Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 837-838 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Udo (botanik) - Udometer - Udschda - Udschidschi - Udsjila (Udschila) - Udvalg - Udvarhely - Uea, Uvea - Ueberbrettl - Ueberlingen - Ueberlingensjön - Ueberweg - Uechtland - Uechtritz - Uecht-see - Ueckermünde - Uëka - Ueland, Ole Gabriel Gabrielsen - Uelle l. Uelle-Makua - Uelzen - Uenja - Uer - Uerdingen - Uessan - Uetersen - Uetli l. Uetliberg - Uf - Ufa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bergsluttningarna i Japan, kan odlas på
fritt land äfven i mellersta Europa.

^{G. L–m.}

Udometer (af lat. udare, väta, och grek. metron,
mått), nederbördsmätare. Se Nederbörd, sp. 673.

Udschda, stad. Se Udjda.

Udschidschi, landskap och ort. Se Udjidji.

Udsjila (Udschila), oas. Se Audjila.

Udvalg, da. och no., utskott.

Udvarhely [odvarhäj], f. d.
komitat i östra Siebenbürgen, nu tillhörande
Rumänien, på ömse sidor om Stora Kokels öfre
lopp. 2,938 kvkm. 124,173 inv. (1910),
till allra största delen (95 proc.)
ungrare (szekler). I religiöst afseende är
befolkningen däremot splittrad: 36 proc. romerska
katoliker, 34 proc. reformerta och 22
proc. unitarier (1910). U. är ett skogigt högland,
hvarför hufvudnäringarna äro boskapsskötsel och
trävaruindustri. De vanliga sädesslagen odlas dock
i dalarna. Hufvudstad är Székely-Udvarhely
[sekäj-] vid Stora Kökel l. Nagy-Küküllö, med
omkr. 8,000 inv.

^{(H. W–k.)}

Uea, Uvea (fr. Ouvéa), en af Loyalty-öarna
(se d. o.).

Ueberbrettl [yb-]. Se Überbrettl.

Ueberlingen [yb-]. Se Überlingen.

Überlingensjön [yb-]. Se Überlingensjön.

Ueberweg [yb-], Friedrich. Se Überweg.

Uechtland [ychtlant]. Se Üchtland.

Uechtritz [ych-]. Se Üchtritz.

Uecht-see [ycht-se]. Se Murtensjön.

Ueckermünde [ykker-]. Se Ückermünde.

Uëka (Hibiscus esculentus),
bot. Se Bongo, sp. 1110.

Ueland [ulan], Ole Gabriel Gabrielsen, norsk
politiker, f. 28 okt. 1799 på gården Skaaland,
Lunde socken, Stavanger amt, d. 9 juli 1870, erhöll
ingen annan undervisning än den dåtidens tarfliga
folkskolor kunde skänka, men studerade på egen hand
samt blef skollärare 1817 och sedermera klockare med
obetydlig lön.

[Porträtt, ingen bildtext]

Genom sitt gifte 1825 fick han gården
Ueland i den närbelägna Hæskestad socken och tog
efter denna gård sitt namn. 1852 blef han länsman, men
afsade sig 1855 denna post, då regeringen nekade honom
rättighet att resa för att inträda i den af stortinget
nedsatta jurykommissionen. 1832–68 representerade
han Stavanger amt i stortinget, där han 1833 slöt
sig till den bondeopposition, som då framträdde och
hvars första sträfvan gällde införandet af en ny
kommunalförfattning ("formandskabs"-lagarna). U. blef
snart en af oppositionens mera framstående ledare. Han
var den förste representanten för den speciellt
västländska politiken, och trots hans obestridliga
begåfning bar hans politiska uppträdande alltid
prägeln af de små förhållanden, hvarunder han lefvat i
sin hembygd. Sedan formandskabslagarna sanktionerats
(1837), blef U. den förste ordf. i sin hembygds
formandskab. Den opposition U. representerade
var väsentligen konservativ, i synnerhet när
det gällde förändringar i grundlagen, och hyllade
sparsamhetssystemet. Särskildt under de första
stortingen hade han och hans meningsfränder alltid
skäl till hands som sparsamhetsvänner. På stortinget
1836 försäkrade U. sålunda, att "den store generalen
Bonaparte" aldrig lagt synnerlig vikt på artilleriet,
utan städse betraktat detsamma som ett mindre viktigt
vapen. Något statsekonomiskt eller politiskt
system hade han aldrig, och i fråga om tullskydd
eller frihandel visade han sig mycket vacklande,
men han lärde mycket med tiden och var vid sin död
i många stycken en helt annan man än förut. På sista
tiden förlorade han också en del af sitt inflytande,
ehuru hans prestige syntes oförminskad. 1865 blef
han medlem af unionskommittén och deltog i alla
dess arbeten. Kommittéförslaget, hvari han ansåg
sig ha väsentlig del, skattade han mycket högt, men
kom icke till att försvara detsamma i stortinget,
emedan han dog omedelbart före valen. Hans bortgång
inträffade vid en viktig vändpunkt, och de ledare,
som togo arf efter honom, hade helt andra politiska
synpunkter. Då U. å ena sidan var konservativ, å den
andra oppositionell, följde däraf, att han åberopades
som stöd för mycket skilda meningar. Flera af hans
söner voro stortingsmän, men spelade icke någon
större roll.

^{Y. N.*}

Uelle l. Uelle-Makua (eng. Welle, fr. Ouelle),
flod. Se Ubangi.

Uelzen [yltsen]. Se Ülzen.

Uenja, folkstam. Se Ma-njema.

Uer, no., zool. Se Kungsfisksläktet, sp. 259.

Uerdingen [yr-]. Se Ürdingen.

Uessan (fr. Ouazin, Ouazza l. Ouazzan, eng. Wazan
l. Wazzan), stad i Marokko, 97 km. n. n. v. om Fes,
på norra sluttningen af Sebus floddal. Omkr. 16,000
inv. U. drifver stor handel, och där tillverkas
ett slags hvita yllemantlar (jellah), som äro
mycket spridda. Invånarna äro till största delen
afkomlingar af en profetens föregifne ättling,
och staden är asyl för de muhammedaner, som ta
sin tillflykt dit, enär det muhammedanska helgonet,
Idrisi scharit, som bodde i U. omkr. 1727, är begrafd
där. Det kallas därför Dar d’manah ("trygghetens
boning") och anses i Marokko som en helig stad.

^{E. A–t.}

Uetersen [yt-]. Se Ütersen.

Uetli l. Uetliberg [yt-]. Se Albis.

Uf, zool. Om bergufven,
hornufven, skogsufven l. helt
enkelt ufven (Bubo maximus, Strix bubo)
se Berguf. Om kortörade ufven (Otus l. Strix Irachyotus)
se Ugglor.

Ufa. 1. Flod i östra Kyssland, kommer från sjön
Ufimskoje, belägen 692 m. ö. h. nedanför nordsidan
af det 1,080 m. höga Jurma, genombryter Urals västra
kedja och flyter först mot n. v., intill 56° n. br.,
därpå mot s. v., samt förenar sig 3 km. ofvanför
staden Ufa med Kamas biflod Bjelaja. Längd 850 km. –
2. (Ry. Ufimskaja gubernija) Guvernement i östra
Ryssland, omgifvet af guv. Perm, Vjatka, Kazan,
Samara och Orenburg. 122,018 kvkm. Både genom sin
fysiska karaktär och genom sin befolkning bildar
U. en medlande länk. mellan Europa och Asien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>