- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
837-838

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Udo (botanik) - Udometer - Udschda - Udschidschi - Udsjila (Udschila) - Udvalg - Udvarhely - Uea, Uvea - Ueberbrettl - Ueberlingen - Ueberlingensjön - Ueberweg - Uechtland - Uechtritz - Uecht-see - Ueckermünde - Uëka - Ueland, Ole Gabriel Gabrielsen - Uelle l. Uelle-Makua - Uelzen - Uenja - Uer - Uerdingen - Uessan - Uetersen - Uetli l. Uetliberg - Uf - Ufa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bergsluttningarna i Japan, kan odlas på fritt land äfven i mellersta Europa. G. L--m. Udometer (af lat. udare, väta, och grek. metron, mått), nederbördsmätare. Se Nederbörd, sp. 673. Udschda, stad. Se Udjda. Udschidschi, landskap och ort. Se Udjidji. Udsjila (Udschila), oas. Se Audjila. Udvalg, da. och no., utskott. Udvarhely [odvarhäj], f. d. komitat i östra Siebenbürgen, nu tillhörande Rumänien, på ömse sidor om Stora Kokels öfre lopp. 2,938 kvkm. 124,173 inv. (1910), till allra största delen (95 proc.) ungrare (szekler). I religiöst afseende är befolkningen däremot splittrad: 36 proc. romerska katoliker, 34 proc. reformerta och 22 proc. unitarier (1910). U. är ett skogigt högland, hvarför hufvudnäringarna äro boskapsskötsel och trävaruindustri. De vanliga sädesslagen odlas dock i dalarna. Hufvudstad är Székely-Udvarhely [sekäj-] vid Stora Kökel l. Nagy-Küküllö, med omkr. 8,000 inv. (H. W--k.) Uea, Uvea (fr. Ouvéa), en af Loyalty-öarna (se d. o.). Ueberbrettl [yb-]. Se Überbrettl. Ueberlingen [yb-]. Se Überlingen. Überlingensjön [yb-]. Se Überlingensjön. Ueberweg [yb-], Friedrich. Se Überweg. Uechtland [ychtlant]. Se Üchtland. Uechtritz [ych-]. Se Üchtritz. Uecht-see [ycht-se]. Se Murtensjön. Ueckermünde [ykker-]. Se Ückermünde. Uëka (Hibiscus esculentus), bot. Se Bongo, sp. 1110. Ueland [ulan], Ole Gabriel Gabrielsen, norsk politiker, f. 28 okt. 1799 på gården Skaaland, Lunde socken, Stavanger amt, d. 9 juli 1870, erhöll ingen annan undervisning än den dåtidens tarfliga folkskolor kunde skänka, men studerade på egen hand samt blef skollärare 1817 och sedermera klockare med obetydlig lön.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext]

Genom sitt gifte 1825 fick han gården Ueland i den närbelägna Hæskestad socken och tog efter denna gård sitt namn. 1852 blef han länsman, men afsade sig 1855 denna post, då regeringen nekade honom rättighet att resa för att inträda i den af stortinget nedsatta jurykommissionen. 1832--68 representerade han Stavanger amt i stortinget, där han 1833 slöt sig till den bondeopposition, som då framträdde och hvars första sträfvan gällde införandet af en ny kommunalförfattning ("formandskabs"-lagarna). U. blef snart en af oppositionens mera framstående ledare. Han var den förste representanten för den speciellt västländska politiken, och trots hans obestridliga begåfning bar hans politiska uppträdande alltid prägeln af de små förhållanden, hvarunder han lefvat i sin hembygd. Sedan formandskabslagarna sanktionerats (1837), blef U. den förste ordf. i sin hembygds formandskab. Den opposition U. representerade var väsentligen konservativ, i synnerhet när det gällde förändringar i grundlagen, och hyllade sparsamhetssystemet. Särskildt under de första stortingen hade han och hans meningsfränder alltid skäl till hands som sparsamhetsvänner. På stortinget 1836 försäkrade U. sålunda, att "den store generalen Bonaparte" aldrig lagt synnerlig vikt på artilleriet, utan städse betraktat detsamma som ett mindre viktigt vapen. Något statsekonomiskt eller politiskt system hade han aldrig, och i fråga om tullskydd eller frihandel visade han sig mycket vacklande, men han lärde mycket med tiden och var vid sin död i många stycken en helt annan man än förut. På sista tiden förlorade han också en del af sitt inflytande, ehuru hans prestige syntes oförminskad. 1865 blef han medlem af unionskommittén och deltog i alla dess arbeten. Kommittéförslaget, hvari han ansåg sig ha väsentlig del, skattade han mycket högt, men kom icke till att försvara detsamma i stortinget, emedan han dog omedelbart före valen. Hans bortgång inträffade vid en viktig vändpunkt, och de ledare, som togo arf efter honom, hade helt andra politiska synpunkter. Då U. å ena sidan var konservativ, å den andra oppositionell, följde däraf, att han åberopades som stöd för mycket skilda meningar. Flera af hans söner voro stortingsmän, men spelade icke någon större roll. Y. N.* Uelle l. Uelle-Makua (eng. Welle, fr. Ouelle), flod. Se Ubangi. Uelzen [yltsen]. Se Ülzen. Uenja, folkstam. Se Ma-njema. Uer, no., zool. Se Kungsfisksläktet, sp. 259. Uerdingen [yr-]. Se Ürdingen. Uessan (fr. Ouazin, Ouazza l. Ouazzan, eng. Wazan l. Wazzan), stad i Marokko, 97 km. n. n. v. om Fes, på norra sluttningen af Sebus floddal. Omkr. 16,000 inv. U. drifver stor handel, och där tillverkas ett slags hvita yllemantlar (jellah), som äro mycket spridda. Invånarna äro till största delen afkomlingar af en profetens föregifne ättling, och staden är asyl för de muhammedaner, som ta sin tillflykt dit, enär det muhammedanska helgonet, Idrisi scharit, som bodde i U. omkr. 1727, är begrafd där. Det kallas därför Dar d'manah ("trygghetens boning") och anses i Marokko som en helig stad. E. A--t. Uetersen [yt-]. Se Ütersen. Uetli l. Uetliberg [yt-]. Se Albis. Uf, zool. Om bergufven, hornufven, skogsufven l. helt enkelt ufven (Bubo maximus, Strix bubo) se Berguf. Om kortörade ufven (Otus l. Strix Irachyotus) se Ugglor. Ufa. 1. Flod i östra Kyssland, kommer från sjön Ufimskoje, belägen 692 m. ö. h. nedanför nordsidan af det 1,080 m. höga Jurma, genombryter Urals västra kedja och flyter först mot n. v., intill 56° n. br., därpå mot s. v., samt förenar sig 3 km. ofvanför staden Ufa med Kamas biflod Bjelaja. Längd 850 km. -- 2. (Ry. Ufimskaja gubernija) Guvernement i östra Ryssland, omgifvet af guv. Perm, Vjatka, Kazan, Samara och Orenburg. 122,018 kvkm. Både genom sin fysiska karaktär och genom sin befolkning bildar U. en medlande länk. mellan Europa och Asien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free