berlin, Erlangen, München, Magdeburg m. fl. städer. Handel och samfärdsel. T:s utrikeshandel (specialhandel, guld och silfver oberäknadt) uppskattades 1913 till ett värde af 10,770,3 mill. mark för införda och 10,096,5 mill. mark för utförda varor. Handelsomsättningen med utlandet fördelade sig efter varornas art sålunda: <table> <td> <td c>Införsel mill. mark<td c>Utförsel mill. mark <td>Råämnen <td r>5,003,5<td r>1,518,0 <td>Halffabrikat <td r>1,238,8<td r>1,139,4 <td>Helfabrikat <td r>1,478,8<td r>6,395,8 <td>Närings- och njutningsmedel<td r>2,759,5<td r>1,035,9 <td>Lefvande djur <td r> 289,1<td r> 7,4 <td>Guld och silfver <td r> 436,4<td r> 101,4 </table> T:s sedan 1879 protektionistiska handelspolitik var till Världskrigets utbrott reglerad genom den 1906 ikraftträdda tulltariffen af 1902 med på grund af handelsfördrag med främmande nationer däri betingade modifikationer. De viktigaste handelsartiklarna för införseln och utförseln 1911 i mill. mk framgår af följande öfversikt. <table> <td c>Varugrupper<td c>Införsel<td c>Utförsel <td>Produkter af jordbruk och skogshandtering<td r>6,542<td r>1,424 <td>Mineral och fossila råämnen <td r> 900<td r> 640 <td>Kemiska och farmaceutiska produkter <td r> 346<td r> 756 <td>Spånadsämnen och spånadsvaror <td r> 790<td r>1,411 <td>Läder och läderarbeten <td r> 160<td r> 426 <td>Papper och arbeten däraf <td r> 29<td r> 228 <td>Böcker och taflor <td r> 46<td r> 98 <td>Glas och glasvaror <td r> 20<td r> 108 <td>Oädla metaller och arbeten däraf <td r> 517<td r>1,438 <td>Maskiner och fartyg <td r> 113<td r> 913 <td>Skjutvapen, ur och leksaker <td r> 35<td r> 203 <td r>Total <td r>9,706<td r>8,106 </table> Sjöfart. T:s handelsflotta -- häri inräknade endast ång- och motorfartyg om öfver 100 bruttoton och segelfartyg om öfver 50 nettoton -- bestod 1916 af 1,491 ång- och motorfartyg om 3,6 mill. bruttoregisterton och 1,103 segelfartyg om 365,000 nettoreg. ton och var med afseende på såväl antal som storlek den tredje i världen, öfverträffad endast af Storbritanniens och Förenta staternas. Till hamnarna ankommo 114,407 fartyg om 32,5 mill. reg. ton (1912), hvaraf 75,079 ångfartyg om 29 mill. ton. Af dessa kommo 45,365 om 16 mill. ton från utomtyska hamnar i Europa och 3,141 om 9 mill. ton från utomeuropeiska hamnar. Den största trafiken egde rum med Storbritannien (8,001 fartyg om 5,8 mill. ton). I andra rummet kommo Förenta staterna (868 fartyg om 3,6 mill. ton) och i tredje Sverige (8,139 fartyg om 2,5 mill. ton, enligt tysk statistik). Af de ankomna fartygen voro 87,943 om 19,4 mill. ton tyska och 26,464 om 13,1 mill. ton främmande. T:s största sjöhamn är Hamburg (15,774 ankomna fartyg om 13,6 mill. ton 1912); närmast i ordningen följa Bremerhafen, Bremen, Stettin, Rostock, Kuxhafen, Emden, Sassnitz och Neufahrwasser, i hvilka alla det ankomna tonnagetalet s. å. öfversteg 1 mill. Med afseende på fartygsbeståndet är Hamburg T:s ojämförligt viktigaste hamn. Hemmahörande där voro 416 segelf. om 240,887, 127 läktare och pråmfartyg om 40,223 och 771 ångf. om 2,5 mill. bruttoregisterton (1913). Närmast i ordningen med afseende på tonnagets storlek kommo s. å. Bremen, Stettin, Flensburg, Lübeck och Bremerhafen. Handelsflottans besättning utgjorde s. å. 77,746 personer. T:s insjöflotta bestod 1912 af 29,533 fartyg om 7,4 mill. metriska tons lastdryghet, hvaraf 25,042 om 7,1 mill. metriska ton segelfartyg och pråmar. Af insjöflottan kommo 14,521 fartyg om 4,66 mill. metriska ton på Preussen. Fraktfarten inom landet belöpte sig s. å. till omkr. 53,5 mill. ton, de sjöledes befordrade varorna till utlandet till 17,6 och från utlandet till 22,4 mill. ton. De för sjöhandeln viktigaste platserna äro Königsberg och Danzig i ö., Kosel och Breslau, vid Oder, Spandau, vid Havel, Berlin och Charlottenburg, vid Spree, Dresden, Riesa, Hamburg och Harburg, vid Elbe, Bremen, vid Weser, Dortmund och Emden, vid Ems, Strassburg, Karlsruhe, Mannheim, Ludwigshafen, Gustavsburg, Mainz, Köln, Düsseldorf, Rheinhausen, Duisburg, som med afseende på godstrafik är T:s största hamn, Alsum, Walsum och Frankfurt am Main, vid Rhens flodområde, samt Regensburg, vid Donau. -- T. har några af världens största skeppsrederier, bland dem Hamburg--Amerika-linie (1911: 396 fartyg om 1,023,315 bruttoton), som 1914 egde världens då största fartyg ("Vaterland", 54,282 ton), och Norddeutscher Lloyd i Bremen (425 fartyg om 755,660 ton s. å.). Järnvägarnas längd vid 1914 års slut var 63,967 km. (hvaraf 61,749 km. normalspåriga), 0,94 km. på 1,000 inv. och 118,3 km. på 1,000 kvkm. Med afseende på deras absoluta längd öfverträffas T. endast af Förenta staterna, med afseende på längd per 1,000 kvkm. endast af Belgien, Schweiz samt Storbritannien och Irland, men med afseende på längd per 1,000 inv. kom T. först i tionde rummet. Anläggningskostnaderna för de normalspåriga järnvägarna uppgingo 1913 till 18,457 mill. mark, 0,3 mill. per km. Antalet lokomotiv utgjorde 28,788 vid de normalspåriga och 528 vid de smalspåriga järnvägarna, antalet personvagnar resp. 62,649 och 1,422 samt antalet godsvagnar 627,403 och 11,379. Med undantag af några lokal- och industribanor ha T:s tillika med Österrike-Ungerns, Nederländernas, Luxemburgs, Rumäniens samt några belgiska, ryska och bosniska järnvägar en gemensam medelpunkt i den 1846 bildade Föreningen af tyska järnvägsförvaltningarna (Verein deutscher eisenbahnverwaltungen). Post och telegraf. Förvaltningen af T:s post- och telegrafväsen omfattade hela T. med undantag af Bajern och Württemberg, hvilka hade själfständig förvaltning. T. förenades med Österrikisk-ungerska monarkien genom postfördraget af