1. (Mewar l. Meywar) Vasallstat i södra delen af Rajputana i Brittiska Indien. 33,035 kvkm. 1,293,776 inv. (1911), 39 på 1 kvkm. U. är öfvervägande slättland, men i s. och s. v. fylldt af Aravallibergen, hvilka äro rika på mineral, ehuru grufvorna för länge sedan äro öfvergifna. Sydligaste delen hör till Arabiska hafvets vattensystem, men den öfriga delen sänker sig från s. v. till n. ö. och vattnas af Banas, biflod fr. v. till Chambal, och dess många bifloder. En mängd insjöar finnes, den största Debar l. Jaisamand (54 kvkm.). Landet producerar hvete, korn, bomull och sockerrör, dock ej mer än till befolkningens eget behof, och är i n. till största delen fylldt af hedar samt odlingsbart endast genom konstgjord bevattning. Industrien är obetydlig. Den härskande klassen äro mewaterna, en rajputisk stam, som dock utgör blott en ringa del af befolkningen. Denna består f. ö. af hinduer. I bergstrakterna bo bil-, mera- och minastammar. Fursten, hvars titel är maharana ("storkonung"), är allmänt erkänd som den i rang högste af rajputfurstarna. U. blef 1817 brittiskt protektorat och betalar en årlig tribut af 25,000 pd st. -- 2. Hufvudstad i staten U., ligger vid sjön Pichola i en dal mellan skogklädda kullar 753 m. ö. h. 33,229 inv. (1911).

Staden Udaipur

U. är en af Indiens praktfullaste städer (se fig.). Det har en mängd palats af granit och marmor, bland dem maharanans, som är 30 m. högt, flankeradt af oktogonala, af kupoler krönta torn och det dyrbaraste furstepalatset i Indien. I stadens närhet ligga Eklingji, med ett ståtligt tempel från 1400-talet, och Magda med bl. a. två tempel från 1000-talet. ^{E. A--t.} Udall [...], Nicholas, engelsk lustspelsförfattare, f. 1505, d. 1556, lärare vid Eton college 1534--41, sedermera präst och skolrektor, öfversatte Terentius och Erasmus, skref uppsluppna "interludes" (mellanspel) samt allegoriska "pageants" (ståt-upptåg med deklamation och musik), men är egentligen känd som upphofsman till den första någorlunda regelmässiga engelska komedien, farsen Ralph Roister Doister (uppf. före 1551; tryckt f. g. 1566), full af drastiskt skämtlynne och lifliga sedemålningar. Den är påverkad af Plautus ("Miles gloriosus"), men till sitt gemyt äkta engelsk. ^{(R--n B.)} Udalricus den helige (S:t Ulrik), tyskt helgon, grefve af Dillingen, f. 890 eller 893, d. 973, var biskop af Augsburg (923--973) och återuppbyggde staden efter dess förstöring af ungrarna. Legenden berättar, att han gjort flera underverk, äfven efter sin död. Hans dag är 4 juli. ^J.C. Udbye [-by], Martin Andreas, norsk tonsättare, f. 1820 i Trondhjem, d. där 1889, studerade för Hauptmann och K. F. Becker i Leipzig samt blef organist i Trondhjem, först i Hospitalskyrkan, sedan i Frue kirke. U. komponerade operan Fredkulla, operetten Junkeren og Flubergrosen, sångspelen Hjemve och Perichons rejse, Aasgaardsreien m. fl. körverk, 3 tillfällighetskantater, 3 stråkkvartetter, militärmarscher, l--4-stämmiga sånger, stycken för violin och piano, orgel m. m. ^{A. L.*} Udda. Hela tal, sådana som l, 3, 5, 7 etc., hvilka icke kunna utan rest divideras med 2, sägas vara udda. Motsatsen till udda är jämn. -- Udda dignitet (potens) är en dignitet (potens) med udda exponent, t. ex. a⁵; udda rot är en rot med udda rotindex, t. ex. [...]. -- Udda funktion af en variabel är en funktion, som bibehåller sitt numeriska värde, men ändrar sitt tecken, när den variabla ändrar tecken, så att f(--x) = --f(x). Såsom exempel på udda funktioner af x må anföras x³, x²ⁿ⁺¹ och sin x. ^{E. L-g.} Uddeholm, egendom. Se Uddeholmsverken, sp. 822. Uddeholms järnväg. Se Nordmark--Klarälfvens järnväg, sp. 1346. Uddeholmsverken, de bruks- och landtegendomar samt skogar i östra Värmland (hufvudsakligast inom Älfdals, Kils och Färnebo härad) och angränsande delar af Dalarna, hvilka tillhöra Uddeholms a.-b., och omfatta sammanlagdt 281,683 har, hvaraf 215,442 har produktiv skogsmark. Det hela var 1919 taxeradt till 69,677,400 kr. (hvaraf jordbruksfastighet 46,158,600, annan fastighet 23,326,600 och frälseräntor 192,200 kr.). Bolaget tillgodogör sina rika naturtillgångar genom omfattande industri, såsom järn- och stålhandtering, sågverksrörelse, cellulosaindustri och kemisk industri. Järnhandteringen bedrifves vid Hagfors, Munkfors, Brattfors, Storfors och Nykroppa järnverk. Malmerna hämtas till största delen ur bolagets egna grufvor samt ur sådana, i hvilka bolaget är delegare. Tabergs och Nordmarks grufvor i Filipstads bergslag egas sålunda i sin helhet af bolaget, hvarjämte det har stora delar i Persbergs, Långbans och Finnmosse m. fl. grufvor i Värmland, Lombergs grufvor vid Grängesberg samt Tuolluvara grufvor i Lappland. På grund af sina stora grufandelar behöfver bolaget endast i mycket ringa grad begagna sig af köpmalmer. Träkol till tackjärnsframställningen hämtas hufvudsakligen från bolagets egna