Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultuna - Ultunafynden - Ulua - Uludjami - Ulug beg, Mirza Muhammed ben schah Ruch - Ulula cum lupis, cum quibus esse cupis - Ululas Athenas ferre - Ulungur (Uljungur, Urungu) l. Kisilbach - Ulva - Ulvaceæ, Ulvacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förra och 6 i den senare, hvarjämte extra
elever kunna mottagas. Eleverna mottagas i
internat. Egendomens hushållning skall tjäna denna
undervisning som åskådningsmaterial, men icke som
öfningsfält. Inträdesfordringarna äro numera till
agronomkursen: 18 års ålder, god hälsa, två års
jordbrukspraktik samt kunskaper motsvarande betyg
från 2:a ringen vid statens gymnasium med minst
godkändt i svenska, matematik och biologi eller
realskolexamen med godkändt betyg i nämnda ämnen samt
tyska och geografi. För inträde vid konsulentkursen
fordras kunskaper i svenska och tyska motsvarande
betyg från gymnasiets 2:a ring samt afgångsexamen
från institutets agronomkurs med högre betyg i de
viktigare ämnena. Institutets lärarkår utgöres af 8
professorer och 9 extralärare; en af professorerna
förordnas till rektor för läroverket. Den med
institutet förenade landtbruksskolan för utbildning
af landtbruksförmän är organiserad som rikets
öfriga statsunderstödda landtbruksskolor, med
landtegendomens förvaltare som föreståndare. De båda
läroverkens ledning och landtegendomens förvaltning
handhas af en af K. M:t tillsatt styrelse af 5
personer. Vid institutet ha funnits åtskilliga olika
anstalter, nämligen: stamholländeri af Ayrshireras
1848-70, centralverkstad för mönstertillverkning
af landtbruksredskap 1849 till senare delen af
1850-talet, lägre kvinnlig mejeriskola 1859–83, högre
manlig mejeriskola 1883–91, koskötarskola från
1866, agrikulturkemisk försöksanstalt 1861–91
(se Bergstrand, K. E., och von Post, H.), Sveriges
utsädesförenings filial och redskapsprofningsanstalt,
båda sedan 1897.
Landtegendomen, som sålunda under institutsstyrelsens
tillsyn förvaltas för statens räkning med från
institutet skild ekonomi, skötes med en efter
ortens förhållanden medelintensiv drift,
på såväl den styfva leran å hufvudgården
som å den lätta leran å Kungsängen i 7-årigt
omlopp, hvarjämte finnes ett mindre 4-årigt
sandjordsomlopp. Kreatursbesättningen utgöres normalt
af 55 arbetshästar af Ardennerrasblandning och 1
hingst af ren Ardennerras, ej fullt 200 vuxna och
omkr. 90 ungdjur af Ayrshireras, 50 Shropshirefår och
omkr. 15 afvelssvin af medelstor hvit ras med efter
dem fallna ung- och gödsvin. Medelmjölkningen var
1911–15 omkr. 2,200 kg. pr ko med en medelfetthalt
af omkr. 3,6 proc. – Till J. Arrhenius’ minne
aftäcktes 27 sept. 1910 en 3 m. hög bautasten
af granit med Arrhenius’ porträttmedaljong
i brons. Litt.: H. Juhlin Dannfelt, "Ultuna
landtbruksinstitut 1848–1898" (1899); "Matrikel
öfver U. landtbruksinstituts lärare och elever"
(1886), "Matrikel öfver styrelsemedlemmar, lärare och
elever vid U. landtbruksinstitut" (1899 och 1909).
H. J. Dft.
Ultunafynden, arkeol. Vid Ultuna (se d. o.) påträffades
1854 och 1855 å rullstensåsen invid Fyrisån en del
viktiga fornfynd. I en låg hög funnos lämningar af
ett fartyg, nedgräfdt i åsen. Träet var till större
delen förmultnadt, men långa rader af nitnaglar, som
hopfogat plankorna, syntes ännu. I båten funnos ben
af en man, två hästar, svin, gås och andra husdjur,
vidare diverse rikt sirade vapen (svärd, sköldbuckla,
hjälm, knif, pilar), hästutstyrsel, gryta, halster,
spelbrickor och tärningar.
I en eller två andra högar hittades ett svärd med
silfverinläggningar, två sköldbucklor, bronsprydnader
till seldon, en järnyxa och ett mansskelett samt
en massa järnnitar, som antydde, att det äfven
här var fråga om en eller två båtgrafvar. Den bäst
bibehållna grafven tillhör 600-talet; ett svärd bland
de andra fynden synes vara yngre. 1900 anträffade
docenten O. Almgren något nordligare i en rund hög en
båtgraf med många nitnaglar (925 hela), spikar och
järnbeslag. Denna båt var bränd, under det att den
tidigare funna erinrade om Vendelgrafvarnas anläggning
och utrustning, med den skillnaden, att dessa ej
doldes af högar. Jämte den brända båten hittades 14
pilspetsar, broddar, ringar, järntenar m. m., ett
guldblecksfragment med inpressade figurer, bitar af
lerkärl, kamfragment, brända ben af människa och hund
samt obrända ben af häst, får och nötkreatur. Grafven
tillhörde den yngre folkvandringstiden (600–800
e. Kr.). Det har – på svaga grunder – förmodats,
att den första Ultunagrafven och Vendelgrafvarna
höra nära tillsammans och innehålla medlemmar af
samma dynasti. Jfr: "Fynd vid Ulltuna i Upland" (i
"Teckningar ur Svenska statens historiska museum", I,
1873), O. Almgren, "En egendomlig båtgraf vid Ulltuna"
(i "Vitterhetsakad:s månadsblad", 1901 och 1902),
och G. Ekholm, "Hjälmgrafven vid Ultuna" (i "Uplands
fornminnesfören:s tidskr.", XXXII).
T. J. A.
Ulua, flod i Central-Amerika (Honduras), i sitt
öfre lopp kallad H u ma y o, kommer från Sierra
Lepaterica, flyter mot n. och upptar en hel del
bivatten, hvarigenom den torrlägger större delen af
Honduras och är farbar för små ångbåtar ända till
sin förening med S:t Jagofloden. J-C.
Uludjäml, moské. Se E r z e r u m.
Ulug beg [bej], Mirza Muhammed ben schah Ruch,
furste och regent i Samarkand, f. 1394, mördad
1449 af sin äldste son, grundlade där 1434 en lärd
skola och ett storartadt observa-torium, hvarest han
äfven själf var verksam som astronom. Flera viktiga
vetenskapliga arbeten utfördes där, t. ex. bestämning
af ekliptikans oblikvitet (till 23° 32’ år 1437)
samt upprättandet af en stjärnkatalog och af
planettabeller, hvilka intill Kep-lers tid gällde
som do tillförlitligaste. K.B. (B-d.)
Ulula cum lupis, cum quibus esse cupis, sen-latinskt
ordspråk, "tjut med vargarna, om du vill vara
tillsammans med dem".
Ululas Athenas ferre, lat., "bära ugglor till Aten"
(som var kändt för sin rikedom på nämnda fåglar),
göra öfverloppsgärningar.
Ulungur (Uljungur, Urungu) l. Kisilbach, stäppsjö
i norra Dsungariet, några km. s. om Irtysj, 466
m. ö. h., mäter omkr. 140 km. i omkrets, har ett enda
tillflöde, den omkr. 500 km. långa Urungu l. Bulgun,
från Altai, och är tidvis afloppslös. Enligt
Mirosjnitjenko går en underjordisk ström från U. till
Kara Irtysj (Irtysjs öfre lopp). U:s vatten är klart,
endast vid stränderna något salt samt i allmänhet
drickbart, och dess djup anses betydande. I
s. ö. fortsättes U. af vassbevuxna träskmarker
till den omkr. 15 km. aflägsna Baga-nor, en fordom
därmed förenad sjö. U. upptäcktes 1253 af Rubruquis.
E. A-t.
Ulva, bot. Se T å n g och U l v a c e ae.
Ulväcese, Ulvacéer, bot., en familj bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
