Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Udaipur
- Udall, Nicholas
- Udalricus den helige
- Udbye, Martin Andreas
- Udda
- Uddeholm
- Uddeholms järnväg
- Uddeholmsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. (Mewar l. Meywar) Vasallstat i södra delen af Rajputana i
Brittiska Indien. 33,035 kvkm. 1,293,776 inv. (1911),
39 på 1 kvkm. U. är öfvervägande slättland, men i
s. och s. v. fylldt af Aravallibergen, hvilka äro
rika på mineral, ehuru grufvorna för länge sedan
äro öfvergifna. Sydligaste delen hör till Arabiska
hafvets vattensystem, men den öfriga delen sänker sig
från s. v. till n. ö. och vattnas af Banas, biflod
fr. v. till Chambal, och dess många bifloder. En
mängd insjöar finnes, den största Debar l. Jaisamand
(54 kvkm.). Landet producerar hvete, korn, bomull
och sockerrör, dock ej mer än till befolkningens
eget behof, och är i n. till största delen fylldt
af hedar samt odlingsbart endast genom konstgjord
bevattning. Industrien är obetydlig. Den härskande
klassen äro mewaterna, en rajputisk stam, som dock
utgör blott en ringa del af befolkningen. Denna består
f. ö. af hinduer. I bergstrakterna bo bil-, mera-
och minastammar. Fursten, hvars titel är maharana
("storkonung"), är allmänt erkänd som den i rang
högste af rajputfurstarna. U. blef 1817 brittiskt
protektorat och betalar en årlig tribut af 25,000
pd st. – 2. Hufvudstad i staten U., ligger vid
sjön Pichola i en dal mellan skogklädda kullar 753
m. ö. h. 33,229 inv. (1911).
 |
Staden Udaipur |
U. är en af Indiens praktfullaste städer
(se fig.). Det har en mängd palats af granit och
marmor, bland dem maharanans, som är 30 m. högt,
flankeradt af oktogonala, af kupoler krönta torn och
det dyrbaraste furstepalatset i Indien. I stadens
närhet ligga Eklingji, med ett ståtligt tempel
från 1400-talet, och Magda med bl. a. två tempel från
1000-talet.
E. A–t.
Udall [...], Nicholas, engelsk
lustspelsförfattare, f. 1505, d. 1556, lärare
vid Eton college 1534–41, sedermera präst och
skolrektor, öfversatte Terentius och Erasmus, skref
uppsluppna "interludes" (mellanspel) samt allegoriska
"pageants" (ståt-upptåg med deklamation och musik),
men är egentligen känd som upphofsman till den
första någorlunda regelmässiga engelska komedien,
farsen Ralph Roister Doister (uppf. före 1551;
tryckt f. g. 1566), full af drastiskt skämtlynne och
lifliga sedemålningar. Den är påverkad af Plautus
("Miles gloriosus"), men till sitt gemyt äkta engelsk.
(R–n B.)
Udalricus den helige (S:t Ulrik), tyskt helgon,
grefve af Dillingen, f. 890 eller 893, d. 973,
var biskop af Augsburg (923–973) och återuppbyggde
staden efter dess förstöring af ungrarna. Legenden
berättar, att han gjort flera underverk, äfven efter
sin död. Hans dag är 4 juli.
J.C.
Udbye [-by], Martin Andreas, norsk tonsättare, f. 1820
i Trondhjem, d. där 1889, studerade för Hauptmann
och K. F. Becker i Leipzig samt blef organist i
Trondhjem, först i Hospitalskyrkan, sedan i Frue
kirke. U. komponerade operan Fredkulla, operetten
Junkeren og Flubergrosen, sångspelen Hjemve och
Perichons rejse, Aasgaardsreien m. fl. körverk,
3 tillfällighetskantater, 3 stråkkvartetter,
militärmarscher, l–4-stämmiga sånger, stycken för
violin och piano, orgel m. m.
A. L.*
Udda. Hela tal, sådana som l, 3, 5, 7 etc., hvilka
icke kunna utan rest divideras med 2, sägas vara
udda. Motsatsen till udda är jämn. – Udda dignitet
(potens) är en dignitet (potens) med udda exponent,
t. ex. a5; udda rot är en rot med udda rotindex, t. ex. [...].
– Udda funktion
af en variabel är en funktion, som bibehåller sitt
numeriska värde, men ändrar sitt tecken, när den
variabla ändrar tecken, så att f(–x) = –f(x). Såsom
exempel på udda funktioner af x må anföras x3,
x2n+1 och sin x.
E. L-g.
Uddeholm, egendom. Se Uddeholmsverken, sp. 822.
Uddeholms järnväg. Se Nordmark–Klarälfvens
järnväg, sp. 1346.
Uddeholmsverken, de bruks- och landtegendomar samt
skogar i östra Värmland (hufvudsakligast inom
Älfdals, Kils och Färnebo härad) och angränsande
delar af Dalarna, hvilka tillhöra Uddeholms a.-b.,
och omfatta sammanlagdt 281,683 har, hvaraf 215,442
har produktiv skogsmark. Det hela var 1919 taxeradt
till 69,677,400 kr. (hvaraf jordbruksfastighet
46,158,600, annan fastighet 23,326,600 och
frälseräntor 192,200 kr.). Bolaget tillgodogör sina
rika naturtillgångar genom omfattande industri,
såsom järn- och stålhandtering, sågverksrörelse,
cellulosaindustri och kemisk industri.
Järnhandteringen bedrifves vid Hagfors, Munkfors,
Brattfors, Storfors och Nykroppa järnverk. Malmerna
hämtas till största delen ur bolagets egna grufvor
samt ur sådana, i hvilka bolaget är delegare. Tabergs
och Nordmarks grufvor i Filipstads bergslag
egas sålunda i sin helhet af bolaget, hvarjämte
det har stora delar i Persbergs, Långbans och
Finnmosse m. fl. grufvor i Värmland, Lombergs
grufvor vid Grängesberg samt Tuolluvara grufvor i
Lappland. På grund af sina stora grufandelar behöfver
bolaget endast i mycket ringa grad begagna sig af
köpmalmer. Träkol till tackjärnsframställningen hämtas
hufvudsakligen från bolagets egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0447.html