Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - United provinces of Agra and Oudh - United states of America, The, eng., officiell förk. U. S. A., Amerikas förenta stater. Se Nord-Amerikas förenta stater. Jfr Uncle Sam - Unitet (lat. unitas), enhet - Unitis viribus. Se Viribus unitis - Univers, L' - Universal-. Se Universell - Universal - Universalalfabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indien, mellan 23° 52’ och 31° 18’ n. br. samt 77° 3’
och 84° 39’ ö. lgd, omges i n. af Tibet, i n. ö. af
Nepal, i ö. af Bengalen, i s. af Chutia Nagpur,
Rewa, Bundelkhandstaterna och Centralprovinserna
samt i v. af Gwalior, Kajputana och Punjab. Areal
277,810 kvkm., hvartill komma vasallstaterna
Rampur (se d. o.) och Tehri-Garhwal
(se Garhwal 2) med en sammanlagd areal af
13,154 kvkm., så att hela området utgör 290,964
kvkm. Provinsens nordligaste del är fylld af
Himalayas höga och vilda bergskedjor, som kulminera
i Jumnotri (6,326 m.), Badrinath (6,980 m.), Karnat
(7,132 m.) och Nanda Devi (7,820 m.). Söder därom
vidta Siwalik hills, som i s. bilda nordgränsen
för ett vidsträckt af Jumna, Ganges, Ram-Ganga och
Gogra genomflutet och fruktbargjordt slättland,
tätt genomdraget af ett storartadt system af
bevattningskanaler. Klimatet är i slättlandet
osundt, torrt och hett, och febersjukdomar, kolera
och koppor rasa där, hvarför flera sanatorier
anlagts i landet af engelsmännen. Befolkningen
utgjorde i hela området 48,014,080 pers. (1911),
hvaraf 47,182,044 i provinsen, 170 på 1 kvkm.,
och 832,036 i vasallstaterna, 64 på 1 kvkm. Af hela
antalet voro 25,073,271 män och 22,940,809 kvinnor
samt med afseende på religion 40,8 mill. hinduer,
6,9 mill. muhammedaner och 179,694 kristna,
hvaraf 105,855 metodister, 30,912 anglikaner och
10,709 romerska katoliker. Nära 50 olika språk äro
representerade, af hvilka hindi är det kolossalt
öfvervägande (43,767,791 pers.) och därnäst västhindi
(4,095,729 pers.). Folkbildningen står mycket lågt,
i det att 45,6 mill. hvarken kunna lära eller skrifva;
endast 136,616 äro kunniga i engelska. I hela landet
funnos 1916–17 17,728 skolor med 894,886 lärjungar,
hvaraf 12,912 offentliga med 805,420 lärjungar. Ett
europeiskt universitet finns i Allahabad och ett
hinduiskt i Benares. 1915 utgåfvos i prov. 302
tidningar. Mer än hälften af hela landet är
odladt. Hufvudprodukterna äro framför allt hvete,
vidare hirs, ris, bomull, indigo, sockerrör, oljefrö
och opium samt te i bergstrakterna. Skogarna äro
betydande i norra delen och omfatta omkr. 19,450
kvkm. Industrien omfattar tillverkning af socker,
indigo och bomullsväfnader. Berömda metallarbeten
göras i Benares. Bomullsväfverier, garfverier,
läderfabriker, destilleringsverk, bryggerier,
järngjuterier och oljeslagerier ha anlagts efter
europeiskt mönster och i stor utsträckning. Handeln
är koncentrerad i de stora städerna, Lucknow, Benares,
Agra, Cawnpur, Allahabad, Bareilly, Meerut, Faizabad,
Gorakhpur m. fl., främjas genom de segelbara floderna,
det vidtgrenade kanalsystemet samt ett utveckladt
järnvägsnät och omfattar förnämligast hvete, bomull,
socker, indigo, timmer, te, opium och tobak, allt
stora exportvaror; däremot importeras metall-
och manufakturvaror, salt och specifikt europeiska
varor. Hufvudstad är Allahabad. Hela antalet
städer och byar 1911 var 108,631, hvaraf 2,190 i
vasallstaterna, och af dem hade 96 mer än 10,000,
10 mellan 50,000 och 100,000 samt 7 mer än 100,000
inv. Prov. styres af en lieutenant-governor och är
indelad i 9 divisioner: Meerut, Agra, Rohilkhand,
Allahabad, Benares, Gorakhpur och Kumaun, hvilka
tillhöra det forna Agra, samt
Lucknow och Faizabad, det forna Oudh, och dessa i 48
distrikt.
Prov. är i historiskt afseende en af de viktigaste i
Indien, bl. a. emedan Buddha där föddes, verkade och
dog, Asokas m. fl. mäktiga dynastier därifrån utgingo,
det för hinduerna heliga Benares samt de muhammedanska
hufvudstäderna Delhi, Agra, Allahabad, Jaunpur
och Lucknow ligga där. Det brittiska inflytandet
och herraväldet utvidgades småningom under Clive,
Warren Hastings och Wellesley, och 1835 bildades
Nordvästprovinserna som eget förvaltningsområde. 1856
införlifvades Oudh därmed, ehuru som särskildt
förvaltningsområde under en chief commissioner till
1877, då det helt förenades med Nordvästprovinserna,
som 1902 fick namnet United provinces of Agra
and Oudh, i samband med vissa administrativa
förändringar inom prov. Litt.: "Gazetteer of the
United provinces" (2 bd, 1908), och Morison, "The
industrial organization of an indian province"
(1906).
E. A-t.
United states of America, The [tho jönåVtid stéYts öv
eme^ike], .eng., officiell förk. U. S. A., Amerikas
förenta stater. Se Nord-Amerikas förenta stater. Jfr
Uncle Sam.
Unitét (lat. unilas), enhet.
Unitis viribus. Se Viribus unitis.
Univers, L’ [lynivar], Frankrikes mest betydande
katolska tidning, uppsatt 1831, blef under Louis
Veuillots ledning (1843-83) ett världsblad. Det
leddes efter hans död af brodern Eugene Veuillot
(d. 1905) samt dennes söner Pierre Yeuillot (d. 1907)
och Francois Veuillot samt Aug. Eoussel. 1861-67 var
tidningen indragen på grund af sin opposition mot
Napoleon III:s italienska politik.
Universal-, Se Universell.
Universal, af en regering eller folkrepresentation
utfärdadt manifest; jur., tidigare emellanåt
använd benämning på en skrifvelse (cirkulär), som
öfverord-nad myndighet, t. ex. hofrätt, tillsänder
samtliga under densamma lydande ämbetsmän och
myndigheter.
Universälalfabet är ett alfabet, afsedt för skrif-ning
af alla språk. Ett sådant alfabet borde innehålla
tecken (bokstäfver) för återgifvande af alla
ljud (element), som förekomma i jordens samtliga
tungomål. Så länge vår kunskap om en stor mängd
språk är så bristfällig, som den ännu är, kan det
emellertid tydligen bli fråga blott om återgifvan-det
af språkljuden i de närmare kända språken. Äfven
med denna begränsning blir uppgiften att åstadkomma
ett universalalfabet mycket kinkig till följd af
språkljudens relativitet. "Språkljud" äro nämligen
inga i naturen gif na väsenden, utan språkljuden äro
grupper af funktionsformer. Det kan nu alltför väl
hända, att den grupp af sådana former (af verkliga
språkljudsindivider), som i ett språk gäller som ett
språkljud, i ett annat språk motsvaras af två skilda
"ljud" (d. v. s. grupper), och det t. o. m. så,
att i ett af dessa skilda "ljud" ingå, jämte en
del af hvad som i det förra språket gäller som ett
"ljud", jämväl sådana ljudindivider, som i det förra
språket föras under en annan grupp. För öfrigt blir
"språkljudens" begränsning mycket olika, allteftersom
det är fråga om praktisk eller vetenskaplig skrift. Så
känner t. ex. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
