Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underkyrka - Underkäken - Underkäkskörteln - Underkänd - Underlabium - Underladdad mina - Underlag - Underlagman - Underlagsplatta (Upplagsplatta) - Under land - Underlavett - Underledsegel - Underlif - Underlifslidanden - Underlopp - Underlydande - Underläkare - Underläpp - Underlöjtnant - Undermast - Undermedvetet själslif, Omedvetet själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Underkäken-Undermedvetet själslif
984
Kuinen af Helgeands dubbelkyrka i Visby.
- 3. En kyrkas skepp, som är afsevärdt lägre än koret,
såsom fallet ofta är i de äldre romanska katedralerna.
l-3. C. G-m.
Underkäken. 1. Anat. Se Hufvudskål och Käke. -
2. Zool. Se I n s e k t er, sp. 708,. och M a x i 11.
Underkäkskörteln, fysiol. SeSpottkörtlar.
Underkänd. Se Betyg.
Underia^ium, mus., en på orgelns labialpipors fot tätt
under uppskärningen gjord fördjupning. Se Labialpipor.
Underladdad mina, krigsv. Se Mina, sp. 561.
Underlag, trådg. Se Grundstam.
Underlagman. Se Lagman, sp. 873.
Underlagsplatta (Upplagsplatta), bygnk., en vanligen
af gjutjärn utförd platta, afsedd att anbringas
under en järnbalk för att öfverföra upplagstrycket
å ett murverk e. d. Sådana plattor göras oftast på
öfversidan något konvexa, för att trycket skall bli
centreradt. - Ett särskildt slag af underlagsplattor
äro de, för sitt ändamål särskildt utformade
plattor, som användas under järnvägsskenor för att
öfverföra trycket mot syllarna. (Jfr Järnvägsskena.)
Fmn.
Under land, sjöv., är ett fartyg, då det (från sjön)
synes vara nära kusten. - Under segel är ett fartyg,
då seglen äro tillsatta (och då det ej är förankradt
1. förtöjdt). - Under ånga är ett fartyg, då det
framdrifves af ångmaskin. - Under ånga och segel är
ett af ångmaskin framdrifvet fartyg, som har segel
tillsatta.
Underlavett, artill. Se Lavettage, sp. 1425.
Underledsegel, sjöv. Se Ledsegel.
Underlif, anat. Se Buk.
Underlifslidanden, med. Se Kvinnosjukdomar.
Underlopp, sjö?;. Se Förs t af.
Underlydande i förhållande till förman (se d. o.) är,
enligt strafflagen för svenska krigsmakten, hvarje
krigsman, som inom samma regemente, kår eller annan
truppafdelning, hvars styrka icke of verstiger
ett regementes storlek, eller inom flottan innehar
lägre tjänstegrad än denne, eller öfver hvilken den
senare enligt tjänstgöringsreglemente eller särskildt
förordnande utöfvar befälsrätt. Hvarje underlydande
är på samma gång underordnad i förhållande
till förmannen, hvilken då är att betrakta som
öfverordnad. öfver-ordnad är nämligen hvar och en inom
krigsmakten, som innehar högre tjänstegrad än annan,
och denne senare är underordnad i förhållande till
den öfver-ordnade. Under tjänstens utöfning och i hvad
angår tjänsten är underlydande krigsman skyldig förman
ovillkorlig lydnad, under det hvarje underordnad är
skyldig visa öfverordnad uppmärksamhet, heder och
aktning samt att efterkomma hans föreskrifter med
afseende på allmän ordning, ordningen inom krigsmakten
och dess anseende. C. O. N.
Underläkare. Se Underkirurg.
Underläpp, bot., den utåtvända, nedre delen
af en läppformig blomkrona; hos orkidéerna
det starkt utvecklade bakre bladet i hyllets
inre bladkrans (oftast kallad endast läpp).
G. L-m.
Underlöjtnant. Se Löjtnant och K e s e r v.
Undermast, sjöv. Se Mast.
Undermedvetet själslif, Omedvetet själslif, psyk.,
ett sådant själslif, om hvars yttringar personen
själf för tillfället icke är medveten; sålunda
sinnesförnimmelser, föreställningar, tankar, känslor
och viljeyttringar, som finnas i ens själslif, men
som man icke märker därför, att uppmärksamheten icke
riktas på dem eller därför att de ingå i sammansatta
själsfunktioner, hvilkas element vi icke trots skärpt
uppmärksamhet kunna urskilja. Den äldre psykologien,
som efter Carte-sius’ föredöme identifierade
själslif och medvetande, förnekade möjligheten af ett
undermedvetet 1. omedvetet själslif, enär antagandet
af ett sådant enligt denna förutsättning måste
innebära en påtaglig motsägelse. Flertalet nutida
psykologer däremot antar ett undermedvetet själslif
och anser, att omedvetna förnimmelser, omedvetna
föreställningar o. s. v. alltid på ett eller annat
sätt spela in i vårt själslif och i hög grad bidraga
till att vid det enskilda tillfället och hos den
enskilda personen ge detta dess egendomliga färg. De
utgå därvid från det faktum, att medvetenheten hos
oss uppträder i en mångfald olika grader alltifrån
fullständig klarhet och tydlighet ända ned till
en sådan dunkelhet, att det enskilda elementet i
själs-lifvet alls icke kan urskiljas från de öfriga
elementen; eller ock anta de, att en själsfunktion
för att bli medveten förutsätter en dubbel själsakt,
vid förnimmelsen dels en förnimmelse af saken,
dels en förnimmelse af denna förnimmelse. De många
nutida psykologer, som rörande förhållandet mellan
det fysiska och det psykiska hos människan ansluta
sig till parallellteorien (se d. o.), ha i denna
ett särskildt skäl att i stor utsträckning anta
ett undermedvetet själslif. De anse ju nämligen,
att själslif vet bildar ©n oaf bruten och inom sig
sluten orsakskedja. De stora luckor, som finnas inom
det medvetna själslifvets följd af orsaker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
