Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1019-1020 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern - Befolkning - Materiell kultur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hódmezövásárhely, Kolozsvár, Miskolcz, Fiume
och Pécs. Folkökningen i municipalstäderna
1900–10 utgjorde i egentliga U. 17,5 proc.,
i Kroatien-Slavonien 23,7 proc. och i de öfriga
städerna s. å., i egentliga U. 11,9 proc. och i
Kroatien-Slavonien 13,8 proc. – Ingen europeisk stat
innesluter en så brokig blandning af folk med olika
tungomål som U. Några ungerska författare räkna
ända till 18 folk med olika språk och ursprung. De
viktigaste nationaliteternas absoluta och relativa
storlek i hela riket framgår af följande öfversikt
enligt folkräkningen 1910.

	Egentliga Ungern		Kroatien-Slavonien		Hela riket
	Antal	Proc.	Antal	Proc.	Antal	Proc.
Ungrare	9,944,627	54,5	105,948	4,1	10,050,575	48,1
Rumäner	2,948,186	16,1	846	0,0	2,949,032	14,1
Slovaker	1,946,357	10,7	21,613	0,8	1,967,970	9,4
Tyskar	1,903,357	10,4	134,078	5,1	2,037,435	9,8
Ukrainer (rutener)	464,270	2,5	8,317	0,3	472,587	2,3
Serber	461,516	2,5	644,955	24,6	1,106,471	5,3
Kroater	194,808	1,1	1,638,354	62,5	1,833,162	8,8
Andra	401,412	2,2	67,843	2,6	469,255	2,2

Ungrarna (se d. o.) l. magyarerna äro den härskande
rasen både på grund af sitt antal och emedan deras
hufvudmassa är bosatt midt i landets fruktbaraste
del. De dominera i Alföld, särskildt mellan Theiss
och Donau, på dennas högra strand och i de öfriga
slättbygderna. I Siebenburgen bo de mest i Maros’ och
Szamos’ floddalar. Det mest rent ungerska komitatet
är Hajdu i landsdelen på vänstra Theiss-stranden,
där 99,7 proc. af befolkningen hade ungerska
till modersmål (1910). Ungerska var modersmål
för majoriteten af befolkningen i 50 af landets
102 komitat och municipalstäder, och af de öfriga
hade 14 rumänska, 11 slovakiska, 9 kroatiska, 8
tyska, 6 serbiska och 4 ukrainska (ruteniska) som
öfvervägande modersmål 1910. Af hela befolkningen
talade endast 57,4 proc. (11,99 mill.) ungerska,
hvilket dock i jämförelse med år 1900 innebar en
ökning af 4,5 proc. Rumänerna bo mest i ö. och
s. ö., i de siebenbürgska komitaten, och förete
synnerligen stark befolkningstillväxt. Slovakerna
bilda en nästan kompakt massa i n. och n. v. samt
bo äfven fläckvis i södra U. Tyskarna äro spridda
öfver hela landet, men bo talrikast i v. och såsom
"Siebenbürger-sachsare" särskildt kring trakten af
Hermannstadt och Kronstadt. Ukrainerna (rutenerna)
bo i nordöstra Karpaterna och serberna i s. ö. samt
i Kroatien-Slavonien, där äfven kroaterna mest
bo. Af öfriga folkslag märkas armenier, bulgarer,
greker, italienare (mest i Fiume och Kustlandet) samt
macedo-valaker l. tsintsarer. Judarnas antal 1910 var
932,458, d. v. s. 4,5 proc. af hela folkmängden (5
proc. i egentliga U., 0,8 proc. i Kroatien-Slavonien),
hvari dock ej ingå de som ungrare räknade kristnade
judarna. De behärska till stor del landets handel
och storindustri samt ha länge utöfvat dominerande
inflytande på regeringen, statsfinanserna och pressen,
hvarjämte jordegendomen alltmer tenderat att komma
i deras ego. Zigenare
förekommo (enl. en särskild folkräkning 1893) till ett
antal af 274,940, af hvilka dock endast omkr. 82,000
uppgåfvo sitt eget modersmål, 104,000 ungerska
och 67,000 rumänska som tungomål. De bo mest i
Siebenbürgen och komitatet Gömör, fördelade på små
kolonier, som nomader (omkr. 9,000) eller half-nomader
(omkr. 20,000). Den största folkblandningen förefinns
i Banatet, hvarest ungrare, rumäner, serber, bulgarer,
kroater och tyskar äro blandade om hvarandra. Af
särskild betydelse är, att de olika folkslagen
i U. omedelbart gränsa till besläktade folk utom
landets gränser; rumänerna i
Siebenbürgen och Banatet med Rumäniens och Bukovinas
befolkning, serberna och kroaterna med stamförvanterna
på andra sidan Donau, Save och Unna, tyskarna i västra
U. med befolkningen i Nedre Österrike och Steiermark,
slovakerna i n. med Mährens invånare och ukrainerna
med Galiziens på andra sidan af Karpaterna.

Materiell kultur. Främst bland näringarna i U. står
jordbruket, som 1910 sysselsatte 64,5 proc. (13,5
mill.) af hela befolkningen. Jordens användning
framgår af följande tablå för 1914.

Åker	14,2	mill.	har	43,8	proc.
Trädgård	0,4	»	»	1,3	»
Äng	3,1	»	»	9,5	»
Vingårdar	0,3	»	»	1,0	»
Betesmark	3,9	»	»	12,0	»
Skogar	8,8	»	»	27,0	»
Improduktiv mark	0,2	»	»	5,4	»

Jordbruket är högt utveckladt och drifves,
särskildt på storgodsen, mycket rationellt samt
har i hög grad främjats genom sammanslutningar af
landtbrukarna. Antalet själfständiga jordbruk 1895 var
2,795,885, hvaraf 2,771,111 hade en areal af mindre
än 57,5 har. Af större egendomar 1914 funnos 28,119
med en areal af 15,37 mill. har, och af dessa hade
321, med en areal af 5,51 mill. har, hvardera mer
än 5,754 har. Storgodsen, som omfatta 32 proc. af
landets hela areal, äro vanligen fideikommiss eller
kyrkodomäner och förekomma mest i Siebenbürgen samt
i delen ö. om Donau. Förnämsta jordbruksprodukten är
hvete, som 1914 odlades på en areal af 3,76 mill. har
och hvaraf s. å. skördades 3,21 mill. ton. Af råg
skördades s. å. 1,15, af korn 1,47, af hafre 1,34,
af ärter och bönor 0,01, af majs 5, af meloner 0,2,
af citroner 1,9, af potatis 5,9, af sockerbetor
4,2, af foderbetor 5,8 och af rofvor 0,1 mill. ton
s. å. Äfven industriväxter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>