1089 Unitariska fraktionen-United provinces of Ågra and Oudh 10ÖÖ kärna alltid och öfverallt detsamma, grundande sig på Guds uppenbarelse i människan genom de tre stora intuitionerna: gudsmedvetandet, det moraliska medvetandet och. odödlighetsmedvetandet. Men visserligen har denna Guds inre uppenbarelse hos Jesus Kristus nått sin högsta gestalt och funnit sitt klaraste uttryck. Sedermera framträdde ännu radikalare riktningar, som än fullständigare afskuro sambandet med den historiska kristendomen och därigenom gett anledning till flera schismer inom de unitariska samfunden. - 1908 räknade den amerikanska unitariska associationen 473 församlingar med omkr. 71,000 medlemmar och 500 predikanter. Liksom i England och väl än mer än där sträcker sig de unitariska strömningarnas inflytande - särskildt bland de högre bildade - vida utöfver de organiserade unitariska samfundens gränser. Särskildt bildar Boston med det närliggande Harvarduniversitetet sedan gammalt en centralhärd för unitarismens idéer. E. W. Emerson (se d. o.) var en tid predikant vid en unitarisk kyrka i Boston och bidrog, äfven sedan han nedlagt detta ämbete, kraftigt till att sprida en med unitarismen besläktad åskådning. - Inom de lutherska kyrkosamfunden har unitarismen i egentlig mening blott mera sporadiskt vunnit insteg. Detta innebär dock ej, att ett religiöst tänkesätt i den af denna representerade allmänna riktningen skulle vara mindre utbredt. Men unitarismens speciella idéer bilda här i regel blott ett relativt underordnadt inslag i allmännare, idealistiska och religiöst liberala strömningar. Särskildt finnes här ej samma anledning till särskilda unitariska samfundsbildningar som på reformert mark, där de kyrkliga formernas inflytande i det sociala lifvet alltjämt är långt starkare än i lutherdomen. Bland svenskar, som stått den unitariska åskådningen i mera specifik mening nära, må nämnas K. P. Ar no l d so n och A. F. Åkerberg. I Norge har unitarismen haft en bemärkt representant i skalden Kristofer Jansson, som en tid var föreståndare för en unitarisk församling i Amerika. - Jfr J. H. Allén "A history of the unitarians in the United states" (1894), "The unitarian movement since the reformation" (s. å.), "Our liberal movement" (2 bd, 1892- 97); J. E. Manning, "The religion and theology of unitarians" (1906); A. Easmussen, "Unitarismen, dens historie og theologi'" (1907). - 2. Fys., anhängare af Franklins unitariska teori (se d. o.). 1. (A. F. Å.) E. Bg. Unitariska fraktionen. Se Hick s, E. Unitäriska teorien, fys. Benjamin Franklin ansåg, att man för att kunna förklara de elektriska fenomenen ej behöfde antaga tillvaron af mer än ett (lat. unum) elektriskt fluidum. De, som hylla denna Franklins åsikt, kallas unitarier, och hans teori kallas unitarisk i motsats till R. Symmers teori, den dualistiska teorien (se d. o.). A. Bi-n.* Unitar^sm. Se Unitarier. Unitas f rådrum. Se Bömiska bröderna. United brethren of Christ [jönåYtid bre'thren ev kråYst], eng., "Förenade Kristi bröder", en religiös sekt i Nord-Amerikas förenta stater, som mot slutet af 1700-talet stiftades af P. W. Otterbein och M. Brehm, såsom ett slags förgrening både af wes- Tryckt den n/e 20 leyanerna och arminianerna. Sektens medlemmar uppgå enligt senaste uppgifter till omkr. 300,000 med flera universitet och högre läroverk. Den utöf-var liflig missionsverksamhet i icke-kristna länder. Jfr bl. a. D. Berger, "Church of the united brethren" (1897) samt sektens från 1867 utgifna årsböcker. J-c- United empire trade league [jönåYtid e7mpåie tréYd li'g]. Se Imperial federation league. United free church of Scotland [jönåYtid fri' tjä'tj ev skå'tlend]. Se S k o 111 a n d, sp. 1163. United irish league [jönåYtid åYerij li'g], eng., "Förenade irländska förbundet", en irländsk förening för politiska ändamål, som 1898 stiftades af W. 0'Brien och M. Davitt. Dess närmaste uppgift var att verka för det irländska småbrukets främjande genom styckning af de stora betesmarksgodsen. Förbundet fick emellertid snart öfvervägande politisk betydelse liksom sin föregångare "landligan" (se Irland, sp. 866), hvars hotfulla metoder i kampanjen mot de store jord-egarna det efterliknade. Under de första åren på 1900-talet täflade det med det parlamentariska nationalistpartiet i inflytande, men sedermera sjönk dess betydelse i samband med uppkomsten af andra irländska organisationer, särskildt sinn-fein-för-bundet. V. S-g. United irishmen [jönåYtid åYerijmen], eng., "Förenade irländare", en 1791 på Irland af Th. Wolfe Tone, Th. Russell och Napper Tandy bildad politisk förening, som till en början endast afsåg att politiskt förena katolska och protestantiska irländare i arbetet för en frisinnad irländsk parlamentsreform. Revolutionära idéer fingo emellertid snart, förnämligast genom Tone (se denne), öfverhand inom förbundet, och sedan den moderat reformvänlige vice-konungen lord Fitzwilliam 1795 återkallats, blef förbundets syfte att med hjälp från revolutionens Frankrike grundlägga en irländsk republik. Från 1796 hörde äfven lord Edward Fitzgerald (se F i t z g e r a l d 3) till förbundets ledande män. Upprorsförsöket 1798 misslyckades, Tone och Fitzgerald fängslades och afledo bägge i fängelset, de öfrige ledarna flydde till Frankrike, där den unge entusiasten Robert Emmet trädde i förbindelse med dem och därigenom eldades till den obetänksamma upprorsplan, som 1803 i Dublin förde honom till schavotten. De fleste af förbundets landsflyktiga ledare hade dock hållit sig fjärran från Emmets våghalsiga upprorsförsök och sökte i stället, ehuru förgäf-ves, få en ny fransk expedition till Irland till stånd. V. S-g. United kingdom alliance, The [the jönåYtid ki'n,dem elåYens], eng. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 223. United kingdom of Great Britain and Ireland, The [the jönåYtid Modern ev gréYt bri'tn end åYelend], eng., Det förenade konungariket Storbritannien och Irland. Se Storbritannien, sp. 136. United presbyterian church [jönåYtid presbitie'-rien tjertj], eng., "Unerade presbyterianska kyrkan". Se Skottland, sp. 1163. United provinces of Agra and Oudh [jōnai'tid prå'vinsiṡ əv ä'grə ənd au'd], provins i Brittiska