voro af boerhärkomst och ej förvärfvat politiskt medborgarskap. Boerregeringens försök att i det längsta förvägra dem medborgerliga rättigheter var en bland hufvudorsakerna till boerkriget (se d. o. och Transvaal, sp. 608--610). ^{V. S--g.} Uj, új [oj, <over>o</over>j], ung., "ny", en vanlig sammansättningsled i ungerska ortnamn. ^{K. B. W.} Ujain [<over>o</over>dʃai'n].Se Udjain. Uj-Bánya [oj-banja], ty. Königsberg, bergsstad i ungerska komitatet Bars. 4,815 inv. (1910), hufvudsakligen slovaker. Staden, som är anlagd af tyskar, hade förr rika guldgrufvor, men numera är grufdriften (guld och järn) obetydlig. Uj-Becse [oj-bätʃä], köping. Se Becse, sp. 1159. U. J. D., förkortning för lat. utriusque juris doctor (se Doktor). Ujejski, Kornel, polsk skald, f. 1823, d. 1897 i Galizien, måste efter den misslyckade resningen 1863 fly till utlandet, men återkom till Galizien och invaldes 1876 i österrikiska herrehuset. Hans första diktsamling, Skargi Jeremiego (Jeremias' klagovisor, 1847) inspirerades genom den blodiga bonderevolten i Galizien 1846, och den däri inlagda koralen Z dymempożarów (Från mordbrändernas rök) har blifvit en polsk nationalhymn. Härpå följde den lyriska samlingen Zwiȩdłe lisćie (Vissna löf; 1849). Större poetiskt värde har den antika poetiska berättelsen Marathon. Bekantskapen med Słowacki i Paris 1847 alstrade Pieśni Salomona (Salomos visor). Diktcykeln Melodye Biblijne (1852; "Bibliska melodier", sv. öfv. af A. Jensen i "Polska skalder", I, 1896) innehåller en allegorisk framställning af israeliternas passionshistoria med anspelning på Polen, Hans Tlomaczenia Szopena voro ett djärft försök att i ord återge några af Chopins sonater, preludier och mazurkor. U:s samlade dikter utgåfvos 1857 i Petersburg och 1866 i Leipzig (2:a uppl. 1894). ^{A--d J.} Ujest [o'jest], stad i Schlesien, vid Oders biflod Klodnitz. 2,351 inv. (1910), mest katoliker. Staden tillhör furstarna af Hohenlohe-Öhringen, hvilkas samtliga i öfre Schlesien belägna fideikommissegendomar enligt kabinettsorder af 18 okt. 1861 blefvo ett ärftligt hertigdöme U. Hertigens schlesiska residens är Schlawenzütz l. Slawentzitz, en by med omkr. 1,300 inv., 3 km. v. om U. Ujezd [ojä'st], ry., distrikt (se d. o., sp. 534). Ujfalvy [o'jfalvi], Charles Eugène, ungersk-fransk forskningsresande och språkforskare, f. 1842 i Siebenbürgen, d. 1904 i Florens, var först militär, flyttade 1867 till Frankrike, där han 1870 blef lärare i tyska vid gymnasiet i Versailles och 1876 docent vid École spéciale des langues orientales vivantes i Paris. På uppdrag af franska regeringen företog han 1876 och 1880 forskningsresor till Central-Asien, hvilka gjorde hans namn bekant och gåfvo honom stoff till en del etnografiska och geografiska skrifter. Mera som dilettant än sakkunnig sökte han äfven i några arbeten, bl. a. Étude comparée des langues ougro-finnoises (1875), en finsk språklära (1876) o. s. v., göra den finsk-ugriska språkvetenskapen känd i utlandet. Af hans hand föreligger också 1:a runan af "Kalevala" (1876) och ett antal dikter af Petöfi i fransk öfv. -- Hans hustru Marie Bourdon skildrade hans första resa i De Paris à Samarkand (1879). ^{K. B. W.} Ujgurer. Se Uigurer. Ujhely, Sátorallya-U. [s<over>a</over>'tårajja o'jhäj], stad i det gamla ungerska komitatet Zemplen. Genom fredsfördragen efter Världskriget har U. blifvit en ungersk gränsort mot Tjecho-Slovakien. 19,940 inv. (1910), ungrare, utom icke fullt ett tusental af andra nationaliteter. Liflig handel och industri. Ujiji. Se Udjidji. Ujjain [<over>o</over>dʃai'n]. Se Udjain. Uj-Pest ("Nya Pest"), förstad till Budapest (se d. o., sp. 499). Új-Szeged [oj-sä'gäd]. Se Szeged. Ujun-Koldongi, berg. Se Chin-gan. Ujváros [oj-v<over>a</over>råʃ], Balmaz-U., köping i ungerska komitatet Hajdu, vid järnvägen Debreczen--Füzes-Abony. 12,470 inv., ungrare (1910). Uj-Vidék, ungerska namnet på Neusatz. U-järn. Se Fasonjärn. U. K., förkortning för eng. United Ungdom (of Great Britain and Ireland), det förenade konungariket (Storbritannien och Irland). Uk agathón polykoiranie, hei's koi'ranos esto, grek., "Mångherravälde är icke ett godt, en härskare vare!", citat ur Homeros' "Iliad", II, 204. Ukamba l. Ukambani, provins i Brittiska Östafrikanska protektoratet, ungefär på lika stort afstånd från Malindi vid kusten och Victoria Njansa, vattnadt af Sabaki och dess källfloder och omgifvet i ö. af galla-, i v. af massai-folket. Omkr. 133,800 kvkm. med 1,044,000 inv. (1903).

Fig. 1. Unga wakamba-män framtågande under dans.

Invånarna, wakamba (se fig. 1 o. 2), tillhöra ej negerrasen. De ha svartaktig hy, något utstående läppar, stora ögon, något spetsig haka, svag skäggväxt och tänderna filade spetsiga samt bo i ler- l. gräshyddor med kägelformiga tak. De dricka blod af lefvande nötkreatur och kasta sina lik i skogen. Ingen af hela folket erkänd höfding finns, men hvarje by har sin äldste. Missionären Krapf, som besökte