- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
847-848

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uggla, 3. Gustaf Fredrik Oskar - Ugglas, af, ätt - Ugglas, 1. Samuel af - Ugglas, 2. Per Gustaf af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han chef för Andra arméfördelningen, hvilken befattning han, som 1908 befordrats till generallöjtnant, innehade till 1913, då han afgick ur aktiv tjänst. S. å. utnämndes han till general i generalitetets reserv. 1915 var han t. f. inspektör för trängen. 1877--83 var U. lärare vid Krigsskolan, hvarefter han blef militärattaché vid beskickningen i Wien. 1885--90 var han lärare vid Krigshögskolan och 1890--97 chef för Krigsskolan, där han med aldrig svikande nit verkade för att hos kadetterna ingjuta sann soldatanda och kärlek till fosterlandet. Redan 1871 hade U. utnämnts till ordonnansofficer hos dåv. hertigen af Östergötland, sedermera konung Oskar II, hvars stab han som ordonnansofficer, adjutant och öfveradjutant sedan tillhörde under konungens lifstid. Sedan 1910 är han förste adjutant och chef för konung Gustaf V:s stab. U. har varit sekreterare, led. och ordf. i ett flertal militära kommittéer och kommissioner, bl. a. kommittén för granskning af de särskilda vapenslagens exercisreglementen 1885--87, värnpliktskommittén 1898, infanteriexercisreglementskommittéerna 1893--95, 1902--04 och 1912 samt kommissionen för utredning m. m. rörande regementspastorsinstitutionen 1907. -- Varm vän af den frivilliga skytterörelsen, valdes U. 1909 till ordf. i skytteförbundens öfverstyrelse. Som sådan har han särskildt inlagt stor förtjänst i fråga om fältskytteverksamhetens utveckling i en för landets försvar gagnelig riktning. Mångårig led. i styrelsen för centralföreningen för idrottens främjande och i Svenska Röda korset, har han ock nitiskt verkat för dessa föreningars syften. 1898--1902 var han led. af Krigshofrätten. En kortare tid under 1919 års lagtima riksdag var han representant för Värmlands län i Första kammaren. U. har äfven verkat som militärskriftställare. Utom årsberättelser i Krigsvet. akad:s handlingar och tidskriftsuppsatser har han utgett Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870 och 1871 (tills. med G. Kleen och A. Malmborg, 1872), Handledning vid studiet af krigskonsten (1878--80) samt ett arbete afhandlande krigsförfattningens och krigskonstens historiska utveckling (ej i bokhandeln, 1885), hvarjämte han författat en afdelning af "1818--1918. Minnesskrift med anledning af k. högre Artilleriläroverkets och Krigshögskolans på Marieberg samt Artilleri- och Ingenjörhögskolans etthundraåriga tillvaro" (1918). Sedan 1886 är U. led. af Krigsvet. akad. 2. (H. F--d.) 3. H. J--dt. Ugglas, af, svensk adlig ätt, härstammande från Samuel Samuelsson Uggla, bergsman i Falun i början af 1600-talet. Hans sonsons-sonson Samuel Uggla (se U. 1) upphöjdes 1772 med namnet af Ugglas i adligt stånd, 1776 i friherrligt och 1799 i grefligt stånd, med grefvevärdigheten fäst vid äldste sonen, son efter son, medan äldste sonens syskon förbli friherrar. 1. Samuel af U., grefve, son af kontraktsprosten och kyrkoherden i Hedemora Petrus Ugla, ämbetsman, f. 3 maj 1750 i Hedemora, d. 6 april 1812 i Stockholm, studerade vid Uppsala universitet och inskrefs 1769 i ett par af hufvudstadens ämbetsverk. Sept. 1772 blef han, då sekreterare vid Lagkommissionen, upphöjd i adligt stånd och tog därvid namnet af Ugglas. Denna för en så ung man ovanliga utmärkelse har man satt i förbindelse med följande anekdot. På revolutionsdagen 19 aug. 1772 mötte Gustaf III, då han efter sitt tal till trupperna återvände till slottet, på vägen en ung man, som slog honom på axeln under utropet: "Bra, Gustaf!". Mannen var U., som sålunda blef bemärkt af konungen och hvars lycka var gjord.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext]

1775 utnämndes af U. till protokollssekreterare i Justitierevisionen samt befordrades 1782 till förste expeditionssekreterare där och 1785 till revisionssekreterare. 1788 kallades han till landshöfding i Stockholms län. Vid sidan af sina ord. tjänsteåligganden fullgjorde han många uppdrag, till hvilka konungens och medborgares förtroende kallade honom. Så blef han direktör vid Generaldiskontkontoret, då det inrättades, 1787, och kvarstod i denna befattning till kontorets upplösning, 1803. 1778 vardt han led. af Direktionen öfver Strömsholms slussverk, om hvars fullbordande han inlade stor förtjänst. Äfven Gustaf IV Adolfs förmyndarregering anförtrodde af U. åtskilliga hedrande uppdrag, men något högre mått af ynnest åtnjöt han dock ej från de styrandes sida. Detta blef så mycket mera fallet, då Gustaf IV Adolf själf fattade spiran. I nov. 1796 erhöll han friherrediplomet och 1799 grefvevärdighet; 1802 utnämndes han s. d. till president i Kammarkollegium och ordf. i Tullarrende-societeten. 1808 kallades han till En af rikets herrar. Han erhöll två gånger förordnande som öfverståthållare i Stockholm (juli--dec. 1797 och febr.--okt. 1800), var vid flera tillfällen 1800--08 medlem af under konungens frånvaro tillsatta interimsstyrelser, blef 1802 led. af Rikets ärendens allmänna beredning -- flera kommittéuppdrag och andra offentliga förtroendebevis att förtiga. Af U. var en af Gustaf IV Adolfs mest betrodda och använda män under hela hans regering, utan att dock, lika litet som någon annan, förvärfva ett bestämmande inflytande på konungens politik. Efter statshvälfningen 1809 inkallades visserligen af U. i likhet med de öfrige medlemmarna af beredningen 13 mars af hertig Karl i den provisoriska konseljen, men erhöll redan följande morgon -- jämte hofkansleren Zibeth -- tillsägelse att afhålla sig från dess öfverläggningar. I likhet med alla andra det gamla systemets män var han naturligtvis mindre väl sedd af anhängarna till det nya, och de anfall, för hvilka han utsattes från Grevesmöhlens (se denne) sida, ökade hans impopularitet. Hans hus var också ett af dem, som angrepos af folkmassan i Stockholm 20 juni 1810, dagen för mordet på grefve Axel von Fersen. Den nya styrelsen visade honom emellertid sin aktning, och sitt presidentsämbete i Kammarkollegium behöll han till sin död. -- Af U. var sedan 1806 hedersled. af Akademien för de fria konsterna. 2. Per Gustaf af U., grefve, den föregåendes son, statsråd, f. 27 juni 1784, d. 24 febr. 1853 på Forsmark, blef student i Uppsala 1799, aflade 1801 juridisk examen och inskrefs sedermera i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free