985 Underminera-UnderofFicersskola 986 verkningar, anta de fyllas genom undermedvetna yttringar af själslifvet. Stundom utsträckes paral-lellismen mellan det fysiska och psykiska till hela naturen så, att alla kroppsliga rörelser skulle motsvaras af själslif. Ett undermedvetet själslif skulle enligt denna teori finnas t. o. m. hos atomerna, och liksom hos människan de psykiska motsvarigheterna till rörelserna i hjärnan sammanslutas till ett personligt själslif, så skulle enligt detta föreställningssätt äfven hvarje enskildt naturting ha sitt individuella själslif, som ej vore blott summan af de enskilda delarnas; ja, världsalltet såsom ett helt skulle ock ha sitt enhetliga själslif. Äfven om man ej går så långt, så tala många iakttagelser för antagandet af ett undermedvetet själslif hos människan. Visserligen kunna yttringarna däraf såsom omedvetna ej bli föremål för direkt själfiakt-tagelse, men man sluter sig till dem genom deras verkningar inom det medvetna själslifvet. En matematiker kan t. ex. länge ha förgäfves sökt lösa ett problem; han beger sig så på en resa, under hvilken han medvetet alls icke sysselsätter sig med några matematiska tankar, men under denna hvila från hans vanliga arbete står grundtanken i problemets lösning plötsligt fullt klar för honom med en egendomlig känsla af visshet att ha träffat det rätta. Efteråt behöfver han endast medvetet närmare utföra det så gif na uppslaget, för att den vetenskapliga upptäckten skall vara gjord. Franske matematikern H. Poincaré har angett detta som det sätt, hvarpå han gjort flera af sina viktigaste upptäckter. Härvid kan man ej undgå att anta, att hans undermedvetna själslif under hvilotiden på något sätt fortsatt bearbetningen af problemet. Någon närmare kännedom om det sätt, hvarpå detta skett, kunna vi icke få, då själsverksamheten i fråga var undermedveten. Vi kunna endast röra oss med analogier från det medvetna själslifvet och därvid tala om t. ex. omedvetna slutledningar, ehuru vi ha all anledning att anta, att de omedvetna själsfunktionerna äro så olika de medvetna, att de endast antydningsvis kunna benämnas med samma ord. Äfven i hvars och ens hvardagliga själslif uppträda många fall af likartad beskaffenhet. När man t. ex. förgäfves sökt genom medveten själsverksamhet erinra sig ett namn, så behöfver man ofta endast för en stund rikta sina tankar på något annat, för att namnet plötsligt, när man icke längre tänker på det, skall dyka upp i medvetandet. Inom det abnorma själslifvet, särskildt vid hysteri (se d. o.), utvecklas ofta i hög grad de undermedvetna själsfunktionerna och få en viss själfständighet vid sidan af det medvetna själslifvet. Så t. ex. vid den s. k. automatiska skrift, som ofta konstaterats hos hysteriska personer, som med handen på den skenbart okänsliga och förlamade armen kunna skrifva svar på framställda frågor, utan att hvarken frågorna eller svaren bli af personen medvetet uppfattade ; hit hör ock den s. k. personlighetsfördubblingen (se d. o.). Jfr H y p n o i d. - Litt.: A. Herrlin, "Själslifvets underjordiska verld" (1901), och G. Dwelshauvers, "L'Incon-scient" (1916). S-e. Underminera, sjöv. Se Minera. Undermonaden, bot. Se Blödande bro d. Undermålning kallas den första, förberedande uppläggningen af färgen i en målning. Se M å-larkonsten. Jfrlmpasto. Undermäls (Undermålstimmer), skogsv. Se Hollandstimmer, sp. 981. Undernäring, fysiol. Se Svält. Undernäringskur, med. Se Diet, sp. 369. Underofficer, i Sverige benämning på en medlem af den ej till manskapet hörande delen af underbefälet (se d. o.). - I de flesta utländska arméer räknas däremot underofficer till manskapet, och ordet underofficer motsvarar där till sin omfattning sv. underbefäl. Olika grader af underofficerare äro t. ex. jältvabel (vid kavalleriet wacht-meister), sergeant och unteroffizier (korpral) i Tyskland, adjudant, sergeant-major och sergeant i Frankrike, hvartill ytterligare komma korpraler (se d. o.). Underofficerskandidaterna erhålla vanligen sin utbildning vid själfva trupperna (i Tyskland utbildades dock en mindre del vid särskilda underofficersskolor) och bibehålla efter sin utnämning till underofficerare hufvudsakligen samma ställning som manskapet, undantagandes högre aflö-ning, stundom egen bostad, särskild mathållning o. s. v. Underofficerarna ha äfvenledes samma beväpning som det öfriga manskapet; högsta underofficersgraderna vid oberidna trupper bära dock sabel eller motsvarande vapen i st. f. gevär. - I Danmark indelas underofficerarna i en fast sergeantklass (stabssergenter, oversergenter och ser-genter) och en af värnpliktige bestående korporals-klass. För utbildning till underofficerare finnas korpralskolor vid trupperna och sergeantskolor för de olika truppslagen. Underofficerare kunna efter att ha genomgått kornettskolan å Kronborg med ettårig kurs utnämnas till kornetter (värnpliktiga officerare). Sedan de genomgått officersskolan å Frederiksberg med lx/2-årig kurs, kunna de ytterligare befordras till premiärlöjtnanter (på stat). - I Norge, där korpraler liksom i Sverige ej räknas till underofficerare, äro underofficersgraderna fane-junker, kommandersergent, furer och sergent. Deras utbildning sker vid underofficersskolor vid infanteri-brigaderna, gardet och truppslagen med 3-4-årig kurs. För anställning som fast aflönad underofficer fordras dessutom viss proftjänstgöring. Vägen till officersbefordran går icke genom underofficersgraderna. - I några arméer, särskildt i den franska, sker officersbefordran delvis från underofficersgraden. Olägenheten af officerskårens bristande enhetlighet har förut, där tjänstetiden i underofficersgraderna var lång, gjort sig gällande. Genom tjänstgöringstidens förkortning och ökning af kunskapsfordringarna har olikheten mellan de båda slagen af officersaspiranter alltmer minskats. (Om förhållandet i Sverige se U n d er b ef ä 1.) C. O. N. Underofficersförbundet. Se Svenska underofficersförbundet. Underofficersgaljadet, sjöv. Se Befälstecken, sp. 1196. Underofficerskorpraler, krigsv. Se Korpral 2. Underofficerskåren, Flottans. Se Underbefäl. Underofficersskola, läroanstalt afsedd för utbildning af underofficerare. 1. Om sådana skolor vid armén se Underbefälsskola. - 2. För att bibringa de korpraler, som anses lämpliga att utbildas till underofficerstjänst vid flottan och