att bita sönder täcket, om han har sådan ovana i stallet. B. C-m. Täckfjädrar, zool. Se Fjäder, sp. 484. Täckfjäll, zool. Se Insekter, sp. 710. Täckfärger kallas i måleri sådana ogenomskinliga färger, som, anbragta ofvanpå en redan befintlig färganläggning, fullständigt öfvertäcka och dölja denna. Som täckfärger användas de vanliga akvarellfärgerna, blandade med hvitt, ockror eller tunga mineralfärger (se Gouache och Akvarellmåleri). Täckfärgpennor. Se Blyertspennor, sp. 789. Täckglas. Se Blodkroppsräkningsapparat, sp. 725, och Tunnprof, sp. 341. Täckhammar, gods nära sjön Långhalsens utlopp, i Barbo socken, Jönåkers härad, Södermanlands län, med underlydande inom Råby-Rönö och Runtuna socknar, Rönö härad, samma län.

Manbyggnaden på Täckhammar.

Boningshuset, af sten, ligger ovanligt vackert på en nästan lodrätt i sjön stupande klippa. Godset, bestående af 12 2/3 mtl, med en areal af 1,627 har, är taxeradt till 662,700 kr. (1918). T. är ett gammalt gods, som länge tillhörde släkten Rosenhane, 1830 kom till släkten Hamilton och 1873 köptes af nuv. egaren D. Böklin. B. S.* Täckning, jaktv. Se Täcka. Täckningsköp l. Betäckningsköp (da. dækningsköb, no. dækningskjöp), jur. Om en person, som köpt någon lös egendom (varor, värdepapper), icke får denna till sig aflämnad i rätt tid, i behörigt skick, i aftalad myckenhet, men oundgängligen behöfver egendomen, eger han täcka detta behof genom att från annat håll inköpa sådan egendom. Vid ett dylikt s. k. täckningsköp måste han törhända betala högre pris, än han aftalat med den förre säljaren, och han har då i vissa fall anspråk mot denne på ersättning för skillnaden (svenska lagen om köp och byte af lös egendom 20 juni 1905, §§ 25, 45; samma §§ i danska, norska och isländska lagarna om köp resp. 6 april 1906, 24 maj 1907, 11 juli 1911). C. G. Bj. Täcksot, bot. Se Sot, sp. 444. Täckta rum, befästningsk., anordnas numera så godt som alltid inom befästningar, utom i de mest tillfälliga sådana, till skydd för besättning och förråd m. m.; ty ensamt det skydd, som en graf med framför uppkastad vall lämnar, är vanligen ej tillräckligt mot granatkarteschens under större vinklar kommande sprängstycken och småkulor. I fältbefästningar måste man ofta nöja sig med helt enkla täckningar (jfr Granatskjul, Skyddsrum och Splittertak), men så snart tiden medger, bör dock täckningen ökas för att bättre motstå det numera oftare förekommande gröfre artilleriets verkan. I det under Världskriget modernt blifna ställningskriget, där groft artilleri alltid är för handen, måste de täckta rummen läggas djupt ned under jorden eller förses med armerade betongtäckningar eller t. o. m. insprängas i berg för att lämna nöjaktigt skydd. Äfven de permanenta befästningarnas täckta rum ha på senaste tid måst väsentligt förstärkas för att kunna bättre motstå nutidens fruktansvärdt förödande kasteld. Jfr Hålbyggnad och Skyddsrum. L. W:son M. Täckta torn, skpsb. Se Pansarfartyg, sp. 1436. Täckt hafresot och Täckt kornsot, bot. Se Sot, sp. 444. Täckvall, befästningsk., en lägre flackformig jordvall, anlagd ofvanpå kontereskarpen i en permanent befästning, som saknar betäckt väg eller har en framskjuten sådan (se Fästning, fig. 2). Täckvallens uppgift är att skydda eskarpmuren och att öka täckningen ofvan kontereskarpmuren. L. W:son M. Täckvingar, zool. Se Elytron. Täfvelsås, socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad. 5,898 har. 965 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt. Tägliche rundschau, en 1881 i Berlin uppsatt tidning, som sedan 1900 utkommit två gånger dagligen. Till en början partilös, har den sedan företrädt utprägladt nationella åskådningar. Jämte den politiska afdelningen, där den 1898 införde signering af de ledande artiklarna, en nyhet för Tyskland, har den en rikhaltig förströelseafdelning. 1898 ff. har Heinrich Rippler (f. 1866) varit tidningens hufvudredaktör. Täkt (fsv. tækt, intaga, nyodling) kallas, särskildt i bergslagen, en inhägnad ega, som begagnas omväxlande till öppen åker och vall. H. J. Dft. Täktekarlsjordar (se Täkt), ett slags bergsfrälsejord vid Stora Kopparberget, uppkommen genom den enskilda bergverksarbetare medgifna rätten att göra nyodlingar å skogsmarkerna. Se Carlberg, "Historiskt sammandrag om svenska bergverkens uppkomst och utveckling samt grufvelagstiftningen" (s. 147). S. T-g. Täljare, mat. Se Bråk. Täljbergsvalen. Se Handöl, sp. 1376. Tälje (Telge, Telje). 1. Socknar. Se Västertälje och Östertälje. -- 2. Städer. Om den forna finska staden T. se Kumo 2; om Norrtälje och Södertälje se dessa ord. Täljehus (Telgehus). Se Brandalsund. Täljekringlor ha sitt namn däraf, att de sedan gammalt tillverkats i Södertälje. De göras af hvetemjöl, smör, socker, gräddmjölk, hela ägg, äggulor och jäst, degen utrullas till en blyertspennas tjocklek och formas till små kringlor. Lokala namn på dylika små bakverk med någon olika sammansättning äro Arbogakringlor och Östgötakringlor. Tälje tokar, en (urspr, af den stockholmska folkhumorn, med hänsyftning på småstaden Södertäljes välvise fäder under äldre tider, skapad)