- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
777-778

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tättingar - Tätyta - Tätört - Täyssinä - Töck (Thöck) - Töcken (meteorologi) - Töcken (sjö) - Töckenstjärna - Töckniga fältmätaren - Töcksfors - Töcksmark - Tödi (Dödi) - Tödi kette - Töfsala - Töftedal - Töftedalsån - Töfve - Töien - Töjningskoefficient - Tökölyi, släkt - Töllesjö - Töllsjö - Tölpos-is - Tölz (Bad Tölz) - Tölö (Hallands län)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkas ofta för mycket stor konstfärdighet. Denna ordning är den största inom fåglarnas klass, omfattande omkr. hälften (närmare 6,000) af alla kända nu lefvande fågelarter. Ordningen uppdelas i två hufvudgrupper: 1) Oscines: tarsalsulan betäckt af två baktill förenade, odelade och längsgående plåtar; sångmuskelapparat å nedre struphufvudet. 2) Clamatores: tarsalsulan betäckt af flera mindre plåtar eller stundom af en plåt på den yttre sidan och ingen på den inre; sakna vanligtvis sångapparat. Fångst och dödande äro förbjudna om de flesta arterna 1 mars-15 sept. (Domänstyrelsens cirkulär 25 april 1916). L-e. Tätyta, artill. Se Tätmedel. Tätört, bot. Se Pinguicula. Täyssinä. Se Teusina. Töck (Thöck), densamme som Tock. Se Balder, sp. 758. Töcken, meteor. Se Norrsken, sp. 6. Töcken, sjö. Se Tocken. Töckenstjärna, astron., en (fix-)stjärna, som är omgifven af ett nebulosahölje (se Nebulosa, sp. 666). Utom det från nebulosamaterien härrörande linjespektret ger en dylik stjärna äfven ett svagt kontinuerligt spektrum, härrörande af stjärnan själf. K. B. (B-d.) Töckniga fältmätaren, zool. Se Mätarfjärilar, sp. 295. Töcksfors, fabriksegendom 64 km. s. v. om Åmotfors järnvägsstation, å linjen Laxå--Charlottenberg, vid norra ändpunkten af Dalslands kanal, i Töcksmarks socken, Nordmarks härad, Värmlands län, omfattar med underlydande i Blomskogs, östervallskogs, Holmedals, Silbodals och Töcksmarks socknar 2 3/8 mtl. Arealen är omkr. 1,600 har och tax.-v. 359,000 kr., hvaraf 122,000 kr. för jordbruksfastighet. Vid T. finnas trämassefabrik, ångsåg med tre ramar, med kant-, klyf- och stafverk, hyfleri och pappersfabrik (vid Hånsfors) samt kvarn. T. var till 1872 järnbruk. Det eges f. n. (1920) af Sannes söners a.-b. Vid T. finnes post-, telegraf- och telefonstation. 1911--15 fullbordades Dalslands kanals framdragning genom Stora Le till T., hvarigenom de norska gränstrakterna i Akershus och Östfold fylke fått sjöfartsförbindelse med Vänern. E. A-t. Töcksmark, socken i Värmlands län, Nordmarks härad. 13,337 har. 1,503 inv. (1918). T. bildar sedan l maj 1918 med Östervallskog och Västra Fågelvik ett pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt. Tödi (Dödi), högsta berget (3,623 m.) i de schweiziska Glarner- l. Östra Vierwaldstätter-alpernas högsta del, Die Tödi kette, som utgör gräns mellan kant. Glarus och Graubünden och vattendelare mellan Linth och Ruseinbäcken m. fl. tillflöden till Vorderrhein. T:s vackra, af firn ständigt täckta hjässa, synlig vida omkring i norra och östra Schweiz, består af tre toppar, af hvilka den högsta är Piz Rusein. T. bestegs första gången 1837. (H. W-k.) Tödi kette. Se Tödi och Alperna, sp. 698. Töfsala (fi. Taivassalo), kustsocken i Åbo och Björneborgs län, Finland, Vehmo domsaga och härad, pastorat af 1:a kl., Åbo ärkestift, Vehmo kontrakt. 129 kvkm. 3,333 inv. (1918), de flesta finsktalande. O. B-n. Töftedal, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 14,581 har. 953 inv. (1918). Annex till Dals-Ed, Karlstads stift, Västra Dals kontrakt, Töftedalsån. Se Kvistrumsälfven. Töfve, f. d. socken, nu förenad med Södra Ving. Töien, urspr. adlig sätesgård i Aker, Norge, ligger nu inom Kristiania stads gräns. Den köptes 1812 af konung Fredrik VI och skänktes till Kristiania universitet, som ännu där har botanisk trädgård och nybyggda zoologiska, botaniska och geologiska museer. K. G. G. Töjningskoefficient, tekn. Se Hållfasthet, sp. 52-53. Tökölyi [tökölj], ungersk magnatsläkt, som härstammade från Sebestyen T. (d. 1607), hvilken från hästhandlare svingade sig upp till baron. Hans sonsons son Imre (Emerich) T., grefve, f. 1656, d. 1703, flydde efter faderns död som rebell till Siebenbürgen och valdes 1678 af de landsflyktige ungerske herrarna ("kuruczerna") till anförare i deras resning emot kejsar Leopold. Understödd af franska subsidier, lade han inom årets slut hela norra och nordvästra Ungern under sig.

illustration placeholder Imre Tökölyi.

1682 slöt han förbund med turkarna, hvilka erkände honom för tributskyldig "furste af öfre Ungern", och sedan han s. å., genom gifte med Frans I Rákóczis änka, kommit i besittning af familjen Rákóczis ofantliga förmögenhet, upptog han kampen med kejsaren på nytt. Vid turkarnas tåg mot Wien blef T. af Karl af Lothringen slagen vid Pressburg, sökte sedan förgäfves försoning med kejsaren och blef dessutom öfvergifven af en mängd anhängare. Af turkarna misstänkt för förräderi, hölls han en tid i fängsligt förvar, men utnämndes 1689 af sultanen till furste af (det af österrikarna ockuperade) Siebenbürgen. Han segrade vid Zernest, men måste för prinsen af Baden draga sig tillbaka till Valakiet, återkom 1691, men kunde ej häfda sin ställning. Efter krigets slut (1699) lefde han som "grefve af Viddin" på en turkisk pension. Töllesjö, socken. Se Töllsjö. Töllsjö, socken i Älfsborgs län, Bollebygds härad. 10,894 har. 1,378 inv. (1918). Annex till Bollebygd, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt. Tölpos-is, bergstopp. Se Uralbergen. Tölz [tölts], eg. Bad Tölz, stad samt bad- och luftkurort (660 m. ö. h.) i Ober-Bayern, bezirksamt T., vid Isar, 40 km. s. om München, dit järnvägsförbindelse finnes. 5,495 inv. (1910). I närheten ligger på 830 m. höjd badorten Krankenheil, med för medikamentösa bad användt vatten ur jod-, svafvel- och natronhaltiga källor. H. W-k. Tölö, socken i Hallands län, Fjäre härad. 7,236 har. 1,407 inv. (1917). T. bildar med Lindome

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free