- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1095-1096

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universalalfabet - Universalarfvinge (lat. heres ex asse) - Universalfideikommiss. Se Fideikommiss, sp. 157 - Universalfräsmaskinen, maskinb. Se Fräsmaskiner, sp. 301 - Universalgalvanometer, fys. Se Elektriska mätningar, sp. 301 - Universalia, filos. - Universalinstrument. Se Astronomiska instrument, sp. 292 - Universalism (af lat. universalis, allmän, alltomfattande). 1. Sträfvan eller förmåga att omfatta allt - Universalism. 2. Teol., universalisternas (se d. o.) lära. - Om den s. k. universalismus hypotheticus se Amyraut - Universalister (af lat. universalis, allmännelig) - Universalitet (senlat. universalitas), egenskapen eller förmågan att omfatta allt. Jfr Universell - Universalkyrka, ett kyrkosamfund, som omfattar flera stater. Se Kyrkorätt, sp. 514 - Universallexikon, stundom namn på encyklopedi (se d. o.) - Universallänk, detsamma som cardan-länk (se d. o.) - Universalmedel l. Panacé, farm. - Universalmonarki, Världsvälde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1095 Universalarf vinge-Universalmonarki 1096 Du Bois-Keymond, Sundevall och Lundell). Ofta | användas flera metoder. Andra bygga alldeles nya , system, så redan Lodwick och de Brosses, så i senare tid bl. a. Brucke, Merkel, Kumpelt och Bell. Egna vägar gå Thausing och Jespersen. Om ganska många af dem, som i äldre och nyare tid uppställt universalalfabet, gäller, att de fullständigt saknat vetenskaplig (lingvistisk och historisk) underbyggnad och blott besjälats af en visserligen lofvärd ifver att af hjälpa de olägenheter, som vållas af mängden af olika granska och ortografiska system. Om flertalet alfabetförslag gäller, att de aldrig blifvit mera än förslag, d. v. s. att de icke blifvit använda af andra än sina upphofsmän. Mest kända och tillämpade äro Max Mullers missionsalfabet och Lepsius' "Standard alphabet" (användt för åtskilliga afrikanska språk och i Fr. Mullers "Grundriss der sprachwissenschaft") samt särskildt för de kultiverade tungomålen det system, som nyttjas al L'association phonétique Internationale.. Det svenska "landsmålsalfabetet" har (inom det för detsamma afsedda området) vunnit allmän Utsikten att komma till ett allmänt erkändt teckensystem är - huru trängande behof-vet af ett sådant för vetenskapliga ändamål än måste anses vara och huru nyttigt ett sådant skulle vara, äfven om det icke tillfredsställde högre anspråk på fonetisk analys eller grafisk teknik - tämligen aflägsen, emedan i fråga om valet af tecken godtycket har ett mycket vidsträckt spelrum, men äfven emedan kostnadsfrågan och ett konservativt fasthängande vid gängse system spela en roll. Hvad man f. n. kan åstadkomma är att småningom genomföra enhetlig beteckning för smärre (och efter hand allt större) grupper af språk och språkformer (dialekter). - Med universalalfabet må ej förblandas universalskrift 1. pasigrafi (se d. o.). LU. (K. Sdn.) Universalarfvinge (lat. heres ex asse) kallas den, som antingen enligt lagbestämd arfsordning eller på grund af testamente öfvertar en död persons hela (eller så godt som hela) kvarlåtenskap. A. W.* Universalfideikommiss. Se Fideikommiss, sp. 157. Universalfräsmaskinen, maskinb. Se Fräsmaskiner, sp. 46. Universalgalvanometer, fys. Se Elektriska mätningar, sp. 301. Universalia (lat., neutr. plur. af universalis, allmän), filos., allmänbegrepp, släktbegrepp. Inom den medeltida skolastiken utkämpades den s. k. universaliestriden (se Skolastik, sp. 1096) om det förhållande till verkligheten, som skulle tillerkännas sådana begrepp. Enligt realismen (se d. o.) äro de själfständiga verkligheter; enligt terminismen (se d. o.) eller nominalismen (se d. o.) äro de endast begrepp eller ord, något sekundärt i förhållande till den egentliga verkligheten. S-e. Universalinstrument. Se Astronomiska instrument, sp. 292. Universalism (af lat. universalis, allmän, alltomfattande). 1. Sträfvan eller förmåga att omfatta allt. -- 2. Teol., universalisternas (se d. o.) lära. -- Om den s. k. universalismus hypotheticus se Amyraut. Universalister (af lat. universalis, allmännelig), en nordamerikansk, ur baptistiska och metodistiska kretsar under senare delen af 1700-talet framgången sekt, som fått sitt namn på grund af sitt energiska förfäktande af läran om alla människors slutliga frälsning och "alltings återställelse". (Om denna läras historia i öfrigt se Apokatastasis.) Som sektens egentlige grundläggare betraktas John Murray, som kom till Boston 1770 och 1774 bildade den första universalistiska församlingen, i Gloucester, staten Massachusetts. Hans verk fortsattes från 1790 af predikanten Hosea Ballou, hvars afhandling om försoningen af universalisterna betraktas som epokgörande. Under inflytande från unitariska kretsar (se Unitarier) har sektens läroåskådning småningom vunnit en mera rationalistisk prägel, än den ursprungligen egde. Universalisternas antal uppskattades 1908 till något öfver 53,000, fördelade på 910 församlingar med 724 predikanter. Jfr R. Eddy, "Universalism in America" (1884--86) och "History of the universalists in the United states" (1894). (E. Bg) Universalitet (senlat. universalitas), egenskapen eller förmågan att omfatta allt. Jfr Universell. Universalkyrka, ett kyrkosamfund, som omfattar flera stater. Se Kyrkorätt, sp. 514. Universallexikon, stundom namn på encyklopedi (se d. o.). Universallänk, detsamma som cardan-länk (se d. o.). Universalmedel l. Panacé (se d. o.), farm., läkemedel, som ansetts kunna bota alla eller åtminstone en stor mängd sjukdomar eller förekomma alla olika slag af förgiftningar, i det att det skulle innehålla motgifter mot alla slags gifter, alltså vara ett s. k. antidotum universale l. alexifarmakon. Dylika medel, som härstamma från den klassiska medicinen, men sedan under medeltiden spelat en stor roll, äro teriak (se d. o.) och Mithridaticum (se Mithridat) med ett synnerligen stort antal ingredienser. I samband med sökandet efter "de vises sten" ha äfven pågått försök att framställa panacéer. På senare tider ha homeopaterna uppgett sig ega sådana. Ännu senare ha vissa naturläke- och vattenkurmetoder, t. ex. Kuhnes sittbad, uppträdt med anspråk på att kunna bota snart sagdt allt ondt. Äfven salubrinet, som i lämplig utspädning med fördel kan användas mot vissa yttre skador, såsom insektstyng, svullnader o. d., har af sin uppfinnare rekommenderats mot blodförgiftning, lupus, lungsot, influensa, kronisk alkoholism m. m. -- alltså uppträdt som en gengångare af äldre tiders universalmedel. Att sådana medel icke finnas eller kunna finnas, säger sig själft. C. G. S. Universalmonarki, Världsvälde, betecknar, oberoende af statsformen, en stat, som omfattar hela jorden, men också en stat, som underlagt sig en betydande del af denna, åtminstone området för ett statssystem (se Stat, sp. 1034). Universalmonarki i förra meningen har hittills varit blott ett tankeexperiment, men däremot ha universalmonarkiska försök i den senare, inskränktare betydelsen jämte sträfvandet att afvärja dem spelat en stor roll i historien (jfr Politisk jämvikt). Att länderna v. om Indus framöfver Medelhafvets södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free