- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
779-780

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tölö (Hallands län) - Tölö (Helsingfors) - Töm - Tömbeki - Tömhållare - Tömhållning - Tömmeraasfossen - Tömöspasset - Tönder - Tönderboskap - Tönder-Nissen, Rasmus - Tönende funken l. Tönende löschfunken - Tönnersjö - Tönnersjöheden - Tönnesfjäll - Tönningen (Tönning) - Tönnis - Tönsberg (Tunsberg) - Tönsbergfjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Älfsåker ett prebendepastorat till biskopen, i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Tölö, en numera med Helsingfors stad, Finland, införlifvad by, på hvars område staden vid dess flyttning på 1640-talet anlades. Namnet fortlefver dels som benämning på en del af staden (XIII--XV stadsdelarna), dels i namnet Tölöviken, en i det nuv. stadsområdet djupt inskjutande, numera till stor del utfylld vik. O. B-n. Töm, körk. Se Betsel. Vid körning verka kuskens händer genom tömmarna på bettet i hästens mun och därmed på hästens framdel, i hufvudsak återhållande. Tömmarnas delar vid parkörning bestå af handstycken och korstömmar. De förra hållas i körsvennens hand; de senare spännas i bettet med de inre i kors från den ena hästens bett till den andras handstycke.

illustration placeholder Tömhållare.

Om tömhållning se Körkonst. Handtöm kallas en kort töm, som används, då hästen föres vid hand. -- Tömhållare, en liten apparat (se fig.), vanligen af svartlackeradt läder med fjäderanordning, som anbringas på kuskbockens skärm och i hvilken tömmarna kunna fastklämmas, då de ej hållas af kusken. B. C--m. Tömbeki, turk., persisk tobak, som begagnas till nargileh (se d. o.). Vanlig turkisk tobak heter tütüm och rökes i tschibuk (se d. o.). Tömhållare. Se Töm. Tömhållning. Se Körkonst. Tömmeraasfossen [-ås-]. Se Sanddöla. Tömöspasset. Se Karpaterna, sp. 1146, och Siebenbürgen, fig. 1. Tönder (ty. Tondern), stad i det danska Nord-Slesvig, hörde 1866--1920 till den preussiska prov. Schleswig-Holstein, 12 km. från Vesterhavet, vid den fordomdags från T. segelbara Vidaa. 4,800 inv. (1910). Säte för en amtman. Seminarium. Spetsknypplingen (se Spetsar, fig. 8), som på 1600-talet infördes från Rhentrakten, idkas numera blott i stadens omnejd och i mindre omfång än fordom. T. är station för den västslesvigska banan och genom en bibana till Tingleff förbundet med midtbanan samt genom järnväg med Sundeved. T. fick stadsrättigheter 1243. Under medeltiden funnos i staden två kloster och ett slott (från 1200-talet), hvarom många strider utkämpades mellan de danske konungarna och Slesvigs hertigar. Vallarna slopades 1677, och slottet refs 1750. Vid Slesvigs delningar 1490 och 1581 tillföll T. huset Gottorp och har därför sedan alltid lutat åt den tyska sidan, fastän inbyggarna till en stor del tala danska. E. Ebg. Tönderboskap, husdjurssk. Se Holsteinsk rödbrokig boskap. Tönder-Nissen, Rasmus. Se Nissen, R. T., sp. 1055. Tönende funken l. Tönende löschfunken, ty. Se Telegraf, sp. 746. Tönnersjö. 1. Härad i Hallands län, ingår i Halmstads och Tönnersjö härads tingslag, Hallands läns södra domsaga och Laholms fögderi samt omfattar socknarna Eldsberga, Tönnersjö, Snöstorp, Trönninge, Bredared samt delar af Enslöf och Torup. 70,339 har. 14,518 inv. (1918). -- 2. Socken i Hallands län, Tönnersjö härad. 12,262 har. 888 inv. (1918). Annex till Eldsberga, Göteborgs stift, Laholms kontrakt. Tönnersjöheden, kronopark i Halmstads revir, Södra öfverjägmästardistriktet, Hallands län, har bildats genom inköp enl. k. br. 6 juli 1892, 17 nov. 1899, 18 april 1902, 27 maj 1904, 13 april 1905, 5 juni 1909 och 31 aug. 1911 dels af vissa områden (1892) af Stjärnarps fideikommiss, dels af hemmanen Bakla, Torared, Hyttan och Eriksköp i Tönnersjö och Bredareds socknar. Areal 3,120 har (1915). S--r. Tönnesfjäll, bergsbygd i Gustaf Adolfs kapellförsamling, Värmlands län, n. v. om sjön Nain, är en af de större sandstensbildningar, som bilda Dalfjällets fortsättning. Högsta punkten ligger 498 m. ö. h. Tönningen (Tönning), stad i preussiska prov. Schleswig-Holstein, vid mynningen af Eider, är säte för landtråd och amtsrätt. 4,700 inv. (1914). T. står sedan 1854 medelst järnväg i förbindelse med Husum och Flensborg. T. fick stadsrättigheter 1590 och byggde sin hamn 1613. Slottet uppfördes 1580. Staden var alltsedan 1644 hertigarnas af Gottorp viktigaste vapenplats och belägrades förgäfves 1700. I febr. 1713 öppnade den sina portar för svenske generalen M. Stenbock, som i maj s. å. nödgades ge sig fången med hela sin här. Därefter slopades fästningsverken, och 1735 nedrefs slottet. 1803-07 gick Englands handel med Mellan-Europa till väsentlig del öfver T. E. Ebg. Tönnis, myt. Se Mytologi, sp. 167. Tönsberg (förr Tunsberg), Norges äldsta stad, vid inre Tönsberg-fjorden i Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larvik amt). 11,500 inv. (1916). T. anlades enligt sägnen af Harald Hårfager och firade sitt tusenårsjubileum 1871. Mot medeltidens slut låg handeln i händerna på hanseatiska Rostocksköpmän; äfven många handtverkare voro tyskar. I nyare tider har T. sin största betydelse genom skeppsfarten. 1914 voro där hemmahörande 99 ångfartyg om 247,000 och 8 segelfartyg om 10,351 ton, mest för ishafsfångst (säl, hval, svärdfisk, s. k. "bottlenose"; jfr Foyn, Svend). öfver T. går Västbanan (Kristiania--Drammen--Skien). Mellan T. och Eidsforsverken går en tertiärbana. Stenskanalen förbinder staden med Kristianiafjorden. Den anlades under 1200-talet, upprensades under 1700-talet och fullbordades 1890. Åtskillig industriell verksamhet. Hvalfångstmuseum. Om Tunsberghus se Slotsfjeldet. K. G. G. Tönsbergfjorden, en vik af Skagerak, parallell med och v. om Kristianiafjorden, skiljes från denna genom en rad af öar, bland dem Tjöme och Nötteröy. Midt i fjorden ligga flera öar med Tönsbergfjordens befästningar. De anlades 1896--97 för att skydda Melsomviks marinstation och sålunda bereda flottan en säker tillflyktsort vid dess operationer i Kristianiafjorden. T:s västra och östra grenar, som i krigstid mineras, behärskas af batterier för 2 st. 21 cm., 2 st. 12 cm. och 4 st. 65 mm. kanoner på Haaön; minlinjer i Vrængensundet försvaras af ett batteri för 3 st. 12 cm. kanoner på Sundåsen. På västra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free