Omedelbart därefter slås askarna in i paket, och dessa packas i träkistor, af hvilka de, som skola transporteras sjöledes eller äro afsedda för tropiska klimat, till skydd mot fukt infodras med vattenfast papp eller plåt. De ännu på en del ställen i utlandet använda runda trätändstickorna tillverkas ej olikt metalltråd sålunda, att stocken i riktning af vedens fibrer pressas mot en af skarpkantiga hål genombruten stålskifva och dragés ut som långa trådar, hvilka afskäras i tändstickslängder. -- Tändsatsen kan genom färgämnen göras röd, grön, gul etc. De runda och smala s. k. vaxtändstickorna ("Vesta-stickor") tillverkas på det sätt, att lösa vekar af 20-30 fina bomullstrådar dragas genom smält stearin, blandad med något paraffin, och sedan fettämnet hårdnat, få sin jämna, glatta form genom att dragas genom hål i stålskifvor, hvarefter de skäras i tändstickslängder och förses med tändsats. Denna industri har ganska stor omfattning, förnämligast i England, Frankrike och norra Italien, men kan ej på långt när mäta sig med den storartade säkerhetständsticksindustrien. I Frankrike är tändstickstillverkningen ett inbringande statsmonopol, som emellertid tvingar franska folket att begagna ett i hög grad både dyrt och underhaltigt fabrikat. Den största exporten af tändstickor sker från Sverige. Den svenska tändsticksindustriens skapare äro bröderna J. E. och K. Fr. Lundström (se dessa), af hvilka den förre 1845 anlade den världsbekanta Jönköpings tändsticksfabrik (se d. o.). 1860 funnos i Sverige 14 tändsticksfabriker i gång, och 1917 var deras antal inalles 23; de största äro belägna i Jönköping (3), Tidaholm, Uddevalla, Kalmar, Västervik, Lidköping, Göteborg m. fl. ställen. Tillverkningsvärdet uppgafs 1860 till 0,45 och 1917 till omkr. 50 mill. kr. Förr måste den svenska tändsticksindustrien i hufvudsak importera för tillverkningen erforderliga kemikalier från utlandet, men sedan ett antal år framställas i Sverige så godt som alla sådana, såsom klorsyradt och kromsyradt kali, amorf fosfor m. fl. Sedan fabrikationen fullkomnats, kan man numera använda äfven svenska träslag, hvarigenom den tidigare importerade ryska och finska aspen ersatts med svensk. Att de svenska tändstickorna kunnat bli en världsartikel, beror dels på den rationella tillverkningsmetoden, dels på likformigheten i vara, utstyrsel och förpackning, men framför allt på de svenska tändstickornas höga kvalitet, passande för äfven de svåraste klimatförhållanden på vissa exportmarknader. Ett högst betydligt arbete af teknisk intelligens har också i vårt land nedlagts på uppfinningar inom denna industris område. Till en början gingo sträfvandena ut på att förbättra metoderna för själfva tändstickornas framställning, och 1870--76 utfärdades 18 patent för dithörande uppfinningar. Därefter koncentrerades uppfinnandet på asktillverkningen, och ytterligare 14 patent beviljades på detta område 1876--83. Under en senare period uppfunnos maskiner för tändstickornas inpackning i askarna och för askarnas inslagning till paket m. m. Sedan några år tillbaka tillverkas på de svenska tändsticksbolagens mekaniska verkstäder diverse automatiska specialmaskiner, bl. a. "komplettmaskiner", som utföra en betydande del af det arbete, som förr gjordes för hand, hvarigenom här ofvan beskrifna tillverkningsmetoder väsentligt förbättrats. Dessa specialmaskiner hålla emellertid de svenska fabrikerna som fabrikshemliga. Den ojämförligt största delen af de i Sverige tillverkade tändstickorna exporteras till utlandet. Exporten var 1865 950,000 kg., 1870 2,462,000 kg., 1880 9,717,000 kg., 1890 13,118,000 kg., 1900 18,801,000 kg., 1910 28,548,000 kg., 1915 44,814,000 kg. och 1916 49,438,000 kg. De svenska tändstickorna äro nu ej endast en världsartikel, utan äfven den handelsvara, som mest bidragit till att utomlands göra svenska namnet kändt. En af de grundläggande orsakerna härtill har naturligtvis varit det svenska fabrikatets öfverlägsenhet öfver det utländska, men under de senare åren ha kraftigt bidragit de sammanslutningar, som egt rum mellan tändsticksfabrikerna, så att slutligen (1917) hela tändsticksindustrien koncentrerats på en hand, i Svenska tändsticksaktiebolaget (se vidare d. o.), i sin bransch utan jämförelse världens största företag och till följd af enhetlig ledning och stora resurser väl egnadt att med framgång bjuda andra länders tändsticksindustrier, särskildt de japanska, spetsen i konkurrensen om världsmarknaderna. L. Z-n. Tändsticksmaskin. Se Lagerman. Tändstickstrusten, i dagligt tal namn på Svenska tändsticksaktiebolaget (se d. o.). Tändstift, krigsv., ett långt, framtill spetsigt stålstift, som vid handeldvapen med bakladdningsmekanism är lagradt i slutstycket och åstadkommer affyringen, då det framdrifvet af slagfjädern kastas mot den i patronhylsan sittande tändhatten. Vid artilleripjäser kallas motsvarande mekanismdel slagstift. Se Handeldvapen (fig. 13, 16-19) och Kanon, sp. 780. G. af Wdt. Tändsvamp, detsamma som fnösksvamp. Se Fnöske. Täng, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 1,233 har. 330 inv. (1918). Annex till Särestad, Skara stift, Väne kontrakt. Tänjbarhet (Uttänjbarhet), fys., vissa kroppars egenskap att kunna, utan att brista, utsträckas öfver elasticitetsgränsen (se Elasticitet, sp. 151). Kroppar med stor tänjbarhet äro t. ex. guld, platina, silfver, järn och koppar, hvilka metaller kunna utdragas till mycket fina trådar, samt glas. Jfr Hållfasthet. Tänjning, konstind. Se Drifvet arbete, sp. 863. Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större, inskrift, hämtad från Tomas Thorild, på Uppsala universitetshus' byggnad. Tänkandet. 1. Psyk. a) I vidsträckt bemärkelse, det förnimmande och föreställande, som af medvetandet inriktas och ledes mot ett visst mål och därigenom erhåller planmässighet och sammanhang. Under det att vi äro öfvervägande receptiva vid sinnesförnimmelserna och minnena, såvidt de sistnämnda framkallas af de tillfälliga idéassociationerna, är vid tänkandet medvetandet aktivt, behärskar sitt innehåll. Innehållet erbjudes visserligen af förnimmelserna, minnet och fantasien, men genom att i viss mån råda öfver uppmärksamhetens riktning gör medvetandet ett planmässigt