- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1017-1018

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern - Floder och sjöar - Klimat - Befolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

komitaten Jász-Nagykun-Szolnok, Békés och Bihar. Flera tusen hektar kärrtrakter och vattensjuk mark ha torrlagts och uppodlats. Däremot äro Karpaterna rika på småsjöar, belägna på betydande höjd. En mängd kanaler har anlagts dels för att torrlägga landet, dels för att främja samfärdseln. Den viktigaste är den 235 km. långa Franzens-(Bácser-) kanalen, som skär komitatet Bács-Bodrog och förkortar vägen mellan Donau och Theiss; en gren af denna kanal, Uj-Csatorna ("nya kanalen") l. Frans-Josefskanalen, går från Kissztapár nedanför Zombor till Uj-Vidék midt emot Peterwardein med en gren från Baja till Bezdán. Béga-kanalen, 115 km., går från Nagybecskerek i komitatet Torontál ti11 Temesvár. Andra kanaler äro Versecz-kanalen i Temes, Berzava i Torontál, Sió, som förenar Balaton-sjön med Donau, Kapos l. Zichy i komitaten Somogy, Baranya och Tolna samt Sárviz l. Nádor, som går genom komitaten Fejér och Tolna. H.A-nn. E.A-t. Klimatet är som helhet kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Undantages Transsylvanien, kan U. indelas i tre klimatologiska provinser. Den första omfattar komitaten i norra och östra Karpaterna, där vintrarna äro mycket stränga och långa; mellanområdet, omfattande den del af landet, som sträcker sig norrut från Drava och Mur med lilla ungerska slätten samt öfre Alföld från Budapest till Nyíregyháza och Sárospatak; samt det stora låglandsbältet, omfattande hufvuddelen af den stora ungerska slätten, där hettan under sommaren är nästan tropisk. Vid Budapest, som ligger någorlunda centralt, är medeltemperaturen i jan. --4° C., i juli + 20,3° C., och nederbörden 572 mm. (i medeltal 1906--10). På de stora slätterna är nederbörden mindre och som helhet obetydligare än i Österrike; i bergstrakterna är den betydligt större, så t. ex. i Ungvár, i Karpaterna, 741 mm. s. å. I bergstrakterna är nederbörden störst om sommaren; på slätterna däremot faller sällan regn under sommarvärmen, och i allmänhet äro regnskurarna af kort varaktighet, om ock häftiga, och fuktigheten af dunstar snart i den torra atmosfären. Stundom lider hela landet af torka, men å andra sidan förekomma ej sällan förhärjande vattuflöden, särskildt om våren, när flodbäddarna äro otillräckliga för den ökade vattenmängd, som den hastiga snösmältningen i Karpaterna förorsakar. De lågt liggande fälten i grannskapet af Theiss och Marcs äro sålunda i veckor öfversvämmade, och i mars 1879 förstördes staden Szeged, belägen vid dessa floders förening, nästan fullständigt. Slätten har kontinentalt klimat med hastiga temperaturväxlingar, glödande heta sommardagar och svala nätter. I de vattensjuka trakterna uppträda ofta frossfebrar. H.A-nn. Befolkning. Efter Siebenbürgens införlifvande 1867 var U. indeladt i 7 geografiska områden, hvilkas areal och befolkning 1910 voro: <table f> <td> <td c>Kvkm. <td c>Inv. <td c>På 1 kvkm. <td>Delen höger om Donau (Duna jobb partja) <td r>44,553 <td r>3,084,404 <td r>69,2 <td> » vänster om Donau (Duna bal partja) <td r>32,929 <td r>2,175,924 <td r>66,1 <td> » mellan Donau och Theiss (Duna-Tisza köse) <td r>36,111 <td r>3,769,658 <td r>104,4 <td> » höger om Theiss (Tisza jobb partja) <td r>31,829 <td r>1,769,681 <td r>55,6 <td> » vänster om Theiss (Tisza bal partja) <td r>43,338 <td r>2,594,924 <td r>59,9 <td> » mellan Theiss och Maros (Tisza-Marcs szöge) <td r>36,285 <td r>2,141,769 <td r>59,0 <td>Siebenbürgen (Királyhágóntúl) <td r>57,804 <td r>2,678,367 <td r>46,3 <td>Staden Fiume med område (Fiume várcs es kerülete) <td r>21 <td r>49,806 <td r>2,371,7 <td r>Egentliga Ungern (Magyarország) <td r>282,870 <td r>18,264,533 <td r>64,6 <td>Kroatien-Slavonien (Horvát-Szlavonországok) <td r>42,541 <td r>2,621,954 <td r>61,6 <td r>Konungariket Ungern (Magyarbirodalom) <td r>325,411 <td r>20,886,487 <td r>64,2 </table> Med afseende på folkmängden, som 1914 uppskattades till 21,497,773 pers., hvaraf i egentliga U. 15,990,990, i Siebenbürgen 2,770,121, i Fiume 54,011 och i Kroatien-Slavonien 2,682,651 personer, var U. den sjunde i ordningen af Europas stater. Den absoluta folkökningen 1900--10 var 1,631,928 pers. l. 8,5 proc., störst i landet mellan Donau och Theiss med Budapest, där den var 14,8 proc. 1900--10, minst i landet mellan Theiss och Maros (4,2 proc. s. å.). Tätast befolkade voro komitaten Pest (85,5), Csanád (84,7), Esztergom (84,3) och Nyitra (82,8 inv. på 1 kvkm.), glesast Csík (28,8) och Besztercze (29,5), båda i Siebenbürgen, Lika-Krbava (33), i Kroatien-Slavonien, samt Máramaros (36,8) och Liptó (38,7), i egentliga U. Af befolkningen 1910 voro 10,345,333 män och 10,541,154 kvinnor, så att på 1,000 män kommo 1,019 kvinnor. 40,2 proc. voro gifta, 6,2 proc. änklingar och änkor, 0,2 proc. skilda och 53,4 proc. ogifta. Antalet ingångna äktenskap på 1,000 inv. 1914 var 7,2 mot 8,7 under perioden 1891--1900 och antalet 1914 födda barn 34,7 på 1,000 inv. mot 40,6 perioden 1891--1900. Dödligheten, särskildt stor bland späda barn, uppgick 1914 till 19,5 proc. af alla lefvande födda under 1 år gamla samt till 30 proc. af alla lefvande födda under 7 år gamla. Hela antalet dödsfall 1914 uppgick till 23,5 på 1,000 inv. och den absoluta folkmängdstillväxten s. å. till 11,8 på 1,000 inv. Till den relativt ringa folktillväxten bidrog äfven emigrationen. 1906--10 emigrerade i medeltal 124,953 pers. och 1914 92,399, d. v. s. 4,8 på 1,000 inv. Af dessa gingo de fleste (72,106) till Amerika och Rumänien (14,323). Antalet immigranter 1914 var 10,434, hvaraf 7,367 från Österrike. -- 1910 funnos i U. 13,103 kommuner, hvaraf 31 städer med municipalrätt och 125 städer med ordnad stadsförvaltning. Af städerna hade följande 13 mer än 50,000 inv. 1914: Budapest, Szeged, Szabadka, Debreczen, Pozsony, Temesvár, Nagyvárad, Arad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free