- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
983-984

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underkyrka - Underkäken - Underkäkskörteln - Underkänd - Underlabium - Underladdad mina - Underlag - Underlagman - Underlagsplatta (Upplagsplatta) - Under land - Underlavett - Underledsegel - Underlif - Underlifslidanden - Underlopp - Underlydande - Underläkare - Underläpp - Underlöjtnant - Undermast - Undermedvetet själslif, Omedvetet själslif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Underkäken-Undermedvetet själslif 984 Kuinen af Helgeands dubbelkyrka i Visby. - 3. En kyrkas skepp, som är afsevärdt lägre än koret, såsom fallet ofta är i de äldre romanska katedralerna. l-3. C. G-m. Underkäken. 1. Anat. Se Hufvudskål och Käke. - 2. Zool. Se I n s e k t er, sp. 708,. och M a x i 11. Underkäkskörteln, fysiol. SeSpottkörtlar. Underkänd. Se Betyg. Underia^ium, mus., en på orgelns labialpipors fot tätt under uppskärningen gjord fördjupning. Se Labialpipor. Underladdad mina, krigsv. Se Mina, sp. 561. Underlag, trådg. Se Grundstam. Underlagman. Se Lagman, sp. 873. Underlagsplatta (Upplagsplatta), bygnk., en vanligen af gjutjärn utförd platta, afsedd att anbringas under en järnbalk för att öfverföra upplagstrycket å ett murverk e. d. Sådana plattor göras oftast på öfversidan något konvexa, för att trycket skall bli centreradt. - Ett särskildt slag af underlagsplattor äro de, för sitt ändamål särskildt utformade plattor, som användas under järnvägsskenor för att öfverföra trycket mot syllarna. (Jfr Järnvägsskena.) Fmn. Under land, sjöv., är ett fartyg, då det (från sjön) synes vara nära kusten. - Under segel är ett fartyg, då seglen äro tillsatta (och då det ej är förankradt 1. förtöjdt). - Under ånga är ett fartyg, då det framdrifves af ångmaskin. - Under ånga och segel är ett af ångmaskin framdrifvet fartyg, som har segel tillsatta. Underlavett, artill. Se Lavettage, sp. 1425. Underledsegel, sjöv. Se Ledsegel. Underlif, anat. Se Buk. Underlifslidanden, med. Se Kvinnosjukdomar. Underlopp, sjö?;. Se Förs t af. Underlydande i förhållande till förman (se d. o.) är, enligt strafflagen för svenska krigsmakten, hvarje krigsman, som inom samma regemente, kår eller annan truppafdelning, hvars styrka icke of verstiger ett regementes storlek, eller inom flottan innehar lägre tjänstegrad än denne, eller öfver hvilken den senare enligt tjänstgöringsreglemente eller särskildt förordnande utöfvar befälsrätt. Hvarje underlydande är på samma gång underordnad i förhållande till förmannen, hvilken då är att betrakta som öfverordnad. öfver-ordnad är nämligen hvar och en inom krigsmakten, som innehar högre tjänstegrad än annan, och denne senare är underordnad i förhållande till den öfver-ordnade. Under tjänstens utöfning och i hvad angår tjänsten är underlydande krigsman skyldig förman ovillkorlig lydnad, under det hvarje underordnad är skyldig visa öfverordnad uppmärksamhet, heder och aktning samt att efterkomma hans föreskrifter med afseende på allmän ordning, ordningen inom krigsmakten och dess anseende. C. O. N. Underläkare. Se Underkirurg. Underläpp, bot., den utåtvända, nedre delen af en läppformig blomkrona; hos orkidéerna det starkt utvecklade bakre bladet i hyllets inre bladkrans (oftast kallad endast läpp). G. L-m. Underlöjtnant. Se Löjtnant och K e s e r v. Undermast, sjöv. Se Mast. Undermedvetet själslif, Omedvetet själslif, psyk., ett sådant själslif, om hvars yttringar personen själf för tillfället icke är medveten; sålunda sinnesförnimmelser, föreställningar, tankar, känslor och viljeyttringar, som finnas i ens själslif, men som man icke märker därför, att uppmärksamheten icke riktas på dem eller därför att de ingå i sammansatta själsfunktioner, hvilkas element vi icke trots skärpt uppmärksamhet kunna urskilja. Den äldre psykologien, som efter Carte-sius' föredöme identifierade själslif och medvetande, förnekade möjligheten af ett undermedvetet 1. omedvetet själslif, enär antagandet af ett sådant enligt denna förutsättning måste innebära en påtaglig motsägelse. Flertalet nutida psykologer däremot antar ett undermedvetet själslif och anser, att omedvetna förnimmelser, omedvetna föreställningar o. s. v. alltid på ett eller annat sätt spela in i vårt själslif och i hög grad bidraga till att vid det enskilda tillfället och hos den enskilda personen ge detta dess egendomliga färg. De utgå därvid från det faktum, att medvetenheten hos oss uppträder i en mångfald olika grader alltifrån fullständig klarhet och tydlighet ända ned till en sådan dunkelhet, att det enskilda elementet i själs-lifvet alls icke kan urskiljas från de öfriga elementen; eller ock anta de, att en själsfunktion för att bli medveten förutsätter en dubbel själsakt, vid förnimmelsen dels en förnimmelse af saken, dels en förnimmelse af denna förnimmelse. De många nutida psykologer, som rörande förhållandet mellan det fysiska och det psykiska hos människan ansluta sig till parallellteorien (se d. o.), ha i denna ett särskildt skäl att i stor utsträckning anta ett undermedvetet själslif. De anse ju nämligen, att själslif vet bildar ©n oaf bruten och inom sig sluten orsakskedja. De stora luckor, som finnas inom det medvetna själslifvets följd af orsaker och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free