Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underofficersskola - Underofficiant - Underordnad - Underordnande konjunktion - Underpalla - Underpanel - Underpant - Underrede - Underretssagförer - Underrotmästare - Underrå - Underrätt - Undersalpetersyra - Undersalpetersyrlighet - Undersats - Undersegel - Under segel - Undersilur - Undersittande - Underskeppare - Underskrift - Underskult - Underskäl - Underslag - Underslef - Underslå - Undersprång - Understatssekreterare - Understen - Underströmmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
987
UnderofFiciant-Underströmmar
kustartilleriet, för sådan tjänst erforderliga
teoretiska kunskaper finnas vid hvardera af flottans
stationer och vid kustartilleriregementena särskilda
skolor, benämnda underofficersskolor. Sådan skola
vid flottan omfattar ett- eller tvåårig kurs i
artilleri-, styrmans-, min-, ekonomi-, maskinist- och
kvartersmansklasser. Vid kustartilleriet förefinnas
dels ettåriga specialkurser för artilleri-, min-,
ekonomi-, maskin- och handtverksafdelnin-garna,
dels allmän ettårig kurs. I samtliga dessa kurser
meddelas undervisning i såväl vanliga skolämnen som
särskilda militära ämnen. Jfr S j ö-m an sk å ren.
2. H. W-l.
Underofficiant. Se Ordnar, sp. 830.
Underordnad, krigsv. Se Underlydande.
Underordnande konjunktion, gramm. Se Konjunktion.
Underpalla, sjöv., placera trästycken e. d. under ett
föremål, som ej med hela sin underkant får ligga an
mot planet, på hvilket det hvilar.
R. N.*
Underpanel, bygnk., panel af bräder, som anbringas
på undersidan af bjälklag (jfr d. o.) eller taklag.
Fmn.
Underpant, jur. Se Hypotek, sp. 15, och
Panträtt.
Underrede. Se Fordon, sp. 838.
Underretssagförer, da. och no. Se Advokat, sp. 202.
Underrotmästare kallades förr det manskap, som
hade sin plats i andra ledet. Benämningen har
numera blifvit utbytt mot "andre män". Benämningen
härleder sig från äldre tider, då uppställningen
var djup. Hvarje rote (se d. o. 2) bildade
då den minsta underafdelningen af truppen och
stod under befäl af en öfverrotmästare, som
hade sin plats i första ledet och biträddes af
en underrotmästare, hvilken stod i det sista.
C. O. N.
Underrå, sjöv., den nederst på undermasten befintliga
rån. Jfr Tackling.
R. N.*
Underrätt, jur., gemensam benämning på domstolar,
hvilka döma i första instans. Se Domstol och Instans.
E. K.
Undersalpetersyra, kem., olämpligt och numera icke
användt namn på kväfvetetroxid (se d. o.).
Undersalpetersyrlighet, kem. Se Nitrosylsyra.
Undersats, log., den sats i en slutledning
(se d. o.), som anger förhållandet
mellan undertermen och medeltermen.
S-e.
Undersegel, sjöv., ett gemensamt namn på focken och
storseglet eller, i allmänhet, de segel, som äro fästa
till underrårna. Jfr Segel.
R. N.*
Under segel, sjöv. Se Under land.
Undersilur, geol., den undre afdelningen af
silursystemet i dess inskränktare bemärkelse,
en benämning, som numera gått ur bruk och ersatts
med ordovicium. Se Silursystemet, äfven i Suppl.
K. A. G.
Undersittande, bot., säges om ett blomhylle, som är
fäst under fruktämnet, och om ett fruktämne, som är
fäst under blomhyllet. Hyllets plats i förhållande
till fruktämnet är af stor systematisk betydelse. De
hvarandra mycket närstående familjerna Liliacece och
Amaryllidacece skiljas därpå, att hos de förra är
hyllet, hos de senare frukt-
ämnet undersittande, hvilket tydligt
framgår vid jämförelse mellan en blomma
af tulpan (fam. Lilia-ceoz] och narciss
(fam. Amaryllidacece). G. L-m.
Underskeppare. Se Högbåtsman.
Underskrift. En skriftlig handling försättes
i afslutadt skick därigenom, att den eller de
personer, hvilka skola bära ansvaret för dess
innehåll, förse den med sina namnteckningar. Enligt
regel behöfver detta icke ske egenhändigt, utan
kan verkställas äfven af annan i enlighet med
vederbörandes bemyndigande. Där så sker, utmärkes
det vanligen i själfva underskriften ("med hand
å pennan", "enligt fullmakt" e. d.). Någon gång
(t. ex. å aktiebolags stiftslseurkund eller stadgar
för ekonomisk förening m. b. p. a.) fordrar dock
lagen egenhändiga underskrifter. På ifrågavarande
sätt undertecknar också köpman handling med sin
firmas namn, ämbetsman å domstols, verks eller
annan myndighets vägnar. Vid tvist har den,
som åberopar sig på en urkund, att styrka dels
behörigheten hos den, som verkställt underskriften,
dels dess äkthet. I detta senare afseende har i äldre
tider lagts synnerlig vikt därpå, att sigill åsatts
handlingen. F. n. frågas åter i främsta rummet efter,
huruvida vittnen närvarit vid undertecknandet. Stundom
höra t. o. m. sigill (rättegångsfullmakt, dom)
eller vittnespåskrift (köpekontrakt, testamente,
äktenskapsförord, medgifvande af inteckning) enligt
lag till underskriftens fullständighet. Härförutan
har i sådant fall handlingen intet rättsligt
värde eller medför i allt fall ej omedelbart de
rättsliga förmåner, som eljest äro förenade
med densamma. Jfr Kontrasignation.
A. W.*
Underskult. Se Öfverskult.
Underskäl, text. Se Väfning.
Underslag, stockar eller bjälkar, som uppbära en
plankbeläggning; särskildt vid broar de å stöden
upplagda bjälkar, som uppbära vandringen.
O. A. B.*
Underslef. Se Förskingring och Trolöshet mot
hufvudman.
Underslå, sjöv. Se Slå under segel.
Undersprång, text. Se Väfning.
Understatssekreterare. Se Statssekreterare, sp. 1108.
Understen, yttersta svenska skäret i
Södra Kvarken. På skäret står ett 39,4
m. högt fyrtorn. Äfven mistsiren finnes.
N. H-m.
Underströmmar kallar man sådana i hafvet, i insjöar
och i floder befintliga strömmar, som h. o. h. röra
sig under vattenytan, i motsats till ytströmmarna,
de öfversta vattenlagrens framåtskridande
rörelse. Genom yt- och underströmmarna sträfvar
naturen att utjämna de rubbningar i jämvikten,
som uppstå på olika ställen i vattnet genom
olika temperatur och salthalt samt genom vindarnas
inverkan. Särskildt är underströmmen af betydelse i
sund till större sjöbassänger, såsom Medelhafvet,
Röda hafvet och Östersjön, där den vid ytan
in- eller utgående strömmen kompenseras af en underström
i motsatt riktning. Så går genom Gibraltar sund en
beständig ytström ifrån Atlanten in i Medelhafvet,
medan genom underströmmen detta hafs mera salta vatten
rinner tillbaka i oceanen. Detsamma är förhållandet
i sundet vid Bab-el-mandeb, där vattnet som ytström
intränger i Röda hafvet och därifrån utgår genom
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
