vatten- och afloppsledningar samt elektrisk belysning från Klabböleforsen i Ume älf. Epidemisjukhus finnes i staden, och tätt utanför den ligger det stora länslasarettet. Genom statsbanelinjerna Jörn--Långsele och Vännäs--U. står U. i förening med svenska järnvägsnätet, och under 1920 skall statsbanan U.--Holmsund färdigbyggas, hvarigenom U. får förbindelse med det vid hafvet belägna Holmsund, där f. n. en tidsenlig uthamn till staden är under byggning. I ecklesiastikt hänseende bildar U. ett eget pastorat i Västerbottens södra kontrakt af Luleå stift. Till landstinget väljer det 3 representanter, och för val till riksdagens Andra kammare tillhör det Västerbottens läns södra valkrets, som utser 4 riksdagsmän. U:s vapen är 3 hvita renhufvud i blått fält. -- U. fick stadsprivilegier 22 juni 1622, men redan Johan III hade påbjudit anläggning af en stad i denna trakt. Dess tillvaro var tynande till slutet af 1700-talet, då det blef stapelstad; det hämmades i sin utveckling särskildt genom ryssarnas härjningar, hvilka i maj 1720 brände staden, samt genom svåra eldsolyckor, den senaste 1888. P- A. S-m. E. A-t. Umeå landsförsamling. Se Umeå 1, sp. 961. Umeå älf. Se Ume älf. Ume älf (Umeå älf), älf i Västerbottens län, upprinner ur ett par stora fjällsjöar inom Tärna socken, Stora Umevatten (52 kvkm.) och Öfre Uman (31 kvkm.), 520 m. ö. h., af hvilka den förra skjuter in i Norge. Älfven rinner mot s. ö. genom en rad större och mindre sjöar i Tärna och Stensele socknar samt bildar inom Stensele den betydande sjön Stor-Uman (se d. o.) på 348 m. höjd ö. h. Hufvudfloden fortsätter vidare genom Lycksele, Vännäs, Degerfors och Umeå socknar samt faller genom en bred mynningsvik, Österfjärden, ut i Bottniska viken. 5 km. från utloppet ligger Umeå stad och omkr. 130 km. längre uppför älfven Lycksele stadslikt bebyggda municipalsamhälle. Hufvudflodens längd är omkr. 430 km., och flodområdets areal uppgår till 26,400 kvkm., hvaraf omkr. 200 kvkm. på norskt område. U. mottager från vänster bl. a. två större bifloder, Juktån (Jukta älf) 50 km. ofvanför Lycksele och Vindelälfven 30 km. ofvanför utloppet. Den senare är nästan lika stor som hufvudfloden, har en flodområdesareal af 12,600 kvkm. och för en normal medelvattenmängd af 148 kbm. i sek. (hufvudfloden ofvan Vindelälfven för 180 kbm. i sek.). 70 km. af hufvudfloden rinna ofvan barrskogsgränsen; f. ö. passerar den genom jämna skogstrakter med spridd bebyggelse längs selen för att slutligen på den nedersta sträckan flyta genom en tätt befolkad och välodlad bygd. Sina största forsar har U. på sträckorna 0--80 samt 120--160 km. från mynningen. På den öfre sträckan märkas Hällforsen (fallhöjd 11 m. och en uttagbar normal lågvattenseffekt af 4,000 hkr; se fig. i art. Lycksele) samt Tuggenforsen (17 m. och 6,500 hkr), på den nedre sträckan Harrselsforsen (23 m. och 9,000 hkr), Fällforsen (se d. o. 1 med fig.; 25 m. och 10,200 hkr), Norr- och Sörforsarna (sammanlagd fallhöjd 55 m., 44,000 hkr), som 1917 inköptes af kronan och snart torde bli utbyggda, Baggböleforsarna (20 m. och 16,000 hkr) samt Klabböleforsarna (8 m. och 6,400 hkr). Af dessa ha hittills endast Harrselsforsen, Baggböleforsarna och Klabböleforsen (tillhörig Umeå stad) utbyggts, till resp. 500, 1,200 och 4,500 hkr. U. kan ej befaras med sjögående fartyg till följd af sitt jämförelsevis strida lopp och de grunda och föränderliga strandbankar, som blockera mynningen och det nedre loppet. Den anses vara mycket fiskrik. Hafslaxen går upp till Fällforsen. J. V. E. Umforsen, Öfre och Nedre, forsar i Ume älf. Den förra ligger 700 m., den senare 5,7 km. nedanför sjön Öfre Umans utlopp. Fallhöjderna äro 3,2, resp. 4,3 m. och den uttagbara 9-månaders effekten omkr. 150, resp. omkr. 200 turbinhästkrafter. Forsarna torde tillhöra kronan. C. K. Umgama-viken. Se Formosa-viken. Umgeni, flod i det inre af Natal med ett väldigt vattenfall, "dubbelt så stort som Niagara". Man har, i Howick, där anlagt en stor, mycket besökt hotellkomplex. J. C. Umiak, båt. Se Eskimåer, sp. 903 och fig. 6. Uminski, Jan Nepomucen, polsk general, f. 1780, d. 1851, stred helt ung under Kosciuszko och gick 1806 i fransk tjänst. Han deltog i kriget mot österrikarna som öfverste, bevistade fälttåget 1812, hvarunder han blef brigadgeneral, och tillfångatogs vid Leipzig. Under polska resningen 1831 blef han generallöjtnant i Polens armé och stred ärofullt, men utan framgång. Sedan resningen nedslagits, flydde U. till Frankrike och England. En viss betydelse som källskrift har hans arbete Récit des événements militaires de la bataille d'0strolenka (1832). J-C. Umlaut [o'm-], ty., språkv. Se Omljud. Ummanz [o'mmants], ö. Se Rügen, sp. 1328. Umm-el-Dschemal, berömd ruinstad, v. om Hauran på syriska stäppen. De äldsta inskrifter, som funnits där, förskrifva sig från den romerske kejsaren Marcus Aurelius' tid. Många andra dylika ruinstäder finnas i Syrien, som nu kallas Umm med tillägg af ortnamnet. J. C. UmmPdius, rik och förnäm romersk släkt under den tidigare kejsarperioden. Flera af dess medlemmar blefvo konsuler eller consules suffecti (se R o-m er sk a riket, sp. 753). Caius U. D u r-mius Quadratus, från Tiberius' till Clau-dius' tid, bekämpade de upproriske judarna; Marcus U. Quadratus, konsul 167 e. Kr., blef afrättad för deltagande i Lucillas sammansvärjning mot Commodus 182 e. Kr. J- C. Umptek, berg. Se Lappland, sp. 1220. Umrawattee. Se A m r a o t i. U^ritsi, distrikt och stad. Se U rum t s i. Um styrilsi kununga ok höff)inga. Se Kon-unga- och höfdingastyrelsen. Umtäli, ort. Se M an i k a, sp. 772. Umtata, ort. SeTembuland. Umwerthung aller werthe [o7m-], ty., "omvärdering af alla värden" (Nietzsche). Una, fornegyptisk ämbetsman. Se U n a s. Una, biflod fr. h. till Sava, upprinner på Ilica planina (1,654 m. ö. h.) i Bosnien, rinner först åt n. v., därpå efter en tvär krök åt n. ö. och bildar under en del af sitt lopp gräns mellan Bosnien och Kroatien. Längd 230 km. Se fig. 2 till art. Pålbyggnader. E. A-t. Unabåt, sjöv., segelbåt med en strax akter om