Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungdomsskolor, Praktiska - Ungdoms-Vännen, en svensk-amerikansk månadsskrift - Unge, Per - Unge, Erik Adolf Maurits - Unge, Vilhelm Teodor - Unge, von, svensk adlig ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Ungdoms-Vännen-Unge
1010
kunna sysselsätta sig med praktiskt arbete, och
utgörande grundval för lärlingsskolor, afsedda
för dem, som redan vunnit anställning i industri,
handel, handtverk o. s. v., men vilja inhämta
teoretiska färdigheter. Dessa senare kunna genom
beslut af vederbörande kommun göras obligatoriska
under två skolår. En på lärlingsskolans kunskapsmått
byggd fortsatt undervisning meddelas i frivilliga
yrkesskolor (se Tekniska läroverk, sp. 689). De
nuv. tekniska elementarskolorna skola ombildas till
dels tekniska fackskolor, dels tekniska gymnasier
(se Tekniska läroverk, sp. 688-689). Åt de högre
folkskolorna omedelbart på folkskolan skall ges en
mera praktisk läggning.
Ungdoms-Vännen, en svensk-amerikansk månadsskrift,
som började utkomma 1879 i Chicago, men flyttades
1882 till Kock Island, Illinois, där den fortgick
till 1887. Dess utgifning återupptogs 1895 i S:t
Paul, flyttades 1899 igen till Rock Island, där
tidskriften öfvertogs af Augustana book concern,
som utgaf den till nyåret 1919, då den af olika skäl
nedlades. Tidskriften var hela tiden förträffligt
redigerad och var särskildt under de sista 10-15 åren
en värdig exponent för det litterära och kulturella
lifvet bland svenskarna i Amerika. Den var rikt
illustrerad och innehöll biografiska, historiska,
skildrande och rent skönlitterära uppsatser af svenska
och svensk-amerikanska författare. Bland redaktörer
af tidskriften må nämnas S. G. Youngert (1900-12) och
Ernst W. Olson (1913-18). Dess spridning, som högst
nådde upp till 10,000 ex., hade nedgått till hälften,
när den nedlades. O. A. L-r.
Unge, Per, läkare, f. 15 febr. 1734 i Bjätt-lunda by,
nära Ulricehamn, d. 7 okt. 1812 på Bjällerup i Skåne,
blef 1752 student i Lund och 1762 med. doktor där,
sedan han utgett afh. De hydrope. S. å. förordnades
han till anatomie prosak-tor, men lämnade
denna befattning, då han 1764 utnämndes till
provinsialmedikus i Malmöhus län. Som sådan utmärkte
han sig genom framstående duglighet: han var den
förste, som införde koppympningen i Skåne, och han
satte f. ö. medicinalverket i länet i förbättradt
skick. Sedan U. 1796 erhållit afsked från sin
provinsial-läkarbefattning, förordnades han s. å.,
efter sin morbroder Rosenblad, till intendent vid
Ramlösa brunn, där han genast företog sig att utstaka
plan till anstaltens ombyggande och sedermera, efter
vunnen stadfästelse, utförde densamma. 1808 lämnade
han jämväl denna befattning.
Unge, Erik Adolf Maurits, ingenjör, f. 3 febr. 1836
i Främmestad, Skaraborgs län, d. 23 april 1904
i Stockholm, utexaminerades från Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg 1855, antogs till nivellör
vid statens järnvägar, utexaminerades 1861 från
civilingenjörskurse:i vid Högre artilleri-
läroverket vid Marieberg och blef s. å. löjtnant
vid Väg- och vattenbyggnadskåren. Han var 1863 -70
arbetschef vid Sammanbindningsbanan genom Stockholm
och 1872-77 verkställande direktör för Motala
verkstad, 1872 erhöll han kaptens n. h. o. v. Efter
att flera år ha praktiserat i Ryssland uppsatte han i
Sverige en fabrik för impregne-ring af tyg i syfte att
åstadkomma vattentäthet. Under sina sista år arbetade
U. på luftballong-konstruktioner. Frukten blef en
ballong af ny typ, "Svenske", som, i st. f. sfärisk
form, hade formen af en vertikal cylinder, slutande
uppåt med en sfärisk kalott. Därmed afsåg han att
genom betydande inknappning af vadernas antal minska
läckaget, som skulle ytterligare reduceras genom ett
yttre omhölje; det mellan detta och ballongen bildade
luftlagret borde verka isolerande. Den genom denna
anordning ökade tyngden skulle kompenseras därigenom,
att något nät ej kom till användning; i stället fästes
de gondolen uppbärande linorna i en rundt ballongen
löpande vad, ett upphängningssätt, som redan användts
för ballons captifs. Höljet gjorde emellertid hela
apparaten svårhandterligare, utan att någon direkt
fördel åstadkoms, hvarför det borttogs vid den
1903 byggda "Svenske II", som försågs med nät och
f. ö. med en del lyckade konstruktionsdetaljer, utan
att likväl vara af någon afgörande betydelse. "Svenske
II" tillvann sig i Frankrike ett visst intresse
genom nyheten i sin konstruktion, men typen
tyckes icke ha kommit till vidare användning.
T. B-1.
Unge, Vilhelm Teodor, militär, uppfinnare, f. 31
maj 1845 i Stockholm, d. där 16 jan. 1915, genomgick
Teknologiska institutet och blef 1868 underlöjtnant
vid Upplands regemente. Han genomgick Krigshögskolan
(på Marieberg), blef 1877 löjtnant vid Generalstaben,
återgick 1887 som kapten till Upplands regemente och
erhöll afsked 1895, hvarefter han fick 1900 majors
och 1907 öfverstelöjtnants grad. U. konstruerade
bl. a. ett afståndsur, en sinnrikt hopkommen af
ståndsmätare, den s. k. Unges telemeter (se därom
Afståndsmätning), som blef antagen vid svenska
artilleriet, ehuru den ej kom att spela någon
större roll. U:s lifsmål var att konstruera en
luft torped (se d. o.), till hvilken Alfred Nobel
gaf uppslaget. F. ö. utförde han modell till ett
automatiskt gevär o. a. C. O. N. G. af Wdt.
Unge, von, svensk adlig ätt, som härstammar från
inspektören Olof Olofsson Unge (f. 1637, d. 1709),
hvars son Olof U. (f. 1672, d. 1737) som kapten vid
flottan 1712 adlades med namnet von U., 1715 blef
kommendör, 1722 schoutbynacht och 1734 vice amiral. På
hans ätt adopterades hans 1763 adlade brorson Per Otto
U. (f. 1719, d. 1778 som major med öfverstelöjtnants
afsked). - Otto Sebastian von U., sonson till den
ofvan nämnde Per Otto von U., reseskildrare, f. 15
aug. 1797 på Mölntorp, Säby, Västmanland, d. 14 maj
1849 på Västerkvarn, blef student i Uppsala 1811,
fänrik vid Lif-regementets grenadjärkår 1816 och
löjtnant där 1823, men erhöll 1826 afsked med kaptens
titel, hvarefter han egnade sig åt landthushållning
och skriftställen. U. företog 1821 en färd genom
Italien, Frankrike och Tyskland. Sedermera genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
