Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 953-954 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultuna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6 km. s. om Uppsala, har tidigare varit boställe för
landshöfdingen i Uppsala och är sedan 1848 säte för
statens landtbruksinstitut. Godset utgör 12 3/8 mtl
och omfattar jämte hufvudgården, Kungsängsfarmen,
Graneberg, Stora och Lilla Djurgården och Damhagen
med sammanlagdt 303 har

Fig. 1. Gamla hufvudbyggnaden vid Ultuna.

åker, 98 har äng, 27 har betesmark samt 103 har skog
utom den under Domänstyrelssns förvaltning varande
kronoparken Stora Djurgården. Manbyggnaden (fig. 1)
vid U. är en gammal herrgårdsbyggnad af tegel, jämte
två små flygelbyggnader af trä, troligen uppförda
under 1700-talet; öfriga

Fig. 2. Utsikt af Ultuna från manbyggnaden. Det största huset är läroverksbyggnaden; t. h. därom museet och lärlingsbyggnaden, t. v. i bakgrunden förvaltarbostad och laboratorium.

byggnader (se fig. 2) äro uppförda efter
institutets inrättande.

Sedan riksdagen 1840 beslutit, att U. kungsladugård
jämte tillhörande egor skulle öfverlåtas till ett
landtbruksinstitut samt stadgar för detta fastställts
1846, började läroanstalten 1848 sin verksamhet
med förslagsställaren om institutet landshöfding
R. von Kræmer som styrelsens ordf. och professor
J. Arrhenius (se denne) som föreståndare. Tack
vare i främsta rummet dessa båda mäns energi och
offervillighet lyckades det att trots en ytterligt
bekymmersam ekonomi – statsanslaget utgjordes till
en början af en grundfond af 24,000 rdr b:ko jämte
4,000 rdr om året –, upphjälpa landtegendomens
fallfärdiga byggnader, införa ordnadt växelbruk,
anskaffa lefvande och döda inventarier samt uppehålla
undervisningen vid en högre och en lägre kurs, hvilka,
ej minst till följd af Arrhenius’ stora anseende som
lärare, ständigt voro
fulltaligt besatta. Sedan v. Kræmer och Arrhenius
i början af 1860-talet af gått, vidtog en tid af
ekonomiskt trångmål och schism inom lärarkåren,
hvilket vållade en tillbakagång vid såväl landtbruket
som läroverket samt stark misstämning mot det
senare. Under 1870-talet förbättrades visserligen
förhållandena, men på grund af åsamkade skulder
och statsanslagens otillräcklighet – intill 1875
årsanslag af 16,000 kr. –, voro de ekonomiska
förhållandena fortfarande besvärande. Sedan en
af K. M:t 1877 tillsatt undersökningskommitté
1878 vitsordat institutets behof af ökadt anslag,
beviljades detta småningom, men ekonomien var dock
fortfarande alltför svag för att vare sig landtbruket
eller läroverket skulle ha kunnat nå önskvärd
utveckling. Landtbruksinstitutet hade inrättats
efter de på sin tid berömda tyska akademiernas och
institutens mönster, med den teoretiska undervisningen
förenad med praktisk utbildning vid ett på
institutsgården drifvet mönsterjordbruk. Då denna idé
på grund af den svaga ekonomien ej blef förverkligad,
framkastade redan 1877 års Ultunakommitté tanken,
att den högre, teoretiska kursen borde ekonomiskt
skiljas från landtegendomons drift, hvilken borde
skötas med den lägre för rättares utbildning afsedda
kursens lärjungar som hufvudsaklig arbetsstyrka. Denna
tanke upptogs ånyo af en 1882 tillsatt
landtbruksundervisningskommitté och förverkligades
1892, då, enligt riksdagens beslut, institutets
elevkurs under en rektors ledning blef rent
teoretisk utan någon praktisk öfning, hvilken
borde vara inhämtad före inträdet vid institutet,
samt egendomen drifvas som ett vanligt ekonomiskt
bärigt landtbruk skött af en egendomsförvaltare,
som därjämte skulle vara föreståndare för
landtbruksskolan, d. v. s. lärlingskursen, hvars
lärlingar skulle vara egendomens arbetsstyrka. Efter
denna plan har institutets verksamhet fortgått,
dock med betydligt ökadt anslag och med smärre
ändringar (se Landtbruksundervisning). Enligt senast
utfärdade stadgar af 20 juni 1918 skall institutet
omfatta en tvåårig agronomkurs, vid hvilken för
ett rationellt jordbruk erforderlig teoretisk
undervisning skall lämnas, samt en därefter följande
ett-årig konsulentkurs för blifvande konsulenter och
lärare. Plats skall finnas för 44 ord. elever i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>