987 UnderofFiciant-Underströmmar kustartilleriet, för sådan tjänst erforderliga teoretiska kunskaper finnas vid hvardera af flottans stationer och vid kustartilleriregementena särskilda skolor, benämnda underofficersskolor. Sådan skola vid flottan omfattar ett- eller tvåårig kurs i artilleri-, styrmans-, min-, ekonomi-, maskinist- och kvartersmansklasser. Vid kustartilleriet förefinnas dels ettåriga specialkurser för artilleri-, min-, ekonomi-, maskin- och handtverksafdelnin-garna, dels allmän ettårig kurs. I samtliga dessa kurser meddelas undervisning i såväl vanliga skolämnen som särskilda militära ämnen. Jfr S j ö-m an sk å ren. 2. H. W-l. Underofficiant. Se Ordnar, sp. 830. Underordnad, krigsv. Se Underlydande. Underordnande konjunktion, gramm. Se Konjunktion. Underpalla, sjöv., placera trästycken e. d. under ett föremål, som ej med hela sin underkant får ligga an mot planet, på hvilket det hvilar. R. N.* Underpanel, bygnk., panel af bräder, som anbringas på undersidan af bjälklag (jfr d. o.) eller taklag. Fmn. Underpant, jur. Se Hypotek, sp. 15, och Panträtt. Underrede. Se Fordon, sp. 838. Underretssagförer, da. och no. Se Advokat, sp. 202. Underrotmästare kallades förr det manskap, som hade sin plats i andra ledet. Benämningen har numera blifvit utbytt mot "andre män". Benämningen härleder sig från äldre tider, då uppställningen var djup. Hvarje rote (se d. o. 2) bildade då den minsta underafdelningen af truppen och stod under befäl af en öfverrotmästare, som hade sin plats i första ledet och biträddes af en underrotmästare, hvilken stod i det sista. C. O. N. Underrå, sjöv., den nederst på undermasten befintliga rån. Jfr Tackling. R. N.* Underrätt, jur., gemensam benämning på domstolar, hvilka döma i första instans. Se Domstol och Instans. E. K. Undersalpetersyra, kem., olämpligt och numera icke användt namn på kväfvetetroxid (se d. o.). Undersalpetersyrlighet, kem. Se Nitrosylsyra. Undersats, log., den sats i en slutledning (se d. o.), som anger förhållandet mellan undertermen och medeltermen. S-e. Undersegel, sjöv., ett gemensamt namn på focken och storseglet eller, i allmänhet, de segel, som äro fästa till underrårna. Jfr Segel. R. N.* Under segel, sjöv. Se Under land. Undersilur, geol., den undre afdelningen af silursystemet i dess inskränktare bemärkelse, en benämning, som numera gått ur bruk och ersatts med ordovicium. Se Silursystemet, äfven i Suppl. K. A. G. Undersittande, bot., säges om ett blomhylle, som är fäst under fruktämnet, och om ett fruktämne, som är fäst under blomhyllet. Hyllets plats i förhållande till fruktämnet är af stor systematisk betydelse. De hvarandra mycket närstående familjerna Liliacece och Amaryllidacece skiljas därpå, att hos de förra är hyllet, hos de senare frukt- ämnet undersittande, hvilket tydligt framgår vid jämförelse mellan en blomma af tulpan (fam. Lilia-ceoz] och narciss (fam. Amaryllidacece). G. L-m. Underskeppare. Se Högbåtsman. Underskrift. En skriftlig handling försättes i afslutadt skick därigenom, att den eller de personer, hvilka skola bära ansvaret för dess innehåll, förse den med sina namnteckningar. Enligt regel behöfver detta icke ske egenhändigt, utan kan verkställas äfven af annan i enlighet med vederbörandes bemyndigande. Där så sker, utmärkes det vanligen i själfva underskriften ("med hand å pennan", "enligt fullmakt" e. d.). Någon gång (t. ex. å aktiebolags stiftslseurkund eller stadgar för ekonomisk förening m. b. p. a.) fordrar dock lagen egenhändiga underskrifter. På ifrågavarande sätt undertecknar också köpman handling med sin firmas namn, ämbetsman å domstols, verks eller annan myndighets vägnar. Vid tvist har den, som åberopar sig på en urkund, att styrka dels behörigheten hos den, som verkställt underskriften, dels dess äkthet. I detta senare afseende har i äldre tider lagts synnerlig vikt därpå, att sigill åsatts handlingen. F. n. frågas åter i främsta rummet efter, huruvida vittnen närvarit vid undertecknandet. Stundom höra t. o. m. sigill (rättegångsfullmakt, dom) eller vittnespåskrift (köpekontrakt, testamente, äktenskapsförord, medgifvande af inteckning) enligt lag till underskriftens fullständighet. Härförutan har i sådant fall handlingen intet rättsligt värde eller medför i allt fall ej omedelbart de rättsliga förmåner, som eljest äro förenade med densamma. Jfr Kontrasignation. A. W.* Underskult. Se Öfverskult. Underskäl, text. Se Väfning. Underslag, stockar eller bjälkar, som uppbära en plankbeläggning; särskildt vid broar de å stöden upplagda bjälkar, som uppbära vandringen. O. A. B.* Underslef. Se Förskingring och Trolöshet mot hufvudman. Underslå, sjöv. Se Slå under segel. Undersprång, text. Se Väfning. Understatssekreterare. Se Statssekreterare, sp. 1108. Understen, yttersta svenska skäret i Södra Kvarken. På skäret står ett 39,4 m. högt fyrtorn. Äfven mistsiren finnes. N. H-m. Underströmmar kallar man sådana i hafvet, i insjöar och i floder befintliga strömmar, som h. o. h. röra sig under vattenytan, i motsats till ytströmmarna, de öfversta vattenlagrens framåtskridande rörelse. Genom yt- och underströmmarna sträfvar naturen att utjämna de rubbningar i jämvikten, som uppstå på olika ställen i vattnet genom olika temperatur och salthalt samt genom vindarnas inverkan. Särskildt är underströmmen af betydelse i sund till större sjöbassänger, såsom Medelhafvet, Röda hafvet och Östersjön, där den vid ytan in- eller utgående strömmen kompenseras af en underström i motsatt riktning. Så går genom Gibraltar sund en beständig ytström ifrån Atlanten in i Medelhafvet, medan genom underströmmen detta hafs mera salta vatten rinner tillbaka i oceanen. Detsamma är förhållandet i sundet vid Bab-el-mandeb, där vattnet som ytström intränger i Röda hafvet och därifrån utgår genom en