Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern - Finanser - Författning och förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skatterna 326,2, konsumtionsskatter 299,9, monopol
235,4, registreringsskatter 98,6 och stämpelskatt 57,7
mill. ung. kr. Främst bland de direkta skatterna
stå grundskatten (61,8 mill.), inkomstskatten
(59,3 mill.) och skatten på varutrafiken på
järnvägarna och kanalerna (50,9 mill. ung. kr.),
bland konsumtionsskatterna alkoholskatten (93,2
mill.), sockerskatten (59,5 mill.) samt skatterna
för försäljning af alkohol (47,8 mill.) samt öl
(37,2 mill. ung. kr.). Monopolskatterna utgjordes af
tobaksmonopolet (114,7 mill.), saltmonopolet (29,6
mill.) och lotterimonopolet (2,6 mill. kr. 1913). Af
statsutgifterna upptog statsskulden 336,4 mill.,
undervisningsväsendet 143,5 mill., den inre
förvaltningen 159 mill. och försvarsväsendet 111
mill. ung. kr. s. å. Statsskulden utgjorde 6,195,98
mill. kr. 1913, hvartill kommo 30 proc. af den med
Österrike gemensamma skulden.
Författning och förvaltning. U. var till
1918 en konstitutionell monarki, i realunion
förenad med Österrike (Österrikisk-ungerska
monarkien), hvars kejsare var "apostolisk
konung af U." genom arf efter förstfödslorätt
inom huset Habsburg-Lothringen. Konungen
regerade genom en ansvarig ministär i kraft af
konstitutionen af 1848. Enligt denna tillhörde
lagstiftande makten parlamentet (országgyülés)
med två kamrar: magnaternas (förendiház), före
1848 kallad magnat-tafel, och representanternas
(kép-viselöház), före 1848 kallad representant-tafel,
emedan medlemmarna sutto vid bord (ty. tafel). Den
förra bestod af kungliga prinsar, ärftliga pärer
med viss inkomst, de högste funktionärerna inom
romersk-katolska och ortodoxa kyrkorna, ombud
för de protestantiska kyrkorna, andra dels af
kronan, dels af kammaren själf på lifstid valda
pärer, vissa högre ämbetsmän samt 3 ombud för
Kroatien-Slavonien. Representantkammaren bestod af
medlemmar valda efter en på egendom, skatteplikt,
yrke eller gamla ärfda privilegier grundad census
till ett antal af 413 för egentliga U. och 40 af
Kroatien-Slavoniens riksdag valda ombud, alla
med 5-årigt mandat och arfvode. Det officiella
språket var ungerska, men Kroatien-Slavoniens
representanter fingo använda sitt modersmål. Den af 10
medlemmar, konseljpresidenten, inrikes-, försvars-,
undervisnings-, finans-, jordbruks-, industri-
och handels- samt justitieministrarna, ministern
för Kroatien-Slavonien och ministern ad latus,
d. v. s. hos konungens person, bestående regeringen
var ansvarig inför parlamentet. Alla medborgare
i U. voro lika inför lagen oberoende af religion
och nationalitet. Se vidare Österrikisk-ungerska
monarkien. I förvaltningshänseende indelades egentliga
U. i 63 komitat (ung. vármegye) och 27 med municipal-
l. jurisdiktionsrätt försedda fristäder (Fiume
inräknadt), Kroatien-Slavonien i 8 komitat och 4
fristäder. Fristäderna voro med afseende på lokal
förvaltning oberoende af komitaten och åtnjöto
större själfständighet än andra städer. I spetsen
för komitaten och fristäderna stod en af kronan
utnämnd ämbetsman, "öfvergespan" (fö-ispán); endast i
Budapest fanns en för 6 år vald öfverborgmästare. Yid
deras sida stod en representantförsamling, som till
ena hälften valdes, till den andra bestod af de högst
beskattade. Sedan 1876 hade hvarje komitat
och fristad ett råd på 20 medlemmar, som utöfvade
kontroll öfver dess förvaltning. – Hufvudstad:
Budapest.
Rättskipningen utöfvades i första hand af 458
kretsdomstolar med endast 1 domare, hvaraf 381
i egentliga U., och 76 kollegiala domstolar,
hvaraf 67 i egentliga U., såsom domstolar i första
instans, 12 domstolar i andra instans, hvaraf
11 i egentliga U., såsom appellationsdomstolar,
och 2 högsta domstolar, hvaraf 1 i Budapest och
1 i Agram. Dessutom funnos 15 jurydomstolar för
tryckfrihetsmål, 1 handelsdomstol i Budapest, 1
sjöfartsdomstol i Fiume samt särskilda krigsdomstolar.
E. A-t.
Försvarsväsendet var delvis, och
hufvudsakligen, gemensamt med Österrikes, delvis
själfständigt. Sålunda voro af österrikisk-ungerska
arméns 16 armékårer 5 förlagda i Ungern,
nämligen IV:e kåren (med kårkommandot i
Budapest), V:e kåren (Pressburg), VI:e kåren
(Kaschan), VII:e kåren (Temesvár) och XII:e kåren
Hermannstadt), medan det ungerska landtvärnet
(honvéd) och ungerska landstormen (nép-fölkeles)
bildade särskilda organisationer. Enligt en
för Ungern gällande värnpliktslag omfattade
landtvärnet de värnpliktige (af 21–23 års ålder),
som icke tilldelades linjen eller ungerska
landtvärnets ersättningsreserv. Utbildningstiden
var 2 år i ungerska landtvärnet (mot 1 år i det
österrikiska). Efter slutad tjänst i detta öfverfördes
de värnpliktige till ungerska landtvärnets reserv,
där de kvarstodo i 10 år (till 33 år), med kortare
öfningar, hvarefter de öfverfördes till ungerska
landstormen, den de tillhörde i 10 år. Landtvärnet
utgjordes 1914 af 32 landtvärnsinfanteriregementen med
tills. 97 bataljoner, 10 landtvärnshusarregementen
med 60 skvadroner, 8 landtvärnsartilleriregementen
med enl. plan 48 kanon- och 16 haubitsbatt. samt
1 ridande division. Fredsstyrkan uppgick till
omkr. 33,000 man, krigsstyrkan till omkr. 100,000 man.
[I den nybildade ungerska staten får armén enligt
fredsfördraget uppgå till 35,000 man värfvade
trupper och ordnas i 7 inf.-divisioner, hvar och en
bestående af 3 inf.-reg. på 3 bat. om 3 komp. och 1
kulsprutekomp., 1 husarhalfreg. på 2 eller 3 skv.,
1 artillerireg. på 6 lätta batt. (om 4 kanoner)
och 1 teknisk bat. på 2 eller 3 komp. 3 divisioner
äro redan färdiga och 3 under bildning. Den 7:e
(i Debreczen) kan icke uppsättas, förrän rumänerna
utrymt landet. Ungrarna hoppas komma ifrån den dyra
värfningen. F. n. inkallas värnpliktigt manskap
i omgångar.]
H. J-dt. C. O. N.
Flottan var gemensam för U. och Österrike.
Det fasta försvaret. Något enhetligt system hade ej
tillämpats vid danandet af den Österrikisk-ungerska
monarkiens fasta försvar i sin helhet och sålunda ej
heller vid detta försvars ordnande inom den ungerska
rikshälften, utan mestadels hade tillfälliga politiska
förhållanden fått spela in, hvarjämte penningknapphet
tvingat till inskränkningar i anläggningarna, ja ofta
t. o. m. till indragningar af befintliga fästningar. I
Siebenbürgen bibehöllos dock flera berggränsfästen,
och det moderniserade Karlsburg blef hufvudstödpunkt
för försvaret vid rumänska gränsen. Vid den gamla
Militärgränsen bibehöllos endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
