Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 1017-1018 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern - Floder och sjöar - Klimat - Befolkning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

komitaten Jász-Nagykun-Szolnok, Békés och Bihar. Flera
tusen hektar kärrtrakter och vattensjuk mark ha
torrlagts och uppodlats. Däremot äro Karpaterna rika
på småsjöar, belägna på betydande höjd. En mängd
kanaler har anlagts dels för att torrlägga landet,
dels för att främja samfärdseln. Den viktigaste
är den 235 km. långa Franzens-(Bácser-) kanalen,
som skär komitatet Bács-Bodrog och förkortar vägen
mellan Donau och Theiss; en gren af
denna kanal, Uj-Csatorna ("nya kanalen")
l. Frans-Josefskanalen, går från Kissztapár nedanför
Zombor till Uj-Vidék midt emot Peterwardein med en
gren från Baja till Bezdán. Béga-kanalen, 115 km.,
går från Nagybecskerek i komitatet Torontál ti11
Temesvár. Andra kanaler äro Versecz-kanalen i Temes,
Berzava i Torontál, Sió, som förenar Balaton-sjön med
Donau, Kapos l. Zichy i komitaten Somogy, Baranya och
Tolna samt Sárviz l. Nádor, som går genom komitaten
Fejér och Tolna.
H.A-nn. E.A-t.

Klimatet är som
helhet kontinentalt med varma somrar och kalla
vintrar. Undantages Transsylvanien, kan U. indelas
i tre klimatologiska provinser. Den första omfattar
komitaten i norra och östra Karpaterna, där vintrarna
äro mycket stränga och långa; mellanområdet,
omfattande den del af landet, som sträcker sig
norrut från Drava och Mur med lilla ungerska slätten
samt öfre Alföld från Budapest till Nyíregyháza och
Sárospatak; samt det stora låglandsbältet, omfattande
hufvuddelen af den stora ungerska slätten, där hettan
under sommaren är nästan tropisk. Vid Budapest, som
ligger någorlunda centralt, är medeltemperaturen i
jan. –4° C., i juli + 20,3° C., och nederbörden 572
mm. (i medeltal 1906–10). På de stora slätterna är
nederbörden mindre och som helhet obetydligare än i
Österrike; i bergstrakterna är den betydligt större,
så t. ex. i Ungvár, i Karpaterna, 741 mm. s. å. I
bergstrakterna är nederbörden störst om sommaren;
på slätterna däremot faller sällan regn under
sommarvärmen, och i allmänhet äro regnskurarna af
kort varaktighet, om ock häftiga, och fuktigheten af
dunstar snart i den torra atmosfären. Stundom lider
hela landet af torka, men å andra sidan förekomma
ej sällan förhärjande vattuflöden, särskildt om
våren, när flodbäddarna äro otillräckliga för den
ökade vattenmängd, som den hastiga snösmältningen
i Karpaterna förorsakar. De lågt liggande fälten i
grannskapet af Theiss och Marcs äro sålunda i
veckor öfversvämmade, och i mars 1879 förstördes staden
Szeged, belägen vid dessa floders förening, nästan
fullständigt. Slätten har kontinentalt klimat med
hastiga temperaturväxlingar, glödande heta sommardagar
och svala nätter. I de vattensjuka trakterna
uppträda ofta frossfebrar.
H.A-nn.

Befolkning. Efter
Siebenbürgens införlifvande 1867 var U. indeladt i
7 geografiska områden, hvilkas areal och befolkning
1910 voro:

	Kvkm.	Inv.	På 1 kvkm.
Delen höger om Donau (Duna jobb partja)	44,553	3,084,404	69,2
» vänster om Donau (Duna bal partja)	32,929	2,175,924	66,1
» mellan Donau och Theiss (Duna-Tisza köse)	36,111	3,769,658	104,4
» höger om Theiss (Tisza jobb partja)	31,829	1,769,681	55,6
» vänster om Theiss (Tisza bal partja)	43,338	2,594,924	59,9
» mellan Theiss och Maros (Tisza-Marcs szöge)	36,285	2,141,769	59,0
Siebenbürgen (Királyhágóntúl)	57,804	2,678,367	46,3
Staden Fiume med område (Fiume várcs es kerülete)	21	49,806	2,371,7
Egentliga Ungern (Magyarország)	282,870	18,264,533	64,6
Kroatien-Slavonien (Horvát-Szlavonországok)	42,541	2,621,954	61,6
Konungariket Ungern (Magyarbirodalom)	325,411	20,886,487	64,2

Med afseende på folkmängden, som 1914 uppskattades
till 21,497,773 pers., hvaraf i egentliga
U. 15,990,990, i Siebenbürgen 2,770,121, i
Fiume 54,011 och i Kroatien-Slavonien 2,682,651
personer, var U. den sjunde i ordningen af Europas
stater. Den absoluta folkökningen 1900–10 var
1,631,928 pers. l. 8,5 proc., störst i landet mellan
Donau och Theiss med Budapest, där den var 14,8
proc. 1900–10, minst i landet mellan Theiss och Maros
(4,2 proc. s. å.). Tätast befolkade voro komitaten
Pest (85,5), Csanád (84,7), Esztergom (84,3) och
Nyitra (82,8 inv. på 1 kvkm.), glesast Csík (28,8) och
Besztercze (29,5), båda i Siebenbürgen, Lika-Krbava
(33), i Kroatien-Slavonien, samt Máramaros (36,8)
och Liptó (38,7), i egentliga U. Af befolkningen 1910
voro 10,345,333 män och 10,541,154 kvinnor, så att på
1,000 män kommo 1,019 kvinnor. 40,2 proc. voro gifta,
6,2 proc. änklingar och änkor, 0,2 proc. skilda
och 53,4 proc. ogifta. Antalet ingångna äktenskap
på 1,000 inv. 1914 var 7,2 mot 8,7 under perioden
1891–1900 och antalet 1914 födda barn 34,7 på 1,000
inv. mot 40,6 perioden 1891–1900. Dödligheten,
särskildt stor bland späda barn, uppgick 1914 till
19,5 proc. af alla lefvande födda under 1 år gamla
samt till 30 proc. af alla lefvande födda under 7 år
gamla. Hela antalet dödsfall 1914 uppgick till 23,5
på 1,000 inv. och den absoluta folkmängdstillväxten
s. å. till 11,8 på 1,000 inv. Till den relativt ringa
folktillväxten bidrog äfven emigrationen. 1906–10
emigrerade i medeltal 124,953 pers. och 1914 92,399,
d. v. s. 4,8 på 1,000 inv. Af dessa gingo de fleste
(72,106) till Amerika och Rumänien (14,323). Antalet
immigranter 1914 var 10,434, hvaraf 7,367 från
Österrike. – 1910 funnos i U. 13,103 kommuner, hvaraf
31 städer med municipalrätt och 125 städer med ordnad
stadsförvaltning. Af städerna hade följande 13 mer
än 50,000 inv. 1914: Budapest, Szeged, Szabadka,
Debreczen, Pozsony, Temesvár, Nagyvárad, Arad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>