- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
795-796

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törnevall, Petrus - Törnevalla - Törnflycht, ätt - Törnflycht, 1. Olof Hansson - Törnflycht, 2. Olof - Törnflycht, 3. Mikael - Törnflycht, 4. Karl Fredrik - Törngren, Anders - Törngren, Johan Agapetus - Törngren, Martina - Törngren, Lars Maurits

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans antikvariska forskningsresor alltifrån 1671 och tecknade då en del runstenar. Dessa teckningar skuros sedan i trä och äro i "Bautil" signerade med begynnelsebokstäfverna till hans namn. Äfven biträdde han O. Rudbeck vid teckningarna till hans "Atlantica". T. prästvigdes 1680, blef filos. magister 1682 samt utnämndes s. å. till kyrkoherde i Gladhammar och Västerum af Linköpings stift. Där var det han författade sitt stora undervisande rimarbete Dygdz och odygdz spegel i huus-håld och gemehna lefverne etc. (1694, ny uppl. 1730; omtryckt i Hansellis samling, 15:e delen, 1871). Det är en välment och af sunda tankar buren framställning af en sede- och umgängeslära för allmänna lifvet, visserligen blottad på verklig poesi, men ej utan en och annan liflig vändning eller poetisk bild. Som författaren i sitt förord upplyser, var arbetet egentligen en omarbetning och utvidgning af "en gammal, kort och ofullkomligt skrefven, så kallat huusregel, på rim". Därjämte utgaf T. som preses vid prästmötet 1701 en Disputatio de cæna Domini. --rn.* Törnevalla, socken i Östergötlands län, Åkerbo härad. 2,958 har. 842 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet, hvilket framdeles skall omfatta äfven östra Skrukeby och Lillkyrka. Socknens kyrka kallas stundom Karl Johans kyrka. Törnflycht, svensk adlig ätt, härstammande från Hans Törne (se Törne), hvars andre son, Olof (se T. 1), 1698 adlades med namnet T. Dennes söner Olof (se T. 2) och Mikael (d. barnlös; se T. 3), blefvo 1719 friherrar; den förre erhöll 1731 greflig värdighet; den grefliga ätten utslocknade 1767 på svärdssidan med hans son Karl Fredrik (se T. 4). 1. Olof Hansson, affärsman, f. 5 april 1640 i Köping, d. 9 april 1713 i Stockholm, förvärfvade som grosshandlare i Stockholm en betydlig förmögenhet samt blef 1683 rådman och 1694 handelsborgmästare där. Under åtskilliga riksdagar var han led. i borgarståndet. 1697--1705 var han direktör i Tjärkompaniet, adlades 1698 och erhöll 1710 kommerseråds titel. T. var svärfader till kungliga rådet grefve Karl Piper samt riksråden J. Lillienstedt, Arvid Horn och J. A. Meijerfeldt. 2. Olof T., grefve, den föregåendes son, riksråd, f. 16 nov. 1680 i Stockholm, d. 22 sept. 1737 på sin egendom Erstavik, blef, efter att ha beklädt åtskilliga hofsysslor, 1718 landshöfding i Kronobergs och 1719 i Stockholms län, som då hotades af den ryska mordbrännarflottan.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext.]

Med anledning däraf lät han befalla invånarna att beväpna sig, men först sedan en stor del af länets kust blifvit härjad, erhöllo de vapen och ammunition. 1723 blef han president i den kommission, som tillsattes för att afhjälpa under reduktionen begångna orättvisor, utnämndes 1727 till riksråd, antagligen genom sin svåger A. Horns inflytande, och blef 1737 kansler för Uppsala akademi. T. hade 1719 erhållit friherrlig och 1731 greflig värdighet. 3. Mikael T., friherre och ej introducerad grefve, den föregåendes broder, krigare och ämbetsman, f. 1683 i Stockholm, d. 26 aug. 1738 på sin egendom Hässelbyholm.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext.]

Sedan 1717 öfverste för Lifgardet, var T. en af dem, på hvilkas tillstyrkan krigshären under återtåget från Fredrikshald efter Karl XII:s död erkände Ulrika Eleonora som regerande drottning mot villkor af suveränitetens afskaffande. Han blef 1719 öfverkammarherre, generalmajor af infanteriet och friherre. Under förvecklingen mellan konung Fredrik och holsteinska partiet 1722--23 stod han i spändt förhållande till den förre, men 1727 väckte han i riksdagen förslag om betalning af hans skulder. T. blef 1727 landshöfding i Nyköpings län, 1731 grefve och 1732 öfverståthållare i Stockholm. Se biogr. af N. von D[ardel] i "Personhist. tidskr." V (1903). 4. Karl Fredrik T., grefve, son till T. 2, riksråd, f. 21 okt. 1711, d. 21 april 1767 i Stockholm, egnade sig, liksom fadern, åt hoftjänsten, inom hvilken han 1756 avancerade till hofmarskalk. Då han, ehuru förbunden med hattpartiet, under denna tjänstgöring kommit i tämligen godt förhållande till konungafamiljen, blef han 1761 af Adolf Fredrik nämnd till riksråd och 1762 enligt konungens önskan af ständerna vald till guvernör för arfprinsarna Karl och Fredrik Adolf. Som riksråd började han snart draga sig ifrån hattarna, hvilkas stjärna då var i nedgående, och han skonades därför vid hattrådets störtande 1765; men då de segrande mössorna 1766 ville bereda plats i rådet åt J. v. Düben, förmåddes T., som träffats af slag, att begära tjänstledighet. 1--4. S. B. Törngren, Anders, författare. Se Mörk, J. H. Törngren, Johan Agapetus, läkare, f. 18 aug. 1772 i Borgå, d. 17 maj 1859, tjänstgjorde som fältskär vid ett lasarett i Finland under kriget med Ryssland 1789 samt blef med. licentiat 1800, med. adjunkt och prosektor vid Åbo universitet 1802, stadsfysikus i Åbo 1811, professor i kirurgi och förlossningskonst 1816, adlad 1826 och t. f. generaldirektör för det finska medicinalverket 1829. 1833 tog han afsked både från professuren och från generaldirektörsbefattningen. T. var högt värderad både som lärare och som praktiserande läkare. L. W. F. Törngren, Martina. Se Schwerin 6. Törngren, Lars Maurits, gymnast, f. 4 febr. 1839 på Trosby i Tjällmo socken, Östergötlands län, d. 24 april 1912 i Stockholm, blef sekundlöjtnant vid flottan 1859, deltog i flera sjöexpeditioner, äfven till aflägsnare farvatten, och lämnade sjövapnet 1882 som kapten (sedan 1875). Efter tvåårig elevkurs vid Gymnastiska centralinstitutet anställdes T. 1864 som biträdande och kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free