- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
797-798

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törngren, Lars Maurits - Törnhjelm, Mårten Knutsson - Törning - Törning, Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därefter som extra lärare vid nämnda anstalt samt blef 1874 lärare på dess pedagogiska afdelning. Han efterträdde 1882 Hj. Ling som professor och öfverlärare på samma afdelning och verkade i denna egenskap till hösten 1909. Han var därjämte, 1887--1907, efter G. Nyblæeus föreståndare för institutet.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext.]

1881--1908 var han förordnad att inspektera gymnastikundervisningen vid rikets läroanstalter. Denna hans långa verksamhetstid var i många afseenden mycket betydelsefull. Under hans föreståndarskap omdanades Gymnastiska centralinstitutet i enlighet med 1887 års stadga, dess elevantal och lokaler fördubblades, ny kvinnlig kurs tillkom m. m. På hans föranstaltande förbättrades folkskolans gymnastikundervisning genom årliga fortbildningskurser för dess lärarkår, och en småningom ordnad gymnastikinspektion infördes för landsbygdens folkskolor. Han bidrog verksamt till lingska gymnastikens utbredning utomlands, där flera länder officiellt anslöto sig till detta system för fysisk uppfostran. Flera af hans gymnastiska skrifter ingrepo djupt i utvecklingen. Hans Reglemente i gymnastik för Kungl. flottan (1879, 2 uppl.) i förening med de goda resultat han kunde framvisa som lärare i gymnastik och fäktning vid Sjökrigsskolan (1867--82) och vid exercisskolan å Skeppsholmen (1875--81) bidrog i väsentlig mån till lingska grundsatsernas fullständiga genomförande såväl inom armén och flottan som i skolor och seminarier. Hans bok Fria lekar (1879; 2:a tillökade uppl. 1880) samt hans tryckta berättelser öfver de med statsunderstöd företagna studieresorna i England, Belgien och Tyskland (1877) samt England och Skottland (1889) medverkade till att ge friluftsleken och idrotten en bättre ställning inom landets olika uppfostringsanstalter. Äfven på detta område var T. fosterländsk och ifrade för, att våra nationella lekar skulle komma till heders. I "Tidskrift i gymnastik" var han en flitig medarbetare sedan dess begynnelse 1874 och tillhörde från 1884 till sin död dess redaktion, under en lång följd af år som ansvarig utgifvare. I Lärobok i gymnastik för folkskollärare- och folkskollärarinne-seminarier (1905, 4:e uppl. 1916; öfv. till ty. och fr.) nedlade han frukten af sin stora kunskap och erfarenhet på det gymnastiska området. Denna lärobok har varit ett godt stöd för gymnastikundervisningens förbättring vid seminarierna och därigenom vid folkskolorna. Af T:s öfriga skrifter kunna nämnas Sur l'enseignement et la pratique de la gymnastique (1880--81), Reglemente i bajonett- och sabelfäktning för k. flottan (1882) och Gymnastik och andra kroppsöfningar (1888). T. fasthöll städse troget vid P. H. Lings gymnastiska skapelse, sådan denna utvecklats och närmare preciserats af sonen Hj. Ling. Han uppträdde med skärpa mot dem, som okritiskt ville uppblanda den med konstfärdigheter och öfningar af tvifvelaktigt värde eller genom långt drifna täflingar i ensidiga kroppsliga färdigheter förvirrade allmänhetens uppfattning om sund fysisk fostran. T. bidrog mäktigt till den fysiska uppfostrans utveckling såväl inom som utom vårt land och lämnade efter sig ett öfver snart sagdt hela världen kändt och äradt namn. N. F. S. Törnhjelm (ej Törnehielm), Mårten Knutsson, konstsamlare, f. 4 mars 1663, d. 5 sept. 1723 å Malmvik vid Drottningholm, studerade 1683--84 i Leiden och Utrecht (hans dagbok under vistelsen där förvaras i Uppsala universitetsbibliotek). Han blef, på grund af sin faders gunstlingskap hos änkedrottning Hedvig Eleonora, hofjunkare och efterträdde honom som "hauptman" öfver Drottningholms och Svartsjö län. Med mycken kostnad och smak hade T. bildat ett konst- och naturalie-kabinett samt en boksamling, hvilka efter hans död tillföllo hans måg, assessor K. L. von Schantz, och af denne utförligt förtecknades. Ett utdrag ur denna förteckning, författadt af K. E. Klein, förvaras i handskrift i k. biblioteket och visar, att samlingen var rik på taflor, porträtt, miniatyrer, pretiosa, konstindustriföremål af alla slag, naturalier och mynt. Den utbjöds efter von Schantz' frånfälle, 1734, till salu i sin helhet, men fann ej köpare, hvadan det bästa skingrades under hand och återstoden såldes på auktion 1742. --rn.* Törning, ett starkt befäst slott i Haderslev amt, Slesvig, hvilket under 1300-talet tillföll släkten Limbek samt 1351 och 1422 förgäfves belägrades af de danske konungarna. 1496 inköptes det af konung Hans, men nedrefs sedan. Trakten däromkring hette "Törning län". E. Ebg. Törning, Jakob, sjömilitär, f. 1739, d. 13 dec. 1797, blef underofficer vid örlogsflottan 1761, löjtnant 1764, kapten 1773 och major 1794. Transporterad till arméns flotta i Finland, deltog han med växlande lycka i ryska kriget 1788--90 och utnämndes till öfverstelöjtnant 1788. På hösten s. å. beordrades han till Göteborg, då bohuslänska skärgården skulle sättas i försvarstillstånd mot danskarna, samt öfvervakade sedan arbetena på den eskader, som där byggdes och utrustades. April 1790 afseglade han från Marstrand med 17 kanonslupar och 6 transportfartyg samt ankom till skärgårdsflottan i Viborgska viken i början af juni. T. deltog i striderna i Trångsund och Björkösund, men ådrog sig Gustaf III:s misshag genom sitt lama beskjutande af ett par ryska skepp strax före reträtten 3 juli. På aftonen 3 juli sökte han med sin division jämte andra fartyg för det hårda vädret skydd i Aspö skärgård, där han 4 juli icke lät sig lockas af fiendens list, då denne sökte öfvertala honom att ge sig; han afseglade till Svartholm -- motsatt håll till Svensksund, där konungen gett order, att skärgårdsflottan skulle samlas, hvilken order T. påstod sig ej ha känt till. I slaget vid Svensksund, 9 juli, kommenderade T. högra flygeln, 61 kanonslupar och jollar, och mottog fiendens första anfall, som han tillbakaslog, likaså ett andra anfall, hvarpå han ryckte fram och besköt med långskeppseld den ryska centern. För visad tapperhet och ståndaktighet befordrades han till öfverste i armén, men fick till följd af sjuklighet afsked redan 1794. T. var en duglig sjöofficer med verkliga ledaregenskaper, men han hade svårt att underordna sig andra och var illa omtyckt af sin chef, M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free