7 maj 1872 och telegraf öfverenskommelsen 5 okt. 1871. Statstelegrafnätets ledningar, i hvilka sedan 1908 äfven telefonlinjerna inräknas, hade 1912 en längd af 1,991,500 km. (däraf 174,700 km. i Bajern och 69,000 km. i Württemberg). Antalet byråer var 48,167, hvaraf 8,538 i Bajern och 2,260 i Württemberg. Antalet postanstalter s. å. var 41,192, däraf 5,308 i Bajern och 1,194 i Württemberg. Postens och telegrafens inkomster 1912 voro 901,1 mill. mk (däraf 77,9 mill. i Bajern och 30,4 mill. i Württemberg), utgifterna 783 mill. mk (däraf 62 mill. i Bajern och 21,8 mill. i Württemberg). Mynt, mått och vikt. Enligt lagen ang. prägling af riksguldmynt 4 dec. 1871 och myntlagen 9 juni 1873, hvilken senare trädde i kraft 1 jan. 1876, är myntenheten 1 mark à 100 pfennige. Markmynten präglas af guld och silfver (se vidare Mark), pfennigemynten af en legering, bestående af 95 dlr koppar, 4 dlr tenn och 1 d. zink. På 1 kg. gå 500 1-pfennige- och 300 2-pfennigestycken. Banksedlar utges i valörer om 5, 20, 50, 100, 500 och 1,000 mk. -- Genom lagen af 17 aug. 1868 för Nordtyska förbundet, hvilken 1 jan. 1872 blef gällande för Tyska riket, infördes metersystemet, hvilket till 1884 hade särskilda namn för några enheter och enskilda afvikelser i indelningen. Så kallades metern stab, centimetern neuzoll, millimetern strich, litern kanne (= 2 schoppen), hektolitern fass, 50 liter scheffel. Två pfund (zollpfund) utgjorde 1 kg.; 100 pfund kallades 1 centner, 100 kg. 1 doppeltcentner o. s. v. Befolkningsförhållanden. T. hade 1 dec. 1910 64,925,993 inv. 1816 beräknas folkmängden på samma område ha varit 24,833,000 och 1864 39,392,000 pers. Den årliga tillväxten 1816--64 var i medeltal 0,96 proc., 1864--1910 1,09 proc. och 1816--1910 i medeltal 1,02 proc. Den absoluta folkökningen 1871--1910 var 58,1 proc. och 1905--10 7,1 proc. 1910 var folkmängden på 1 kvkm. i medeltal 120, men folkmängdstätheten var mycket olika, lägst i Mecklenburg-Strelitz (36,3), högst i konungariket Sachsen (320,6). I allmänhet visar det sig, att befolkningen är glesast i det södra höglands- och det norra låglandsbältet, tätast i de mellersta bergstrakterna, samt att den tränger sig tätast tillsammans vid foten och i de nedre dalarna af mellanbergen eller i de bördiga dallandskapen med gammal odling, såsom i mellersta Rhendalen, från Basel till Mainz. Af hela befolkningen bodde 25,954,587 (omkr. 40 proc.) i landskommuner (d. v. s. kommuner med mindre än 2,000 inv.) och 38,971,406 i stadskommuner med 2,000 inv. eller mer. 48 städer hade 100,000 inv. eller däröfver (1910), bland dem Berlin 2,071,257, Hamburg 931,035 samt Breslau, Köln, Dresden, Leipzig och München, som alla hade mer än 1/2 mill. inv. -- 1910 funnos 1,026 kvinnor mot 1,000 män (1885, då öfverskottet af kvinnor var högst, räknades 1,043 kvinnor mot 1,000 män). I några områden var dock mankönet numeriskt öfvervägande; så var fallet i Schleswig-Holstein, Hannover, Westfalen, Rhenprovinsen, Mecklenburg-Strelitz, Oldenburg och Elsass-Lothringen. Ogifta voro af män 60,9, af kvinnor 56,6, gifta af män 36,2, af kvinnor 35,4, änklingar och änkor 5,3 procent. På 1,000 inv. af medelfolkmängden kommo 1906--10 årligen 7,94 ingångna äktenskap, 31,6 födda och 17,5 döda (dödfödda oberäknade). Af alla födda barn voro 1910 9,1 proc. oäkta och 2,9 proc. dödfödda. Till kvinnokönets numeriska öfvervikt bidrar den större utvandringen af mankönet. Denna uppgick 1881--90 årligen till i medeltal 136,341 pers., men 1906--10 till endast 26,449 pers. och 1913 till 25,843 pers. (0,39 proc. af befolkningen). Af emigranterna gick största delen (19,124 pers. -- 0,29 proc. af befolkningen) till Förenta staterna, dit 1904--13 bortåt 1/4 mill. tyskar utvandrade. Några typiska tyska folkdräkter äro afbildade i art. Bajern. Med afseende på nationalitet voro enligt 1900 års folkräkning 92,5 proc. af befolkningen af tysk stam, den icke tyska delen af befolkningen uppgick till omkr. 7,5 proc. (omkr. 4 mill.), nämligen omkr. 3,1 mill. polacker (i preussiska prov. Posen, Schlesien, West- och Ostpreussen), 212,000 valloner och fransmän (i Elsass-Lothringen och reg.-omr. Aachen), omkr. 141,000 danskar (i Schleswig-Holstein), 43,000 tjecher och 64,000 märer (i södra Schlesien), 93,000 vender (i reg.-omr. Bautzen, Liegnitz och Frankfurt a. d. O.), 142,000 masurer, 106,000 litauer och 100,000 kassuber (i Ostpreussen) samt öfver 1/2 mill. judar, hvilka finnas öfverallt, talrikast i Hamburg, Elsass-Lothringen, Hessen, Baden och Schlesien, svagast i Württemberg, Mecklenburg, Sachsen och Thüringen. -- 1910 funnos 1,259,873 utlänningar boende inom T., bl. a. 634,983 österrikare, 144,175 holländare, 137,697 ryssar, 68,257 schweizare, 32,079 ungrare och kroater, 26,233 danskar, 19,140 fransmän, 18,319 britter, 17,572 amerikaner från Förenta staterna, 13,455 belger, 9,675 svenskar och 3,334 norrmän. -- Med afseende på sysselsättning var befolkningen 1907 med inräkning af biträden, tjänstehjon och familjemedlemmar, men ej af personer i hären och flottan (651,194 s. å.) fördelad på följande sätt: <table> <td>Jordbruk, ladugårdsskötsel, skogshandtering och fiske<td r>17,681,176<td r>(28,6 proc.) <td>Industri jämte bergsbruk och byggnadsverksamhet <td r>26,386,537<td r>(42,8 proc.) <td>Handel, sjöfart o. landtransport <td r> 8,278,239<td r>(13,4 proc.) <td>Aflönadt arbete af växlande art <td r> 792,748<td r>(1,3 proc.) <td>Personer anställda i statens, kommunens, kyrkans o. s. v. tjänst och i s. k. fria yrken<td r> 2,626,760<td r>(4,2 proc.) <td>Personer utan sysselsättning eller intagna i anstalter<td r>5,174,703<td r>(8,4 proc.) </table> Religion. Författningarna stadgade fullständig samvetsfrihet och social jämlikhet för alla religiösa bekännelser. Förhållandet mellan kyrka och stat växlade i de olika staterna. I Preussen voro (enl. lagen 31 maj 1875) alla andliga kongregationer med undantag af dem, som sysselsatte sig med sjukvård, upphäfda; men enl. lagen 29 april 1887 fingo äfven de ordnar inom katolska kyrkan finnas, hvilkas medlemmar egnade sig åt själavård, välgörenhet, den kvinnliga ungdomens uppfostran och